Remus Lupins sista dag som vanlig människa [SV]

Titel: Remus Lupins sista dag som vanlig människa
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Antal kapitel hittills: 5
Färdigskriven: Ja
Rating: PG
Beskrivning: Det är Remus åttonde födelsedag och dagen har spenderas i Diagongränden för att avslutas med en Quidditch match tillsammans med hans familj. Men på vägen hem från matchen inträffar något som kommer förändra Remus liv för alltid.


1: En dålig morgon.
Remus slog upp ögonen. Det var fortfarande ganska mörkt ute, men han kunde urskilja en svag nyans av orange utanför fönstret som visade att solen höll på att gå upp. Han kände sig fortfarande ganska trött.
Han vred på sig för att kunna titta vad klockan var. Den visade halv sju på morgonen. Remus kunde höra steg utanför sin dörr och några som viskade.
"Nej! Det blå pappret sa jag ju. Kan du även hämta kortet som ligger vid fruktskålen i köket? Skynda dig lite är du snäll."
Det var hans mamma som talade. Remus kände sig plötsligt klarvaken och ett stort leende bröt ut på hans läppar. Det var hans födelsedag idag.

"Okej, här har du kortet. Varför är det så bråttom?" sade hans pappa.
"Mr Cappon skickade precis en uggla. Jag måste in till kontoret, han behövde hjälp med några rapporter."
Leendet som varit på Remus läppar försvann.
"Menar du allvar Celia?" sade hans pappa med hög röst, "Det är dins sons födelsedag idag!"
"Schh, du väcker honom! Och sluta med det där, sluta ge mig skuldkänslor. Du vet att jag egentligen inte vill. Jag gör det för att jag måste, Mr Cappon lät riktigt upprörd."
"Mr Cappon, Mr Cappon, Mr Cappon. Alltid är det den jäkla Mr Cappon. Du tänker alltså missa din sons födelsedag för andra året i rad på grund av Mr Cappon."
"Snälla Mark...
"Remus har sett fram emot den här dagen i flera veckor! Hur blir det med presenten nu då?"
"Jag ska verkligen försöka hinna till matchen."
Mark gick därifrån utan ett ord till.

Remus kunde höra hans mamma sucka högt. Det blev tyst ett ögonblick och sedan gick hon med.
Remus glädje över att fylla år var som bortblåst. Idag skulle de ha gått till Diagongränden för att det var hans favorit ställe i världen. Sedan skulle de tydligen gå på en Quidditch match.
Det var ett tag sedan hans mamma hade varit med hela dagen under en högtid eller födelsedag. Hon skulle alltid jobba, Alltid. Visst var han stolt över henne, men enda sedan hon blev befordrad till Chef för Aurorkontorets sekretarare var hon nästan aldrig hemma.
Remus steg upp från sängen och gick fram till fönstret. Han såg två andra barn, redan uppe för att gunga i lekparken. De skrattade och såg mycket glada ut. Remus kände sig plötsligt väldigt arg. Det var så orättvist! De barnen mådde så bra och skrattade, medan han som faktiskt fyllde år skulle vara besviken. Kunde inte den där dumma gubben Mr Cappon klara sig ensam en dag! Han gick tillbaka till sängen och bankade med all sin kraft näven i kudden.

Jättebra!

Bra =D

Tack så mycket!

Bra ju

Bra

Tack. Vill ni att jag ska skriva mer?

JAAAAAAAAAAA! Mer! Jättebra!

den var jätte bra

Åhh tack så mycket!!! Har jättedåligt internet just nu, men ska skriva så fort jag kan