Den forna bondtösens tankar
Forum > Fanfiction > Andra fandoms > Den forna bondtösens tankar
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Vildvittra
Elev 
|
Min allra käresta, sitter här nu på den gamla träsoffan i det lantliga köket och tänker på dig, min egen lilla nyponblomma. Utanför blommar häggen och jag kan höra korna än råma. Undra vad som händer dem nu när far gått vidare? Mor vill sälja allt och troligen går allt ut på aktion nu senare. Min bror har ordnat det åt mor så hon kan flytta in i ett rum hos honom och hans Lisa. Mor verkar nöjd med arrangemanget, hon kommer närmare barnbarnen på det viset.
Är själv nöjd, för aldrig att hon skulle trivas i vår lägenhet i Stockholm eller vilja följa med på våra nöjen. Hon skulle nog aldrig riktigt godkänna det eller hur vi har det. Hon är än av den gamla stammen som du vet, att en kvinnas lott är framför spisen och bland korna. Detta trots eller kanske på grund av, att far var så hård. Men det är inget hon vill ens erkänna. Du skulle varit med då jag fann hennes blå skrivböcker. Det hon från år till år skrivit om fars och min broders sammandrabbningar men även en liten anteckning här och var om vad han gjorde mot mor och mig. Tänk att vi alla trodde att det var normalt? Min allra käraste, nu rinner tårar ner för min kind. Vad jag önskar du var här och med din milda röst och hand smeka min kind och trösta mig. Trösta mig som du gjort var natt sedan vi flyttade samman. Min mor frågade efter dig, undrar när min kära väninna ska komma ner. Ja, väninnor är vad vi är för alla utanför LKPR. Men för mig är du så mycket mer. Svarade henne att du skulle komma ner så snart du skrivit klart din tentamen. Förresten så sa kära Selma att om hon vore präst så skulle hon allt viga oss. Ja, det vore en syn det, en kvinnlig präst viga två fruntimmer. Har du läst hennes barnbok som hon skrivit till folkskolan? Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Den är fantastisk! Tänk om vi kunde göra en resa vi med? Kanske kunna lyssna på en föreläsning av Pankhurst. Eller möjligen till ett varmare ställe. Nej, nu drömmer jag mig visst iväg igen. Mor börjar skramla vid spisen, vi ska dricka en kopp kaffe i bersån. Trotts allt är det inte var dag jag fyller 20 år. Jag hör min brors vildbasar komma längst landsvägen. Det känns som igår jag och Emil själv sprang där. Men nu måste jag sluta, vi hörs min allra käresta. Skriv till mig fina du, jag hör av mig snart. // Din egen Ida Svensson 20/5 1910 Jorden, Europa, Sverige, Småland, Lönneberga socken, Katthult "Flitwick är en mycket liten man, med en mycket lång stav." 5 mar, 2021 20:25 |
|
Minihäst
Elev 
|
Jag har ju redan kommenterat denna i IA, men säger det igen: så fin! Och om du skulle vilja skriva fler brev skulle jag gärna läsa! Hur bor Emil och Lisa? Kommer Alma och Ida kunna prata om böckerna?
8 apr, 2021 11:06 |
Forum > Fanfiction > Andra fandoms > Den forna bondtösens tankar
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen