Memories In A Diary [Sv][PG]

Titel: Memories In A Diary!
Språk: Svenska
Typ av text: FanFic
Antal kapitel hittills: Prolog i 3 delar + 24 kapitel och 1 epilog.
Färdigskriven: Ja (men alla kapitel finns inte i tråden än, utan de kommer allt eftersom).
Rating: PG
Beskrivning: Detta är del 3 i min triologi om Dolder, den fösta heter Mrs Dolder - ett fängelse.
Där Voldemort gift sig med Clowe Malfoy. Den andra Children Of Us där deras två barn Alexis och Adrian blivit äldre och vad händer när Voldemorts barn börjar på Hogwarts, växer upp.

Nu i den tredje och sista delen av triologen så kommer vi får möta Dave Dolohov, son till Alexis Dolder och barnbarn till Voldemort. Vi ska få följa med under hans sjunde år på Hogwarts. Men FÖRST, prologen!

---


Prologen del 1.
Young boy and death
12 augusti 2004

En liten pojke sprang runt i huset, upp för trappan bar de små benen. Pojken skrattade sitt lilla barn skratt och jagade den gamla husalfen Vera.
”Dave vad har vi sagt om att springa i korridorerna, springa för du göra utomhus” hörde den lilla pojken sin mammas stränga röst.
”Ja mor, jag ska inte springa” sa Dave och kollade skamsätt ner i golvet.
”Bra, för jag vill inte se dig springa igen, gå till miss Parkinson hon ger dig något att göra” hördes Alexis kyliga röst.
”Ja mor, när kommer far hem?” undrade pojken sedan utan att kolla upp på sin mamma, han skakade halvt av osäkerhet.
”Han kommer hem till middagen, men kila iväg med dig nu, låt mig vara ifred”
Dave gick ner för trappan igen och ut till köket. Han hoppade upp och satte sig på bordet. Något han bara vågade när han var ensam eller med bara Pancy.
”Oh, hej Dave” sa Pancy och log lätt.
”Mor sa du skulle hitta på något jag kunde göra i stället för att jaga runt Vera i hela huset” sa Dave små buttert.
”Ha, ja det kan jag tro, du vet att man inte springer inomhus Dave” sa Pancy lite uppfostrande.
”Jag vet, men det är så roligt ju”
”Kan jag tro.”
”Är det sant att du och mors kusin ska gifta er?” undrade Dave sen och satt fortfarande på bordet och dinglade med benen.
”Ja, det är sant, Jag ska gifta mig med Draco”
”Men ska du flytta ifrån oss då?” sa Dave och lät ledsen.
”Ja tyvärr måste jag de då, men jag lovar att hälsa på dig ofta” sa Pancy och gav Dave ett glas saft och en bulle. Dave log lite igen och tog en tugga av bullen.
”Varje dag eller hur?” sa han förhoppnings fullt.
”Nej, inte alls, men så ofta jag kan”
Timmarna gick, solen försvann i horisonten och himlen var svart. Andreas Dolohov kom in trampandes i sin egen hall i det gammal Dolder huset. Han möttes av att en pojke i fem års ålder såg på honom i dörröppningen till köket.
”Hej min son” sa Andreas känslolöst och hängde av sig rocken.
”Parkinson är min fru inne på sitt rum?” sa Andreas sedan med bestämd röst.
”Ja herrn det är hon, har varit där stortsätt hela dagen” sa Pancy i lätt ton.
Andreas nickade bara och gick upp för trappan till övervåningen till sovkammaren.
”Alexis” sa han när han kom in i rummet.
Alexis kollade upp och såg på honom med ett knappt leende.
”Ja?”
”Jag har tråkiga nyheter, er mor har avlidit för bara några timmar sedan på Malfoys herrgård”. Alexis nickade lågt och tog till sig det hon hört. Hennes mamma, död. Det var väntat då hon varit väldigt sjuk ett tag.
”Då får vi ordna med hennes begravning innan snön kommer” sa hon till svar och såg på sin make som nickade mot henne. Andreas gick fram till Alexis och kysste henne lätt.
Plötsligt slogs portdörren upp och in i hallen kom en mycket skakande med nöjd Draco Malfoy.
”Jag måste prata med Alexis, på en gång i enrum Pancy” sa han och drog handen genom sitt blonda hår. Pancy skyndade iväg och efter en stund ledde hon in Draco till biblioteket.
”Frun kommer vara med er om bara ett kort slag” sa hon och log mot Draco innan hon försvann igen. Alexis gick in till biblioteket och såg sin kusin.
”Jaha, kusin vad för er här denna sena timma?” sa Alexis med formel röst. Draco bockade sig ner på knä och såg sedan upp på Alexis. Han harklade sig lite och svalde en gång innan han svarade med ett stort belåtet leende.
”Jag kommer för att meddela att förrädaren Adrian Dolder är död, jag svor er en gång att jag skulle döda honom och nu har jag äntligen lyckats hämnas min mors död” sa Draco och nu log han ännu större.
”och när ska du hämnas din fars?” fnös Alexis. Draco reste sig upp såg lite tillbaka dragen ut.
”Det är inget att tala om, min far förtjänade de han fick” sa han och drog lite i mungiporna.
”Jasså, ja det håller jag med om, nå vart har du bevis för att min bror är död?” frågade Alexis.
Draco gav henne bevis nog för att hon skulle bli övertygad.
”Ni är en man värdig att kalla sig själv dödsätare” sa Alexis och bugade lite för honom. Draco bugade och gick sin väg.
Samtidigt som Alexis och Draco pratat inne i biblioteket hade Andreas sänt sin son i säng. Han var inne i en av kamrarna med Pancy och kysste henne ömt och drog händerna genom hennes mörka svarta hår. Han hade slitit av dem båda kläderna precis som alla andra gånger. Pancy såg på honom, egentligen ville hon inte men vad hade hon för val? Hon skulle i alla fall slippa honom när hon var gift med Draco. Han låg över henne på sängen och gjorde precis så som han behagade.

meer!

*Bevakar*

Hur du kan skriva så bra är ett av universums olösta mysterium.

jätte bra! *bevakar*

*BEVAKAR!*

meeer!

Adrian död?! Säg att du skojar :o

meeeeer!!!!

iiiip! Så bra! ♥

En fantastisk början på ännu en (Förhoppningsvis och troligtvis) fantastisk fanfiction! ♥