Boldors hemlighet

Emmas bror dog i Pamens hungerspel. Hon blev så arg att hon hoppade ut för en klippa och dog. Så träffades de i en annan värld. Den heter Boldor. Tillsammans kommer de upptäcka en hemlighet som ligger djup begravem. Om ni inte har läst vad som hände innan så läs min ff med namnet Hungerspelen monstret. Det var när spelen började och Emmas bror blir utagen. Först tror hon att han är ett monster men sen förstår hon allt. Men nu till min nya ff.

Kapitel 1

Jag vaknade av att solens strålar kom smygande in genom mitt fönster. Jag reste mig upp och Samuel vaknade sammtidigt. Jag bäddade min säng. Lintäcket var så mjukt och kudden var så varm. Jag bytte om och jag gick och åt frukost med Samuel. Jag åt en tallrik fil och tog en skiva bröd. Samuel tog en smörgås. Jag älskade Boldor. Jag hade bott här i lite mer en två år. Jag och Samuel hade för första gången kunatt äta oss mätta. Jo Samuel hade ju kunnat äta sig mätt precis innan orsaken till att han dog hände. Han blev utagen till ett spel mellan liv och död. Han var den sista som dog. Jag vart så arg rädd och ledsen. Jag viste inte vad jag kände då. Jag hoppade iallafall ut från en klippa och låg där i en dag. Jag öppnade fönstret och härlig fågelsång hördes. Jag gick ut och gick över till stallet. Skottie och Star vämtade där. Det var våra hästar. Skottie Samuels bruna häst och Star var min svarta häst med en stjärna i pannan. Under åren hade Samuel visat hur man red. Han kunde det när jag kom hit. Han hade ju en häst i vårt gammla land. Prune hette hon. Jag strök Stars mule och gav honom lite havre. Så gick jag ut och hämtade några av våra morötter. Dom skulle till marknaden. Vi fick in ca 500 morötter om året. Vi sålde ca 300 av dom. Jag gick med en korg full med våra gärliga morötter. Dom var berhömda över hela Boldor. Jag kunde ha ridit men torget låg bara en liten bit bort. Det var stora skogar och stigar överallt. Det var ca 30 meter vilt fält mellan varje stor gård. När jag var framme så sålde jag dom till herr Karsten. Han var en av dom bästa grönsakssäljarna. Jag fick 3 mynt per morot. En annan skulle bara ha gett mig ett mynt för två. Herr Karsten var så snäll. Jag sålde 20 morötter. Jag fick alltså 60 mynt. Mynten glänste av guld. Vi hade 500 mynt hemma och det räckte till ca 2 månader. Varje månade fick vi in ca 300 mynt. Jag tog mynten och köpte lite bröd. Två limpor för två mynt styck. Jag gav handlaren 4 mynt och jag fick de två fäska limporna. Så såg jag en liten gumma som stod i ett stånd. Antikafär stod det. Jag fastnade för två ringar av silver med en ädelsten på vardera. Det blir 20 mynt styck. Oj så dyr sa jag. Dom är speciella sa hon. Jag räckte henne 40 mynt och skulle gå när hon tog fram något. Du och din bror behöver nog det här. Hon gav mig en blå vas och en ask. Lycka till Emma Mod sa hon när jag skulle gå.

Bra!

Här är kapitel 2

Kapitel 2

Vad bettyde det. Jag gick hem och jag visade Samuel. Han tog ringen jag gav honom och kollade på den. När kag tog på min lyste dom. Allt blev svart en sekund. En kvinna med svart hår uppsatt i en knut och grön klänning såg på oss. Vi kunde inte röra oss. Hemligheten måste lösas. sa hon. Hemligheten måste lösas. Hemligheten måste lösas. Det kom ett ljus och vi såg på varandra. Jag och Samuel. Vi förstod inget som hade hänt. Vi var iallafall tillbaka nu. Jag öppnade asken vi fått av gumman. Det låg lappar i asken. På den första stod den en sak som sick det som vi nyss hade sätt väldigt läskigt. Boldors hemlighet stod det. På nästa lapp var det en karta över boldor. Det var massor med röda prickar. 79 stycken. Då var det en gåta. Gå till stationen som höjs i värde om man tar den upponer. Sex! skrek jag. Svaret är sex. Om man vänder en sexa upponer så blir det nio. Ett större tal alltså. Du är smart sa han. Nr sex låg på andra sidan Boldor. 19 dagars rytt var det men jag och Samuel ville få svar. Vi började packa. Vi hade med oss asken. Vi hade med ett tält. Vi tog med tre limpor, 5 morötter och några potatisar. Jag tog min pilbåge. Jag hade köpt en för att jag hjort. Det var för många hjortar så vi fick jag. Vår stad i Boldor heter Videlund. Nästa stad var Tornelsa. Den var fyra timmars rytt dit och jag hade varit där några gånger. Staden efter Tornelsa var Sammetsrevet som låg 8 timmar bort från Tonelsa. 12 timmar härifrån. Vi skulle Rida i 8 timmar. Klockan var 12 nu. Den skulle vara tolv på natten om vi red till Sammetsrevet. Vi skulle rida så att det var fyra timmar kvar till Sammetsrevet. Vi skulle täta. De skulle vi vara isäng åtta. Vi skulle också köpa lite mat i Sammetsrevet. Jag satte mig på Star och Samuel på Skottie. Så började vår färd mot 6. Vår nitton dagars långa rytt.

Den ee jätte bra
"Bevakar"

Här är kapitel 3.

Kapitel 3

Jag och Samuel hade ridit i tio dagar. Nio kvar. Vi var i ett område med bara slätter. Det skulle inte dyka upp en ny stad på fyra dagar. Men vi höll ut. Vi skulle lösa hemligheten.´Star började stampa i marken när vi skrittade. Varför vet jag inte. Han var väll rädd. Jag gick upp i trav så han skulle lungna sig. Samuel galopperade så det gjorde jag också. Då var Star inte rädd längre. Vi red i några timmar till så stannade vi för natten. Jag knöt Skottie och Star runt ett träd. Samuel gick in i tälet men jag stannade ute en stund. Jag kollade på månen. Kråkor flög över och det var som om dom sjöng något. Jag gick in och somnade. Jag drömde. Kvinnan jag såg i min vision satt på en stubbe brevid mig Lysna! sa hon. Kråkorna sjöng. Nu uppfattade jag vartända litet ord. Hemligheten ska öppna sig framför dig min vään. Koltrasten sitter i granen stor med kråkorna oss åh åå. Prata med honom han hjälpa dig. Gör som han säger om du är rädd om dig. Lyssna på ord så ska du se att du är närmare en du tror. Så tog kvinnan min hand. Så var hon borta.

Awsome!!!! Längtar efter meeeeeer!

Kapitel 4

Vi red i flera dagar till. Jag hade berättat om drömmen och om sången för Samuel. Han tyckte också att det var konstigt. Vi kom fram till punkt 6 och vi satt av hästarna. Vi letade men hittade inget. Jag hörde kråkor. Jag kollade upp mot ett träd. Det satt massor av kråkor där men jag kunde inte se någon koltrast. Då såg jag den. En präcktig koltrast var det. Jag nigde mot koltrasten. Den flög ner och bugade åt mig. Samuel förstod inget. Han stirrade.
- Du kallade. sa den med en mörk röst. Jag nickade-
- Vad ville du då? sa den.
- Jag brhöver din hjälp. sa jag.
. Med vad? sa den.
- Kråkorna sjöng att du skulle hjälpa mig. sa jag.
- Hemligheten. sa han. Han bugade igen. Jag äe din känare.
- Kråkorna sa att vi skulle lyssna på dig. Vad betyder det? sa jag.
- Mina råd. sa han.
- Vet du var vi ska nu?
- Ja min herre. Nummer nio,
- Tack så mycket..
- Pica, sa han.
- Följer du med oss då?
- Ja.. sa han.
Jag vände mig om och såg att Samuel stirrade. Du kan tala koltrastens språk. sa han. Kan jag? Han nickade. Du lät vackert sa han. Tack sa jag. Vart ligger punkt nio? sa jag sen. Hur vet du det? Pica sa att vi skulle dit sa jag och nickad mot Pica. Han ska följa med oss. Samuel nickade. Punkt 9 ligger fyra dagar härifrån. Jag nickade och gick upp på Star. Samuel var uppe på Skottie. Vi började gallopera och Pica flög över oss. Nu bar vi påväg till punkt 9.

Jätte bra!!!

Kapitel 5

Jag såg mamma. Jag såg hon som interjuvade henne. Hur är det att båda dina barn är döda. Emma är inte död hon har bara varit borta i 10 år inget annat. Ett år hos oss var 5 år hos dom. Jasså sa hon, Du vet väll att hon är begravd. Det är hon inte sa mamma. Hon kommer tillbaka som 17 år när som helst. Du vet väll att hon är död sa hon. Okej jag vet men jag bryr mig inte. Jag tyckte bara om Samuel ingen annan så du kan gå nu! Jag fick en arg kännsla. Det här var ingen dröm. Jag hade kommit till jorden av en kraft.Men den varade inte länge. Jag kom tilbaka till Boldor och det var jag glad över. Samuel sov och jag såg på honom.Så somnade jag. På ricktigt den här gången. Jag var glad att jag hade honom

Jätte bra! Jätte bra dröm!