På Pottermore snöar det nu...

Då är vi 3!!!

Årets första snö kom idag!

Den 6:e december

Snart hade Fnissan och Cat gått i cirklar hur många gånger som helst. De skulle kommit tillbaka för länge sen till samlingsplatsen men de verkade ha gått vilse.

Det hade knappast gått bättre för Lisa och Blånisse. De hade snart nått fram till en grupp av gröna nissar som bevakade skogarna i norra Finland.
De gröna nissarna såg verkligen värre ut än hur de beskrivdes. De var mycket längre än de röda nissarna och hade långa vassa klor på händerna, de hade långa böjda trollnäsor, huggtänder och hånande ögon. De var riktigt fula.

Lisa och Blånisse blev fastbundna vid två träd vid lägret medan de gröna nissarna satt vid elden och planerade hur de skulle fånga de andra. De hade sett att de var fyra stycken när de landat i skogen och två utav dem (de var fem) gick för att leta efter dem. Samtidigt som den ena stirrade på det gyllene stoftet som de stoppat i en annan burk.
”Jag hoppas att Fnissan eller Cat hittar oss innan det är för sent”, sa Blånisse oroligt. ”Som du sa förut, ta det lugnt! Jag tror att vi kommer klara det”, sa Lisa. ”De förstår snart att det måste hänt oss något och går efter oss”!

Under tiden gick Cat och Fnissan och yrade fortfarande runt.
”Åh, spåren börjar redan suddas ut”, sa Fnissan. ”Lisa och Blånisse måste säkert vänta på oss vid pinnen”, sa hon. ”Ta det lugnt! De kommer väl efter oss när de ser att vi varit borta för länge”, sa Fnissan. ”Vad sägs om att vi sätter oss ner och väntar, det går nog lättare då”? Cat instämde och satte sig ner.

Tillbaks vid de gröna tomtarnas läger…
”Ta det lugnt! De kommer väl efter oss”, sa Blånisse och försökte bryta sig loss. Men repen var alldeles för hårda.
”Hm, jag hade inte väntat mig att bli fastbunden vid det första stoppet… det var ju verkligen lyckat”, suckade han.
”Ingen vet hur framtiden skulle blivit”, sa Lisa lättande.

”Pssst”! Sa en röst bakom dem. Vid ett annat träd fanns en annan nisse, som hade gråa kläder. Hon såg ut att vara ungefär 10-11 år. Hon hade rött långt hår som stod åt alla håll, grå ögon och hennes kläder var väldigt stora. Alldeles för stora, och hennes gråa luva var så lång att den hängde nerför ryggen på henne.
Det var en hustomte.

”Ni är väl Jultomtens nissar”? Frågade hon. ”Ja, de är vi, mitt namn är Blånisse och hon heter Lisa, vem är du själv”? Frågade Blånisse.
”Mitt namn är Loli. Jag är tjänare hos en familj som bor i ett hus precis utanför skogen ute på landet, tyvärr så har familjen rest på semester under hela månaden så ingen hade kunnat leta efter mig. Men jag hörde att ni kände någon eller några andra som kan rädda oss”, sa flickan lågt.
”Ja, det gjorde vi, två andra nissar som vi reste med. Vi var tvungna att ge oss ut i skogen efter att de stulit vårt stoft. Om inte vi räddar tomten innan julen så kan det aldrig mer bli någon jul. Åh, vad jag hoppas att de hittar oss”, sa Blånisse.
”Det måste dem! Annars kan jag tro att så fort de blir hungriga, så är det kört för oss”, sa Loli.

Blånisse blev alldeles kritvit. Att bli äten ville han inte.

Cat och Fnissan väntade fortfarande på dem. Det hade gått över en och en halv timme sen de skulle mötas vid platsen de bestämt.
”Varför tar det så lång tid”? Sa Fnissan uttråkat. Hon hade tröttnat på att försöka underhålla sig själv med löjliga skämt hon kommit på. ”Jag vet inte, men jag orkar inte sitta här längre”, sa Cat. ”Kom, det måste ha hänt något! Antingen är de också vilse, eller så har något allvarligare hänt”!
De reste sig nu upp och gick för att leta efter dem. Det tog ytterligare längre tid, men efter att ha följt sina fotspår så lyckades de till sist hitta tillbaka till pinnen som stod i marken.
”Hm… ja, du hade rätt, de är borta”, sa Fnissan. ”Ja, men då måste vi leta efter dem”, sa Cat.

Till sist kom de på mörka vägar i skogen och bakom dem hörde de fotsteg och vände sig om. Där stod två gröna tomtar som var alldeles belåtna över att hittat Jultomtens nissar.
Cat började springa och de gröna tomtarna gjorde detsamma. Fnissan bara stod där och funderade.
”Hm… jag borde kanske springa nu”, tänkte hon. Inte förrän de var jättenära reagerade hon och började springa för sitt liv. ”Cat! Sluta inte springa”, sa Fnissan och pustade och flämtade. Det var jobbigt att springa nu när snön var så tjock.
Som tur var inte de gröna tomtarna snabbare än de själva.
Cat förstod att de gröna tomtarnas läger måste varit i närheten. Hon förstod också att det måste vara där hennes vänner hamnat.

Hur skulle de ta sig ur detta? Kommer nissarna och hustomten lyckas ur denna knipan, kommer de även kunna ta tillbaka stoftet?

Hur skulle de ta sig ur detta? Kommer nissarna och hustomten lyckas ur denna knipan, kommer de även kunna ta tillbaka stoftet?
Det får ni veta imorgon!

Den 5:e december

Fnissan vaknade först. Men det dröjde inte så långt efter att de andra också vaknade. Hon kunde inte sluta skratta eftersom att alla snarkade så lustigt.

Solen lyste klart uppe på himlen och den vita snön gnistrade som kristaller på marken. Inte långt från ängen var en stor granskog.

”Godmorgon alla”, sa Caty. ”Vi måste snart sätta fart igen, så ät frukost nu”, sa hon.
Lisa som hade hand om maten (alla hade sina egna saker och också en gemensam sak att bära) tog fram några mackor. Vissa var ljusa och andra var mörka. Sedan tog hon fram smör och marmelad.
Lisa och Blånissen åt marmeladmackor. Caty åt en macka med sylt, och Fnissan åt en pepparkaksmacka. Inte för att det var så vanligt, men Fnissan var nästan lite för besatt av pepparkakor att hon hade en ostformad pepparkaka som pålägg.

Efter frukosten öppnade Caty väskan och lyfte upp burken med stoft som man hällde över renarna för att ge de flygkraft. ”Okej, öh, Blånisse kan väl styra fram tills nästa stopp”, sa hon. Caty hade inte ens slängt blicken mot burken utan bara tog upp burken med blicken fäst mot Blånisse. De andra var överens om att han fick styra.
Men när Blånisse fick syn på burken så såg han att den var tom.

”Åh nej, hur ska vi nu kunna nå fram före jul, eller ens komma härifrån”? Sa Fnissan. Denna gången fnissade hon inte eller ens skrattade. Hon var nu orolig för första gången.
”Åh, jag vet inte”, sa Lisa.
”Det kanske vore något att försöka leta efter tjuven”, sa Blånisse.
I snön framför släden fanns det fotspår av mycket små fötter. Ingen av dem hade ens så små fötter.
”Kom, vi följer spåret innan snön täcker igen dem”, sa Caty. Det hade alldeles precis börjat snöa.

De gick in mot granskogen fylld av snövita träd medan de följde efter spåret. Inne i skogen var det knäpptyst förutom deras steg.

”Här slutar spåret”, sa Caty. Det var konstigt hur det bara kunde sluta.
Blånisse tog sedan upp en tjock gren som fallit av tallen bredvid i en storm och satte ner den i marken framför sig. ”Kan vi mötas här om en stund, det är viktigt att vi hittar stoftet innan det är för sent”, sa Blånisse.

De spred ut sig två och två.

Just nu följer vi Lisa och Blånisse.
Lisas grupp fortsatte framåt och den andra gick åt höger på stigen.
”Åh, vi måste hitta burken innan det är för sent”, sa Lisa nervöst. ”Ta det lugnt! Det måste ordna sig”, sa Blånisse och började gå i en nerförsbacke.
Men efter en stund stannade de upp. De kände sig förföljda.

Plötsligt kunde Lisa se att Blånisse försvunnit. Hon såg sig omkring. Han var borta!
Sedan när hon vände blicken rakt fram kände hon hur något ryckte henne bakåt.
Vad kommer hända nu?

Fortsättningen får ni veta imorgon!

Jag tänkte ha en julkalender med luckor också.
Men jag har inte tid att göra en idag.

___


Den 4:e december

Julen var en årlig tradition som spritts över stora delar av världen. Det var vanligt att familjer hade en dekorerat en gran och gav presenter till varandra under julen. Julen var en mycket hyllad högtid. Men vart tillverkades allt?

Långt upp i en mycket kall del av världen med isberg och kyla överallt bodde tomten. Tomten var en gammal man med oftast ett stort leende på läpparna. Han var knubbig och hade långt vitt skägg, och hans kläder var röda och han hade en luva med en vit tofs.
Tillsammans med honom jobbade han med nissar i en verkstad. Nissarna var oftast från början föräldralösa barn, eller döende barn som sedan blivit odödliga av en förtrollning som sedan börjat arbeta för tomten.
De var aldrig tvingade till arbetet utan de arbetade för rena nöjets skull och det var det roligaste de visste. I fabriken fanns magiska maskiner som skapade presenter som sedan delades ut till de som varit snälla under året runtom i världen. Som tomten delade ut på Julafton genom att åka runt i en släde med renar under en enda natt.
Hur han hann var en hemlighet som ingen någonsin fick veta.

Men allt var inte positivt med julen. Under många år kämpade de alla med att försöka hålla den onda tomten ur vägen. Den gröna tomten alltså.
Den gröna tomten hade precis som den röda tomten vitt skägg och var knubbig, men förutom det så var inget annat gemensamt mellan de. Den gröna tomten var en elak tomte som istället för att vara snäll mot barn så kidnappade han barn under julen och gjorde dem till sina slavar. Istället för renar hade han rödögda, svarta demonvargar. Ledarvargen i flocken, precis som att den röda tomtens ledarren hette Rudolf hette ledarvargen Bitaren och den var en aggressiv varg som älskade att bitas. Hans nos var dessutom grön.

Den 1:a december vaknade nissarna för sitt dagliga arbete. De bodde i slags lägenheter som de delade med en annan nisse, som en slags rumskompis. Idag var det viktigt att de blev klara med dubbelt så mycket som möjligt. Det var bara 23 dagar kvar till jul.

Som vanligt trodde de att det skulle bli serverade tomtegröt på morgonen, men tomten var inte ens vaken än. Det var dödstyst nere i matsalen.
Blånissen gick in i köket.
Nissen vid namn Blånisse, var en vanlig nisse som jobbade för den röda tomten. Men en ovanlig sak med honom var att han hade mörkblåa kläder istället för röda.
Han hade ljusbrunt kort hår med lång lugg och gråblå ögon. Hans arbete i verkstaden var att måla leksakerna. Hans utseende fick honom att se ut som en tioåring.

Inne i köket satt tomtemor på en pall med händerna framför ansiktet och tårarna rann nerför kinderna.
”Tomtemor, vad är det”? Frågade Blånisse. ”Tomten har blivit bortförd, och jag är rädd att det kanske aldrig mer blir någon jul om han inte räddas”, sa Tomtemor.
”Vem har tagit honom”? Frågade Blånisse. ”Den gröna tomten! Den hemska tomten! Han som bara är beroende på hat och sorg”, sa Tomtemor. ”Snälla Blånisse! Rädda honom! Jag är för gammal för äventyr, snälla rädda honom före julen”!
Blånisse tvekade men sa sedan till Tomtemor att ifall han skulle rädda Tomten så kunde han inte resa ensam. Han gick sedan ut ur köket och berättade vad som hänt. Sedan bad han om det fanns några som skulle kunna tänka sig att följa med.

En flicka som var kvarts sjönisse och gick runt i ljusblåa kläder räckte upp handen, hon hade rött lockigt axellång hår med fräknar och gröna ögon och hon hette Catherine af Silverflinga (fast hon föredrog att bara kallas Cat).
”Jag följer med”, sa hon.
En röd nisse (en flicka) med bruna flätor och hade en grön tröja och rutig kjol, som var mycket längre än de andra nissarna följde med. Hon hette Lisa och med hennes utseende såg hon ut som en trettonåring.
Den sista nissen som ville följa med hette Fnissan. Det var en flicka, hon hade blå ögon och brunt hår. Hon hade röda hängselbyxor över en vit långärmad tröja. Hon hade flätor och en lång röd tomteluva. Hennes namn passade hennes personlighet perfekt. Fnissan hette hon antagligen för att hon fnissade ganska mycket bara av att säga att hon ville följa med.

Blånisse, Caty, Lisa och Fnissan var de som skulle få ge sig av. Efter att ha packat ner allt de behövde i vars en väska så gick de och gjorde i ordning släden.

”Får jag styra släden fram till första stoppet”? Frågade Caty. ”Det är helt okej för mig”, sa Blånisse lugnt. De andra instämde.

De satte sig i släden efter att ha satt fast selen på renarna så satte sig Caty längst fram till vänster. Blånisse bakom henne, Fnissan bredvid Blånisse och Lisa fram på högra sidan. Framför dem hade de en lång rak snövit väg som var renarnas bana som de använde när de skulle landa och lyfta vid flygturer.
”Renarna kommer att ta sats om du säger, ’flyg Rudolf flyg’, men kom ihåg att bara säga det när vi är helt klara för att jag måste bara hämta en sak”, sa Blånisse och tog av sig säkerhetsbältet som fanns i släden. Sedan skulle han precis sätta sin fot utanför då renarna började springa. Precis som flygplan behövde renarna nå en viss hastighet innan de lyfte.
Åh nej! Blånisse råkade visst säga vad man skulle säga tillräckligt högt för att renarna skulle höra. Det var nog inte så bra!

När renarna började springa föll han bakåt då han inte var beredd och höll på att ramla av släden. Han hängde fast i kanten längst bak och Fnissan sträckte ut sin hand för att hjälpa honom ombord. Fnissan som tyckte att han såg rolig ut kunde inte låta bli att skratta, men hjälpte honom ändå på plats.
Det var tur!
”Tack Fnissan”, sa Blånisse och lyckades spänna fast bältet. Hastigheten var så snabb att man bara trycktes bakåt med vinden. Till sist när de kom till banans slut så lyfte de och svävade uppåt. ”Tur att allt slutade bra, eller hur”? Frågade Lisa.

”Vem vill ha pepparkakor”? Frågade hon sedan och packade upp en burk ur väskan som hon bakat tillsammans med Tomtemor för ett par dagar sedan.
”OM JAG VILL”! Utbrast Fnissan. ”Öh, låt också de andra få! Så ta lagom mycket”, sa Lisa och sträckte fram burken. Fnissan tog då nio stycken till att börja med. ”Var det lagom”? Frågade Lisa och kollade förvånat på Fnissan som bara tog åt sig.
Fnissan nickade. ”Jämfört med vad jag äter normalt så vore tjugo det vanliga att börja med”, sa hon. ”Öh, men med lite tänkte jag mer på kanske en eller två stycken, fast alla har ju sitt eget tankesätt så… vill någon mer ha”? Sa Lisa.
”Jag tar gärna en”, sa Caty och hade fortfarande blicken framåt men sträckte armen bakåt. Lisa gav då en pepparkaka i hennes hand och gav sedan burken till Blånisse som tog två stycken.

De planerad att ha några stopp på vissa ställen. Man var tvungen att korsa hela världen för att komma till Sydpolen där den onda tomten bodde. De åkte hela natten.
Så småningom somnade Blånisse och senare Fnissan. Lisa och Caty höll sig uppe hela natten och hade sällskap medan de två andra sov.

”Vill du ha en lussekatt? Det har jag också bakat”, sa Lisa. ”Ja, tack”, sa Caty.
Hon började äta på en. ”Det var jättegott”! Sa hon. ”Vad bra, men jag skulle nog vilja spara mer kakor inför nästa stopp”, sa Lisa.
Efter en stund gäspade Caty. ”Det vore nog bäst om vi sov nu, renarna börjar landa nu”, sa hon och märkte hur det kittlades i magen.

Så småningom under natten tog renarna landning ute på en äng.
Men vart hade de landat? Det får ni veta imorgon!

Solkatten: Ja, hon låter snäll i rösten men innebörden av det hon säger är bara elaka.

AlbusPotter: Oj! Vad roligt!

[Tomtenissar, hustomtar och skogstomtar är upptagna nu]

Jag skulle vilja skriva en berättelse om julen och jag skulle vilja söka deltagare. (Fick idén av en kalender i ravenclaws sällskapsrum).

Det vore kul om jag fick lov av andra mugglisar att de fick vara med i berättelsen.

Handlingen tänkte jag (även om den låter löjlig så är det ju jul relaterat) kunde vara att tomten kidnappades av sin onda bror, den gröna tomten som hatade barn som var hans raka motsats. Istället för ge barnen presenter när de är snälla, kidnappade han dem och tvingae dem att arbeta åt honom på Sydpolen där han bodde.

Anledningen till att han kidnappade tomten var för att förhindra att det någonsin skulle bli jul igen. Men några tomtenissar (ungefär fyra som minst tänkte jag, så det är fritt fram att anmäla sig tills jag säger stopp) ska försöka rädda tomten.

Jag har en planerad handling, så jag vill nog inte skriva med någon men man kan gärna göra en karaktär och lämna in den.

(Jag vet att det redan gått 3 dagar, och orkar inte ta igen allt, för jag tänkte uppdatera varje dag, men då blir det bara väldigt korta kapitel. Kanske bara en sida som minst.)

OBS! MALLEN SKICKAS VIA UGGLA ÄVEN OM MIN KARAKTÄR FINNS I TRÅDEN SOM EXEMPEL!

Bara så ni vet finns det olika sorters tomtar, de som jobbar i verkstaden som har röda kläder, skogstomtar som är gröna, hustomtar som är gråa, m.m

Mall för karaktärer:

Namn:
Kön:
Ålder:
Tomtenisse art (eller om man är en annan varelse) :
Utseende:
Personlighet (fast ingen får vara elak) :
Bästa sidor:
Sämsta sidor:
Övrigt:

Min mall:

Namn: Blånisse
Kön: Pojke
Ålder: Ser ut som 10, för att han har levt i många år
Tomtenisse art: Han är en vanlig röd tomte, fast vissa tror att han är en blandras eftersom att han har blåa kläder.
Utseende: En blå lång luva med vit tofs, blå jacka, vita byxor, blåa skor, vita vantar. Han har grå ögon och ljusbrunt kort hår med lång lugg.
Personlighet (fast ingen får vara elak) : Han är mycket snäll och mycket smart.
Bästa sidor: Han är bra på att konstruera maskiner snabbt.
Sämsta sidor: Han är inte så värst modig och snabb.
Övrigt: -

____

Taggar:

Kim Potter, nu har jag dåligt samvete för att jag inte läste dina fanfictions men jag bara taggar dig OM du ändå skulle vilja läsa.

Molly Evans

YES

Nickim010

cikki

Minihäst

glina2

Ja, men man kan väl ändå ha spoilers ifall man (okej, inte nu efter första avsnittet kanske) sen i framtiden om man missar något men ändå vill diskutera ett föregående avsnitt så ska man väl få det?

HAHA! Jättekul på Face off just nu! XD

De skulle sminka sig och försöka spela personer som jobbade i en affär för att lura personer de kände.