Ett Sista Andetag - Zombie Apocalypse

(Del 1 på) Kapitel 1

Jag hörde folk skrika utanför. Mina gröna ögon spärrades upp och la några av mina svarta lockar bakom örat medan jag reste mig upp ur sängen och kollade ut genom fönstret. Alla sprang omkring och bilar krashade. Vissa ramlade och skrek ännu mer. Man hörde flera skottlossningar. Barn höll om sina föräldrar och gömde sig i bilar.
En kvinna kröp längs trottoaren på rygg och grät. Hennes kläder var alldeles smutsiga och blodiga. Hjärtat slog snabbare och snabbare när jag såg en förvriden människa springa fram mot henne, ta tag i hennes arm och ta ett våldsamt bett. Kvinnan skrek ännu mer och vred sig av smärta. En till konstig människa sprang fram och försökte slå sönder ett fönster på en bil där ett barn och antagligen barnets mamma satt. Rutan gick sönder. Barnet skrek och kvinnan grät. Mamman gömde barnet bakom sig och vrålade högt när, vad det än var, tog ett snabbt hugg om hennes hals och drog ut strupen på henne.
Jag kände illamåendet krypa från tårna upp till magen och jag sprang bort från fönstret in i mitt badrum. Spyan sved och smakade illa. Lukten av den fick mig att spy ännu mer. Och ännu mer.
Vad är det som händer? tänkte jag och intalade mig att det bara var en mardröm, Bara en mardröm, bara en mardröm.. En smäll hördes. Jag vände mig om. Det såg ut som en människa först. En människa jag inte kände. Men när min suddiga blick blivit stadigare såg jag att det inte var en människa. Det såg i alla fall inte ut som en. Det var en som var förvriden. Saken gav ifrån sig ett knäckande ljud och knäppte hårt ihop med käkarna om och om igen innan den precis skulle börja springa mot mig. Bara en mardröm, bara en mardröm.. intalade jag mig själv. Fast det spelade inte hur länge, hårt eller hur mycket jag nöp mig själv i armvecket, jag vägrade vakna. Saken gav sig ifrån ett omänskligt skri. En mardröm.. En mardröm! Men när varelsen började springa mot mig och jag kände pulsen öka var jag inte så säker längre.
Den förvridna varelsen var en centimeter ifrån mig när blod och gojs sprutade i mitt ansikte och jag kände att jag behövde spy igen. Jag torkade mig i ansiktet med handen och såg en man stå bakom..vad det nu var med en pistol i handen. Den skulle precis falla ner på mig, men jag hoppade bort och såg den döda kroppen falla på badrums golvet.
“Vem är du?”, frågade jag mannen förtvivlat. Han bara joggade mot mig och tog tag i min handled.
“Kom, spring!” sa han och drog med mig ut ur mitt badrum och sen ut ur mitt rum.
“Vad är det som händer?”, undrade jag med darrig röst. Mannen svarade inte utan siktade med pistolen med ena handen och höll hårt i min med den andra.
“Kusten är klar”, mumlade han och sprang mot trappan ner. Han var väldigt stark och jag var tvungen att följa med. En till förvriden sak kom springandes emot oss igen. Mannen sköt och skottet hamnade precis mellan ögonen. Vi sprang nerför trappan och han sparkade upp ytterdörren. Han sprang ut på vägen och sköt några andra av de där. Småstenarna på asfalten stack mina barfota fötter, men jag tänkte inte på det utan bara sprang tillsammans med främlingen.
Plötsligt kom en som precis tuggat färdigt på en gammal tant fram till oss och sprang fort. Väldigt fort. Den kom närmare och närmare mig. Jag skrek. Min handled började blöda. En högljudd smäll hördes innan allt blev svart.
Ena ögat tittade uppåt och det andra åt höger. Ett öronbedövande skri och ett högljutt tjut slutade inte väsnas i mitt huvud. Jag vred mig av smärta och blodådrorna sprack när jag kände giftet sprida sig i kroppen. Det var som om jag brann samtidigt som jag blev sönder tuggad av en hund. Fast värre. Men plötsligt gav smärtan sig lite. Jag blev lugnare och ljuset bländade mina ögon. Pupillerna blev mindre. Det blev kallare. Kallare och kallare. Hjärtat frös. Det kändes som om bröstet frös till is och jag fick svårt att andas. Medan jag kippade efter luft kände jag hur värmen kom tillbaka och smärtan blev värre än förut. Ögon vändes inåt och kroppen vände ut och in.
“Ser du? Vi kan inte ha henne här, hennes bett är redan ruttet!”, hörde jag en kvinna säga.
“Tro mig, hon är en av de”, sa en man säga. Mannens röst var bekant. Jag hade hört den förut.
“Hur förklarar du hennes skrik då? Det finns ingen chans att hon är som de”, sa den kvinnliga rösten igen. Nu hade mina sinnen vaknat upp lite mer så jag hörde att rösten var irriterad och skärrad på samma gång.
“Hennes skrik är ju såklart på grund av att giftet slås bort. Tro mig, jag vet!”
“Ja, säkert. Kommer du inte ihåg vad som hände med Janette?”, väste kvinnan. Det blev tyst. Länge. Vem var Janette? Jag ville veta, men kunde inte fråga. Min röst var borta.
“Förlåt, jag är så ledsen..”, fortsatte den nu upprörda kvinnan, “Jag visste inte vad jag sa, jag.. Det var inte..”.
“Det är okej..”, avbröt mannen henne, “Men jag vet att hon är annorlunda!”. Precis då visste jag att de pratade om mig. Om jag skulle stanna kvar. Om jag var annorlunda. Men vad menade de?
“Hur stor chans är det att hon är immun?”. Immun? tänkte jag.
“Inte stor, men jag har en känsla. Kolla hon har vaknat!”. Jag insåg att mina ögon var öppna. Jag tittade ner på min vänstra handled, som fortfarande gjorde ont. Den var möglig och blodet hade torkat. Man såg tydligt att det var bitmärken från en människa där. Eller en kannibal eller vad det nu var. Det mögliga hade var på sig och tandmärkerna var mörk rött och lite brunt. Jag svor till.
“Det ser illa ut, jag vet, men vi ska bara undersöka dig så går det nog bra sen”, sa mannen, “Jag är Mark. Jag hann inte säga det förra gången vi träffades”, la han till och sträckte fram handen mot mig. Det var han. Det var främlingen som hämtat mig. Hämtat mig från mitt hem. Eller som säkert nu varit mitt hem. Mark hade ljus brunt hår till axlarna och en svart rock över en grön t-shirt och på benen hade han ett par beiga pösiga jeans med ett svart bälte också hade han ett par svarta jogging skor. Jag sträckter fram min hand och skakade hans.
“Jane”, sa jag utan att tänka efter.
“Trevligt att träffas Jane”, log Mark, “Det här är Elizabeth, men vi kallar henne Liz”, sa han och pekade på kvinnan. Hon hade blont hår uppsatt i en tofs och hade ett blodigt, blått linne med svarta jeans på benen.
“Hej Liz”, kraxade jag. Hon gav mig en sur blick.
“Kalla mig Elizabeth, tack”, mumlade hon som svar innan hon gick ifrån med ilskna steg. Men jag brydde mig inte om det utan ville veta vad som hade hänt med min handled.
“Vad hände igår?”, frågade jag och tittade upp på Mark igen. Han tvekade, men suckade och svarade.
“Du blev biten”.
____________________________________________________________________________________

Skriv gärna vad jag kan göra bättre och vad ni tyckte om den! ♥
Vill Molly Evans eller Emmah läsa? ♥

ALVA MEYER :O :O :O :O :O :O :O ♥♥♥♥♥

Wow. Wow. Wow. Wow. Wow. Wow. Wow. WOW! ♥♥♥♥♥

Ååååååh Alva, du är sååå duktig!!! :3 ♥♥♥♥ Och jag älskar hur du beskriver allt!!♥♥♥

En till konstig människa sprang fram och försökte slå sönder ett fönster på en bil där ett barn och antagligen barnets mamma satt. Rutan gick sönder. Barnet skrek och kvinnan grät. Mamman gömde barnet bakom sig och vrålade högt när, vad det än var, tog ett snabbt hugg om hennes hals och drog ut strupen på henne.

Wow. Det var … hemskt ;( ♥♥♥♥ *feelings*♥

Hur gammal är Jane och hur gammal är Mark…? ♥♥♥
Hihi, storyn - zoombies - är väldigt spännande, och jag ser verkligen framimot ett till kapitel ♥♥♥♥

Fast, vart är de när Jane vaknar upp?? ♥♥♥
Jag antar att du fick idéen från Warm Bodies + World War Z? ♥ Uuuusch, World War Z var så hemskt ;( ♥♥♥♥♥

YOU HAVE A TALENT MY DEAR FRIEND♥♥♥♥

länkar även denna berättelse på min profil♥

*McDonalds Musik* I´m lovin it! ♥♥♥ ♥♥

Ska läsa snart♥

SHIT MY POOP DUCK! :O What? o.o ... *awkward* .. Ehämm.. AAAAWKWÖÖÖÖÖRD..

MEN tacktacktacktacktacktacktaaaack YOU HAVE A TALENT MY VÄRY GOOD FRÄND! ♥♥♥♥ Kan inte beskriva hur snäll du är! Och kan heller inte beskriva hur bra DU ÄR på att skriva berättelser, varför är DU så bra?

Fick inspiration från World War Z och The Walking Dead (jag är ju besatt av serien och älskar TWD spelet :3) och lite inspiration från spelet The Last of Us. c:

TAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAACK! ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥ ♥♥♥ ♥♥


Okej, men tack liksom för att du kollar in på den här tråden och ska läsa snart. ♥♥ TACKTACKTACK till dig med♥ ♥♥♥♥

Hihi, tack och varsågod♥♥♥♥

När kommer ett till kapitel??? ;3 ♥♥♥ Alviis

OMG OMG OMG SÅ AWESOME GE MIG MER NU NU NU DEN VAR SÅ HIMLA BÄST ♥
*bevakar*

Någon gång innan Februari i alla fall xD ♥ Vet faktiskt inte.


OMG TACK! ♥♥♥♥

Kan jag få ett kapitel på min födelsedag?? ♥♥♥

Heheh, kanske det. ♥

*isåfall världens bästa födelsedagspresent♥♥*