Still in life [SV)

Hejjsan! Jag ska göra en FF! I år har det kommit en film som heter "Meet your makers" som är typ Victor Frankenstein och ja, det är en Fanfiction av det

Titel: Still in life
Författare: Jag
Åldersgräns: Jag är sämst på det här, men läs vad den ska handla om och se själv
Huvudperson: Cleo Kipps [14 år]
Språk: Svenska
Utspelar sig: Början utav 1900-talet
Handling:
Ta min hand. Gå, lita aldrig på någon. Och vad du en gör… gå aldrig ut själv.

”För tre år sedan misslyckades han. Victor Frankenstein hittade aldrig sin ”människa” som han hade tillverkat. Den gick lös där ute, någonstans. Det hade blivit tre mord där man kunde identifiera kroppen… Dom andra var för sönderslitna…"

Cleos mor blev mördad utav monstret, hennes far har rest iväg för att döda monstret och Cleo är kvar, med sina fyra syskon och en kvinna hon inte litar på. Igor, Frankensteins assistent berättar det, det som inte får hända...


Taggar:
Missy The Timelady
Ciara
Paulina Black
PPP
Holytail
Ella01
H@nna

Lässr!

Läser såklart! Du är så himla bra på att skriva!

Tack! Du då? ♥

Kapitel 1

”Cleo! Cleo! Tyst med dig! Vill du att den ska komma?”
Cleo satte sig tyst upp.
”Va?” Frågade hon och tittade sig omkring med skrämdblick.
”Sluta fåna dig, kom nu bara. Far vill det” Cleos lillasyster stod surt bredvid sängen. Cleo hade sjunkit in i sina dagdrömmar igen. Nu snubblade hon tyst upp och skyndade sig ner till vardagsrummet.
Hennes far satt i soffan och tittade milt på henne. I en utav fåtöljerna satt en man med brunt axellångt hår.
”Åh… och du är… Cleo anta jag”, sa Mannen.
”Ja”, sa Cleo tyst. Hennes blick svepte över rummet.
”Cleo, det här är Igor… Victor Frankensteins assistent…”, sa hennes far. Cleo ryckte ofrivilligt till. Namnet ”Victor Frankenstein” fick henne att rysa.
”Ja... Din far… har en mycket intressant teori… om monstret”, sa Igor.
”Ja… jag har hört det”, sa Cleo tyst.
”Cleo… jag måste prata med dig senare”, sa Cleos far.
”Okej far”, sa Cleo och farfarsklockan slog tre med tre stycken höga ”Kling!” ”Kling!” ”Kling!”
Cleos minsta lillasyster kom in i vardagsrummet hon också. Hennes blonda hår hände ner över axlarna och hon hade en enkel vit länning på sig vilket betydde att hon vilade middag.
”Alexandra”, viskade Cleo och kom fram och tog hennes små treåringshänder. ”Kom” Cleo ledde henne genom korridorerna och upp för en trappa och sedan in Alexandra i sitt rum.
”Cleo”, sa hon tyst. ”Jag är så rädd”
”Alexandra… du drömde om monstret igen… eller hur?” Frågade Cleo.
Alexandra nickade tyst. ”Det är så… så… mamma…”, viskade hon.
”Jag vet”, sa Cleo och kramade henne. ”Jag vet”
En utav dom personerna som hade dött utav monstret var Cleos mor. Hon hade gått ut en kväll och sedan hade hon inte kommit tillbaks… Dagen efter hittades hennes kropp.
Cleo tog Alexandras hand.
”Det blir bra… dom hittar det, fångar det och… så finns det inte mer”, sa Cleo mjukt.
”Lovar du?” Frågade Alexandra tyst.
Cleo visste inte om det skulle bli sant… men detta var en treåring.
”Ja, jag lovar”, sa Cleo.
Alexandra slog armarna om henne och kramade henne länge. Cleo såg sin egna suddiga spegelbild i fönstret. Innerst inne visste hon att hon ljög. Frankensteins monster gick inte att fånga, inte när dess herre hade blivit mördad utav den som Victor Frankenstein hade blivit…

Jättebra!

[Jag lovar att det kommer mer spännande snart ♥]
Nathalie Clearwater

Kapitel 2

Cleo drog efter andan.
”Men far, du kan inte resa nu! Nu när det är lösta. Snälla du”, sa Cleo bönande.
”Nej Cleo, jag måste bort, jag har inget val”, sa hennes far bestämt. ”Men jag kommer att hitta någon som kan se efter er. Jag lovar”
”Men far… mor då…”, sa Cleo tyst. ”Mor då… hon skulle också bara iväg”
”Men… Cleo, det här är annorlunda. Igor, har en idé, vi måste hitta den”, sa henens far.
”Jo”, suckade Cleo och vände sig om. Hennes far skulle resa, hon skulle lämnas med sina syskon under tiden, med en främling. Cleo skyndade sig upp till sitt rum och sjönk ner på sängen. Hon repeterade allt som hade hänt med monstret och morden. Hennes fingrar drog under sängkanten och hittade en bit papper och en fjäderpenna.
Hon började att tyst skriva med hjärnan på helspänn.
”Victor Frankenstein
Han gjorde ett experiment
Ett monster med hans assistent Igor
Monster blev för farligt
Mördade Victor
Hennes mor och en annan kvinna
Det är bara dom man kan känna igen
Far har en teori
Han ska resa bort”

Cleo suckade och lade ifrån sig pappret och fjäderpennan. Hon stirrade upp i taket. Redan dagen där på skulle han ge sig iväg, han var tvungen at hitta någon direkt. Hon försvann långsamt in i sin drömmar och hon somnade.

Cleo… Cleo… Du ljög, du ljög för din egna syster, dit straff… samma öde som din mor.
Frankensteins monster stod framför henne. Det hade kropp som en människa men det fanns flera synliga stygn i huden och det droppade blod från den.

”Cleo! Cleo!” Ropade hennes far.
Cleo ryckte till och satte sig upp, hon gick sakta ner till vardagsrummet.
”Cleo, jag gjorde en ansökan i tidningen. Den har tryckts nu och tidningen har kom ut för en timme sen. Vi har en sökande”, sa hennes far.
”God dag. Mitt namn är Adalynn Marion”, sa en ung kvinna som såg ut att vara några år äldre än Cleo.
”Hej”, sa Cleo tyst.
”Cleo, kan du vara snäll och gå och hämta Alexandra, Audrey, Lucas och Bret?” Frågade hennes far.
”Ja självklart”, sa Cleo tyst och gick ut i hallen och korridorerna och upp till den övre våningen där hennes syskon hade sina rum.
”Alexandra, Audrey, Lucas, Brett? Far vill att ni kommer ner till hallen”, sa Cleo och tog Alexandras hand. Hennes andra syskon som var 12, 10 och 8 kom ut ur sina rum.
”Vad vill han?” Frågade Lucas som var 8.
”Han vill presentera dig för Adalynn Marion”, sa Cleo och började gå ner för trapporna och genom korridoren och vidare till sin far och hon höll Alexandra i handen.
”Det här är Alexandra, Alexandra hur gammal är du?” Frågade Cleos far.
Alexandra höll tyst upp tre fingrar mot Adalynn.
”Och där kommer Lucas, han är åtta och Bret som är tio och Cleo är fjorton”, sa hennes far lugnt.
”Okej”, sa Adalynn och log, men inte ett äkta leende för ögonen var fortfarande kalla.
”Ni kan gå tillbaks nu”, sa Cleos far och log.
Cleo nickade tyst och tog med sig Alexandra till sitt rum igen.

Noooo! Jag hade lyckats avbevaka tråden! Fy på mig! Jag är tyvärr expert på det.... Men hur som helst. Du måste bli författare! Jag menar, du har en så stor talang! Du skulle kunna göra det om du ville. Du skulle helt 100℅ ärligt bli en helt AWESOME författare!

Läser!