Som ni var inne på borde det ju vara glada saker! Tycker att solsken låter som en jättebra ingrediens.
Den ska stå i solsken i två dagar - sedan ska man röra två varv medsols och ett motsols.
Sen ska man blanda ner två glädjetårar!

Haha

Det är väldigt dumt, jag ska inte neka till det! Men tänk på alla de människor som älskar dig, tycker om dig, bryr sig om dig - alla från vi på mugglarportalen till dina närmaste. Jag vill verkligen inte att du ska ha en ätstörning. Jag känner dig inte så väl (jag har i princip vetat vem du är i en kvart), men det betyder inte att jag inte bryr mig. En av mina närmaste har haft ätstörningar, och hon har fått så svåra konsekvenser nu. Jag blir så ledsen när jag tänker på det och jag vill verkligen inte att du ska behöva genomlida detta! Så jag hoppas att du lyckas. Jag hoppas verkligen att du kan finna den styrkan att ta tag i ditt problem och "rädda dig själv". Jag hoppas att du får ett självförtroende som alla människor förtjänar och jag hoppas verkligen att du kan känna att du är bra. Man kan inte vara bra på allt, så är det och man ser kanske inte ut som alltid vill - men vi duger ändå!
Hoppas du inte alls tar illa upp! Tar du illa upp så ska jag hålla mina åsikter inom mig =)

Själv så ska jag arra upp Harry Potter-musik för stråkorkester =) Går jättebra! Går ju inte i trean förrän i höst, men jag är så sjukt taggad!

Här är en tråd där vi kan - istället för att publicera det på våra bloggar (där de flestar tycker man är galen) - skriva av sig om HP. Kanske skriva en hyllning till Jk Rowling, eller till böckerna, eller till vi på mugglarportalen och så vidare.

I somras så skrev jag hundratals inlägg på min blogg. Jag kunde verkligen inte hålla det inne längre! Jag kan väl säga som så att jag hade lite svårt med att allting verkligen tog slut. Speciellt inte när alla började ta farväl av sin barndom. Till och med sådana människor som knappt hade läst böckerna (sådant som lätt irriterar mig).

Direkt från min blogg, skrivet 00:38 15 juli (kände för att jag ville dela med mig lite till er istället för mina ointresserade läsare!).

FB och bloggar kryllar nu med olika slags"farväl"-tal till Harry Potter/deras barndom (ja, vad är skillnaden?). Är förvånad över hur mycket HP verkar har inspirerat andras liv (mer än mitt eget dvs). Inspirerat kanske var fel ord... "Varit en del av", då?
Nu när filmen har nått- snart- alla världens biografer slängs en extra dos HP-mani över oss (jag som skriver detta är beviset). Vi blir alldeles nostalgiska och sätter oss ner och läser om böckerna - igen - eller så tar vi kanske och ser om någon av de, nu, åtta filmerna.

Jag är ärligt talat rädd för att bli för nostalgisk. Harry Potter är nostalgi - visst är det. Men Harry Potter har inte dött än - inte för mig i varje fall. Jag har inte tagit farväl än av min favoritkaraktär. Jag kan inte.
Medan alla tar farväl av sin "barndom", stannar jag upp. Låter den inte lämnas bakom mig. Jag tar med den i famnen och försöker leva vidare med den.

Vad skulle jag ha gjort utan mina minnen, mina böcker, mina filmer, pottermore, mugglarportalen och alla fan fictions?
Om att bli "stor" betyder att Harry Potter dör, då tänker jag fasen alltid vara barn.

Länge(/alltid) leve HP!

Jag såg också på spåret just den kvällen! Det är riktigt häftigt att det finns! Go Rowling!

Hahahaha!! Varför låter man ickeintresserade människor översätta Hp?

Tack ♥ Blir så glad av att se lite små hjärtan här och var!

NYTT KAPITEL - IGEN!!!!!!!!!!!!! TJOHO!!!!!!!!!!!!!!1 ♥

14 ?

JÄTTEFINA




Mitt och TonksPihls mästerverk (och mamma, hehe) Den övre är vår, den andra är originalet!