Två världar, två människor, välj en. (Divergent)

Ingen verkar intresserad so kommer nog inte fortsätta eftersom ingen skriver eller något, så.

Jag kommer skriva den här fanfictonen ganska fritt eller vad man nu ska kalla som jag alltid gjorde förut. Jag kommer skriva när jag vill och har tid, jag har inget färdig skrivet innan eller något sådant. Jag skriver helt enkelt bara det jag har lust med och känns rätt just då, så svängarna kan bli lite sådär halvt som halvt i den här fanfictionen.
Dock längesen jag skrev en, något år sedan så ni får ha lite tålamod med mig. höh.

Titel: Två världar, två människor, välj en. (Divergent)
Författare: JuliaE
Språk: Svenska
Färdigskriven: Nej
Rating: PG-13 (Dock vet jag nog inte säkert ännu)
Handling: Det jag kommer skriva kommer utspela sig på just det stället där boken Divergent utspelade sig dock med andra personer och några ändringar. Huvud karaktärerna kommer inte vara med i den är fanfictionen om Divergent, det kommer vara påhittade karaktärer om man då bortser Four (Tobias) som kommer var en av karaktärerna.'
Lux som då är huvud karaktären är en tjej som valde den säkra vägen under valceremonin och stannade hos sin familj hos De lärda. Även fast De tappra hade varit ett bra val för henne, men det är försent för hennes del nu när hon redan har valt och tvingas in i ett bröllop hon inte ens kan hantera.
Men på något sätt möter hon den ett år äldre killen Four som hon ser en speciell glimt i, hon vet inte vad det är men något drar henne mot honom.

Om du inte läst Divergent rekommenderas att du läser handlingen innan du läser innan du läser det här under där det står spoiler.



Kort litet utdrag:
Jag tittade upp på honom med bekymrade ögon, det var samma ledsna blick som han alltid fick när jag var så osäker som nu.
"Men du vet inte ens hur det var tänkt Lux.." Suckar Lucas och ger mig ännu en gång den där oskyldiga blicken. Jag känner skuldkänslorna bara välla över mig även fast det inte ens var jag som hade gjort något fel, eller var det?
"Jo, Du..." Suckar jag och avbryter mig själv och tittar ut genom fönstret från mitt rum och såg en flock fåglar sakta flyga smidigt över himlen. Dagen hade bara gått fel ändå från då jag öppnade ögonen när men storebror väckte mig. Mitt unga 17-åriga jag sa åt mig att fortsätta säga emot men den andra mer vuxna delen av mig sa åt mig att bara ge upp och låta mina föräldrar få som dom vill. De hade tidigare under lunchen pratat med mig hur det nu skulle bli när jag nu fyller 18 år, om bröllopet verkligen skulle bli av. Det som mina föräldrar hade insisterat på och lovat Lucas föräldrar i säkert ett år nu, ända sedan vi möttes och det blev vi två. Jag visst varken vad jag ville eller om jag var redo för det, saken var inte den att det var något fel på Lucas utan snarare mig. Från början när vi träffades hade allt känts underbart och en dröm, han personlighet var det jag föll för och jag är nog fortfarande lika kära i den som tidigare. Men på sista tiden har två sidor kommit fram av hans personlighet och den ena är inte att leka med. Allt från att krossa saker till att skrika på en då han blev stressad och vi två var ensamma har fått mig att tvivla. Kan jag fortfarande lite på honom att han inte skadar mig?
Jag tittar åter igen rakt in i hans choklad bruna ögon och skakar på huvudet medans jag försöker tvinga fram ett litet leende på det. Han drar handen genom sitt blonda lite halv långa lockiga hår och lägger huvudet på sned igen. Om jag inte skulle ge mig nu skulle det sluta med att han bryter ut och jag skulle inte kunna klara det nu igen.
"Jag förstår in Lux, trivs du inte här hos De Lärda? Är det så det är?" Han släpper mig inte med blicken och jag skakar bara sakta på huvudet.
"Jag vet inte vad som flög i mig, det var dumt." Börjar jag sakta och försöker smeta över det här lite säkert, han verkar ändå på något sätt nappa på det. Jag tar ett steg framåt och kramar om honom för att försäkra honom om att jag nu är i underläge.

Det var nästan som om alla var uppspelta för något skulle hända, men jag kunde inte föreställa mig något förutom att en ny bok hade släppts och alla ville ha den. Att välja Det lärdas falang måste var ett av dom största misstag jag gjort i hela mitt liv, spänningen som jag söker saknas här.

(Kan dock vara stavfel nu och konstiga meningar då jag lite hastigt skrev det här när jag egentligen inte har tid, men ville verkligen få det ur mig så )

Jättebra!!! sluta inte!!!!!

Mer?

Mer!!