En gurkas vinter~Julkalender

Jo, hejhej på er!




Såhär är det, jag ska skriva en julkalender.. Och eftersom jag inte ville att den skulle ta upp alltför mycket av min tid, att planera och skriva och så, så tänkte jag att jag skriver om en gurkas jul!



Taggar:
H@nna
Roger Davies
Choixpeau
Parva Fortemque

(Dvs A.S.M.U.P )


Ja, självklart får alla läsa, och jag skulle verkligen uppskatta om någon kommenterade typ.. Nu. Annars får ni inget första kapitel, och det vill ni väl inte missa, eller hur? *Låtsas att jag har rätt*




MEEEEEEEEEEEEEEEEN.... Eftersom jag är så sen, och ingen kommenterat...... SÅ kommer första kapitlet nu.

Fast det är egentligen mer en prolog..




Ove längtar inte efter julen:


Ove blir mobbad av paprikaorden:


Ove sjunger julsånger:


Ove dricker varm choklad:


Ove bakar pepparkakor och gör kanderade gurkor:


Ove får ett gurkhus:


Ove åker ut i skogen...:
[soiler]Ove vaknade av att hans gurkalarm gurkvrålade tidigt på morgonen.
Paprika.
Han hade glömt stänga av larmet, som han gått efter varje dag när han skulle till skolan. Men nu skulle inte Ove till skolan, och då behövde han inte larmet, utan kunde sova en stund till.

Ove sov länge.
När han vaknade var han ensam hemma, även om det luktade varm choklad - fast han antog att det var skogen, som ibland luktade just, varm choklad.
Ove sträckte på sig och klev upp ur sin gurksäng.
Han var väldigt hungrig, så han gick ner i köket.
Men då fanns frågan, vad skulle han äta till frukost?

Ove funderade länge, så länge att han började tänka på att om han funderade längre skulle han inte kunna kalla det "tillagning av frukost" längre, utan "Idéer som plöppar upp i huvudet".
Men tillslut bestämde han sig.
Han skull vara ensam hemma hela dagen, så han hade gott om tid.
Han skulle göra gurkscones, bacon, ägg och gurka, pannkakor, och gurksaft till.

Han var ju först tvungen att hitta recept till alltihop, för bacon, ägg och gurka, pannkakor och gurksaft var det enda han visste hur man skulle göra. Ja, då var egentligen det enda han inte visste hur man bakade scones, men han antog att det skulle vara lätt att hitta i en av de välanvända kokböckerna som var Oves morfars gamla, nu tillhörde de naturligtvis Oves familj.

Ovh Ove hade rätt, det var lätt att hitta ett recept på scones, och Ove fick en vinst, så att säga.
Han hittade nämligen recept på "Loppisens utsökta gurkscones", som han ätit en gång, och var otroligt exalterad över att få göra igen.

Ove spenderade nästan en hel timme på att göra frukosten, men det betydligt kortare tid för honom att äta den.

Ove var alldeles slut efter frukosten, men när han läst i sin bok "En liten gurka" i några timmar, så bestämde han sig för att åka ut i skogen.
På skidor.

Så Ove spände på sig sina gurkiga skidor, och gav sig sedan iväg ut i skogen - eller, nej - han tog förstås på sig varma kläder och stängde gurkdörren till sitt hus.

Sedan gav han sig av - på riktigt.

Han stretade sig gflrst upp på en hög backe, där det var glest med träd, och sedan, när han kom upp på toppen, så susade han ner, men åt det andra hållet än det han kommit från.

Det var djupa spår, men de räckte inte riktigt åt Ove, för han åkte bara över dem, och in i skogen.
Det gick vansinnigt snabbt, och Ove lyckades väja från de flesta av träden, men när en bok plötsligt var precis framför honom åkte han sprattlande in genom rötterna.

Ove stirrade upp på trädet.
Han verkade ha hamnat i något som skulle kallats en grotta om det var ett berg, och inte ett träd.
Snön var kall, men Ove frös inte. Däremot så hade hans ena skida fastnat i taket av "trädgrottan", och hur mycket han än försökte, så kunde han inte komma loss.

"Hallå! Gurka här!", ropade Ove, "Jag sitter fast!"
Han hörde först ingenting, men sedan knarrade snön vid öppningen, och Ove misstänkte att en annan grönsak stod där, men han kunde inte se på grund av skidan som satt fast.
"Var sitter du fast? Med skidan?", frågade grönsaken som precis kommit.
"Eh.. Ja!", svarade Ove, och den nya grönsaken, som Ove såg också var en gurka försökte få loss hans skida, men det gick inte bättre för honom än för Ove.
"Jag. Kan. Inte. Få. Loss. Den!", muttrade gurkan utan namn.
"Vänta!", sa Ove, "Jag kanske kan knäppa loss skidan, så går det lättare sedan."
"Ja, det låter som en jättebra idé!", gurkan nickade entusiastiskt.
Ove försökte nå knäppet, men det gick inte, så den andra gurkan hjälpte honom.
Och så var Ove loss.
Fast hans skida var det inte, men när han själv var loss, så tog det inte lång tid innan de båda gurkorna kunde få loss den.

De pulsade genom snön, som på något sätt kommit in i "trädgrottan", och upp, där de kunde se Oves slingriga skidspår, som han gjort när han väjt flr träd innan. Det var eftermiddag, så solen lyste och fick snön att glittra.

"Åh, juste, jag är Dawd.", sa den andra gurkan, när de började åka genom skogen, på väg mot Oves hus.
"Oj. Dawd. Vilket, intressant namn!", sa Ove.
"Åååh, jag är Ove."
"Ove, okej. Brukar du åka skidor då?", frågade Dawd.
"Njäee..", sa Ove, "Jag menar, jag gör det ibland, men inte så ofta."
"Ahh, men du, Ove. Vad är ditt gurlk?"
"Gurlk?"
"Ja, du vet, nummer?"
"Jaha. Ehm. Gurka, gurka, tomat, gurka, tomat, sallad, gurka. Tror jag"
"Okej.", Dawd hade skrivit ner det i ett block han plötsligt höll i handen, "Men, Ove, jag kanske ringer nån gång! Ses!"
"Ses!"

När Dawd skidade iväg åt andra hållet, och Ove vände näsan mot det hållet hans hus var åt, var han alldeles chockad.
Sedan ryckte han på axlarna, och skidade iväg hem han också.

Jaaaaaaag läser ofc!

Läser!!!

omg.... XD
Ja, jag läser!

Läser... c;

BÄST!!! Läser såklart

GURKPOWER!!!

JAG LÄSER!!!!!

GURKOR ÄR BÄTTRE ÄN PAPRIKOR!!!!!!

^^^^
YEEEEEEEEEY!



Gurkor är bäst!

Alltså, jag vet att jag redan kommenterat, men GAH vad taggad jag är på den här julkalendern!!

Ge oss ett kapitel!!!♥ *Gurksmiley*

Gillar sådna här :3

Läser OFC!