detsamma fiina du!!!! DU är fantastisk!

Fick en smärre chock när jag loggade in idag
och insåg att det gått ett helt ÅR sen jag blev medlem här.
Jag minns precis hur det gick till...

Jag hade drömt en dröm en flicka som hette Elli som blev tvungen att flytta hem till familjen Malfoy. Sedan när jag vaknade hade jag en sån oerhörd lust att skriva en fanfiction om henne, så jag satte mig vid datan och började googla efter någon sida att lägga upp den på. Jag var väldigt nervös, visst hade jag skrivit lite smått förut men aldrig tidigare hade jag vågat publicera det. Tillslut hittade jag mugglis, sorterades som vanligt in i Gryffindor och kraxade ihop ett användarnamn. Sedan skapade jag en tråd och la upp min fanfiction, som fick namnet Draco Memoraid och på den vägen är det.

Att bli medlem här är bland det absolut bästa jag gjort
i hela mitt liv.
Tack vare mugglis har jag skapat mig ett helt nytt självförtroende när det gäller min skrivning, jag har fått helt underbara kompisar, fått ta del av massa fantastiska fanfictions, blivit en ännu större HP -Nörd än vad jag var tidigare, åkt på ett convent och fått uppleva känslan av att vara behövd och älskad som aldrig förr. Jag har tappat räkningen på alla gånger som jag loggat in med en sten i mitt bröst för att sedan, ett par timmar senare, logga ut med ett leende på läpparna.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag också tillfört er andra medlemmar någonting bra och att ni fortsätter att uppskatta mig och mitt skrivande. Alla kommentarer, alla brev jag fått.. All tid som ni lagt ner på mig är guldvärd.
Jag kommer (Efter ett kort uppehåll pga tråkiga saker i familjen) återigen börja bli aktiv på mugglis igen. Saknaden har varit enorm.
Och jag hoppas att jag snart sitter här med ett färdigt kapitel åt er.

Jag vill tacka ALLA mina vänner här på mugglis,
först och främst mina nära vänner som jag ofta pratar med:
Trezzan
Amaanda
Freddelito
glina2
Dawn
ginny 23
Smoke Smoke
Desiree
Hermione 1234
chokladgrodan
Hanlio
Tom Felton
Zendaya
Sandy Potter
Molly Evans
Black Forest
DarkAngel
Gellert Luna Dumbledore
Mily
Prutt
Alma123!!
HP sås
Choppa
fashion7
Testralis
Elixir
Carisma Evans
Bullen1
Sofia Albuslover
Snooky
idahedbeerg
Lily Brown
C3R4
Leonora
Ariana Potter
PPP
lumos1
ditto
Josefine96
NyTo
BarnOwl98
Winny Geasley
twisted
Margaret
mine
themarauder
Vendela
A.k
Lily L Potter
InspiredPsycho
Parva Fortemque
Bree Smith
luna lovegood 21
pixie_minie
BushB4by
Isabelle Granger
Smurfelpurfel
mandragora


Och ni som jag tyvärr inte känner (Vill hemskt gärna lära känna er bättre, så uggla!)så bra men som jag har på min vänlista/känner genom att ni läser min ff:n:
Afturelding
potter_fan
LucyMalfoy
Lisen563
Dixie_Milla01
TacosPanda
Noctum
GlennOstrich
Ormtunga
Renesmee.Cullen27
"Parvati Patil"
Renesmee Cullen 1
Den magiska lennart
ErisedStone
Pansy_Sly
Lunamoni
Linisa
Balder
Atlanten
Eileen Prince
Genny1
nib
bullen289
Nessie Evans
Tossan
Nessie Black
Maiipie
Noorkuu
Amandan
Ron Hippe
Souso
Fancy
Moa G
Hermione. Granger
Rumbleroar's arme
Sindra02
flyttnyckeln.
Torazu
GinnyForever
TheDeathlyHallow
Ella Granger 3
123vilde453
dobby7
ljusbrunn
Eriskay
Henryeta
inging
Gik
TildeW
Harry Potter56
Tille02
Sagush01
Erica
Anch0r
Little lily
Anch0r
Hjälpande Handen
Ginny-Weasley
Ginny369
black2
Blastfirez
-Hermione_Granger-
missdraco
kaka26
elvin potter
Skriklisa
Shaunee
sansson0012
madrid
salinix55
rawenclav
Mrs Malfoy
Niela
Agnusia
Hannis potter
MissMoon
Queen Boo
Hanna03
Sahara02
KajsaRC2001
cikki
emso1109
NTonks
ginnyw123
Floo Scalehowl
elliwassabi
Ida2001
I'm-a-Ginger
EwelyneMalfoy
Zildisis
monalisa1
Liv_Weasley
Jen93
YES
Siriusis
Nikki Red
Lovisa Luna
Lilly Ollivander
Miss Lollo
anileve
AnMel
MIrra19
Solkatten
Maria123 56
Bellatrix Black
JonatanDiggory
Tilda99
5_lollipop_5
TheGirlMarauder
FantasyGirl
Emma Kaulitz
Always~
Ginny Weasley 100
Elin Flame
Auroren
Majis
Fannie
Hemliga Ylvali
SevLoveer
LulluL
Missen
Hermione 12345
Hermione- Granger
Thalia
Inez*Malfoy
Satine
Ekko Y
Latmask
kotte
EmmyDiggory
Sirius Orion Black
Lalaith
Rapsody
Fanfiction
"ginny weasley"
Oskar Dolder
Plorran
Melissa Malfoy
Jinx
Gabrielle delacour 2
Hermione.-.Granger
Sara Ravenclaw
Minihäst
Hermione c:
Birdy
Oblamo
luna~lovegood
Angelina
Kim Potter
Haleey
Sindara
kanelpumpa
Mindy
Hermione_356
The Marauders
appelquist
Hassel Weasly
Rasmus potter
Ginny 04
Jacko
sanna1324567
Boba
Fellan Potter
Josefin_Weasley
Emmah
Vilmerkillen
HP_Maja
Tina
CeCe
bearlindo
Loilias
Magda
milla.stanisheva
amanda1104
ginny_ginny
Madame Pomfrey
Almson
Rawi
Signeweasley
sassyllama
Moa Potter!
H.Diggory.Grävling
dracofab
DyingToShoutOut
LynnTonks
Adnil-Klubben Pling
Jinora
SingWithIce
Pinkie Pie
potterflicka
:WP:
Fröken Operfekt
Pinez 14
LunaLovegood1
Idis ida-maria
Vildhjarta4ever
queenriddle
Huffel Mc Pufff

Lillan Potter du var min allra första vän här på Mugglis! Och Glina2, du var den första som pratade med mig. Tack ska ni ha för det!

Jag vill tacka er allesammans för att ni gett mitt liv
en helt ny mening! Om ni missat mina ff:s får ni väldigt gärna läsa dem och också gärna pm:a era så att jag får läsa.
Orkar ni inte läsa igenom Draco Memoraid del ett kan ni gå direkt till tvåan, har bara hunnit skriva tre kapitel där
Tack tack tack för att ni är så fantastiskt fina människor och att just jag fått chansen att lära känna er. Kram från ER Elzyii!

Draco Memoraid del 1 (Avslutad) :
http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=30558&page=305#p2451003

Draco Memoraid del 2 (Aktiv nu) :
http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=37418

Yes här hadde vi den!!
Omg,,Jag stavade fel på hade..Okej, nu skäms jag verkligen! Ska bli sjukligt spännande att få läsa nått som DU skriver, har ju baara läst dina underbara kommentarer på min så... Ja detta ska bli intressant! Älskar dig oavsett, mitt lyckoelixir ♥
Och Trezzan min bäbis, har inte glömt dig!! Har bara blivit tvungen att bo hos min pojkvän ett par dagar... kan ta det på mobil, imrn eller något. Har haft så fullt upp så har inte kunnat ringa. Puss ♥

ÅÅÅH!! Milton blev genast min favorit.
MIn hund heter Milton proffsiga karaktärsbeskrivningar, finns ingenting att klaga på där. Du får det hela att låta betydligt mer seriöst än vad jag lyckats med, så läser inte folk det här blir jag mörkrädd.

Hm... Gllar huvudkaraktären starkt. Bra personlighet.
Gillar spänningen som du lyckats ladda upp kring henne som person. Man vill veta mer, och där är du smart och låter oss inte veta för mycket på en gång, vilket gör att man bara måååååste få läsa mer... Smart drag där!!
Gillar också att hon hamnar i Ravenclaw. Ska bli väldigt spännande att få veta mer om det elevhemmet!
Älskar dina beskrivningar (Vilket du också gör så mycket bättre än mig, blääää!!!) och jag känner verkligen av Melissas sinnesstämning där i slutet på kapitel ett.. Hur lättad hon är över att det var så lätt att få kontakt med dem andra tjejerna. Samtidigt får jag känslan av att allt inte är så lätt som det verkar vara på ytan; kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som får mig att känna så, men känslan finns där! Bra kapitel för övrigt, det enda jag saknar är styckeindelning så det blir lite lättare att läsa, annars var det HELT suveränt, en klar tia!

Och så kommer vi till kapitel två... Där du inte heller gör mig besviken! Faktum är att jag gillar det här kapitlet ÄNNU bättre än det första! Här märks det verkligen att du blivit lite varm i kläderna och känner dig bekväm i ditt skrivande (Kanske framförallt eftersom du fick så många positiva kommentarer vilket du verkligen är värd, hihi! ♥) och jag gillar just att det är så vardagligt. Kom ihåg mitt hjärta, att det inte behöver hända något stort hela tiden! Då blir handlingen överdriven. Vissa kapitel ska helt enkelt vara lite händelselösa och inriktade på att man ska få lära känna karaktärerna ordentligt, allra mest såhär i början. Underbart skrivet hur som helst!
Genast började panik-artade tankar spridas i mitt huvud. Vad skulle jag göra om jag satte mig på fel plats? Hur skulle folk reagera? Min absoluta favoritmening i hela kapitlet. Du har verkligen fått in hennes personlighet. Jag lever i närhet av folk som faktiskt har och ligger inne på mentalvårdssjukhus, så jag kan utan att överdriva säga att du verkligen fångat tankar och personlighet hos en sådan människa korrekt. Just den där panikångesten... Vad händer om jag... Det är fantastiskt bra jobbat!! Jag bara älskar det.. Åhhhh!!♥
”Hoppas att ni har haft ett trevligt jullov, välkomna tillbaka till skolan.” sa spöket med uttråkad röst, och öppnade dörren till klassrummet. Vi gick in i tystnad och enligt mina klasskamraters tankar var det här en extremt tråkig lektion. Kan man annat än älska Binns?! Och hur du beskriver honom? Nej...Omöjligt!
Jag försökte behålla lugnet. Jag kunde ingenting som de hade jobbat med, jag kunde misslyckas totalt eller skämma ut mig. Återigen har du fångat ångesten i sitt sanna ansikte. Fascinerande och proffsigt!
Älskar verkligen att hon kan läsa tankar... det ger hela storyn krydda och det gör också att det aldrig blir tråkigt!
Återigen: Grymt kapitel! Tycker INTE INTE INTE att det var ett dugg tråkigt, så säger du så igen så kommer jag... Äta upp dig. Nu blev det många "Så" i den meningen, men det struntar jag i.. SÅ det SÅ!

Kapitel tre är bara grymt rakt igenom.
Älskar titeln: "Det regnar blod". Tror inte du vill veta vilka bilder jag fick upp i huvudet.. Skumt nog ser jag Theodore Nott framför mig...Huh! Jaja, åter till ditt fantastiska kapitel.
Älskar Slytherin ♥ Haha och älskar hur du skapat dem och deras personlighet... No comments!
Tycker det är spännande med Melissas gåva... Som du tar fram på ett perfekt sätt, lite för varje kapitel. Man blir så olidligt nyfiken bara... Jag diggar verkligen hennes känsla av makt. Hon ligger verkligen ett steg före alla andra. Frågan är om hon själv kan kontrollera det? Tror Voldemort hade blivit väldigt förtjust i den här tjejen... Utan tvekan är det en brud som faller honom i smaken Inga stavfel, inget överhuvudtaget...Inte som jag såg iaf! Älskade hela skiten rakt igenom. Du blir bättre å bättre....Åh!! DU FÅR VERKLIGEN INTE SLUTA SKRIVA.

Perfection.. Verkligen. Perfekt!! Nu har du gjort mig alldeles insnöad och jag längtar redan efter ett nytt kapitel. Så...När kommer det?

ÅH HERREGUD.... TACK SKA NI HA!!!
Precis vad jag behövde, jag som känner mig helt nere i botten när det gäller skrivandet just nu. Tack snälla snälla SNÄLLA ni som röstade på mig! jag kan inte förklara hur mycket det betydde, det känns fantastiskt. Jag är så tacksam. Och det här knuffade mig en bra bit upp ur mittt deprimerande ångestladdade träsk där jag suttit fast ett par veckor. Snacka om mirakelmedicin. TACK SKA NI HA!!!

Du värmer VERKLIGEN mitt hjärta, sötan. Tack ska du ha!! ♥ det betyder så mycket för mig.

Hej allihopa! :'D
Jag har nu äntligen skrivit ihop ett nytt kapitel (Med viss svårighet efterom jag som ni vet, inte har någon dator för tillfället.) Jag ska verkligen försöka lägga upp ett kapitel i veckan och tänkte att det skulle bli varje måndag. Kan hända att det blir två ibland också om jag är på det humöret Tack ska ni ha för alla era kommentarer jag bara ÄLSKAR dem ♥ Har svarat på dem i spoilern ) Ledsen om det inte blev så långa svar som ni förtjänar, skit krångligt när jag är utan dator. OCH SJÄLVKLART VILL JAG ATT NI FORTSÄTTER ATT KOMMENTERA Ledsen om det finns vissa som upplever det som spamm, men jag vill verkligen inte att ni ska sluta. Det peppar mig oerhört i mitt skrivande. Håller helt med min fina Josefine96, så lyssna på henne alla barn hon är en klok flicka! Tack återigen för all feedback, ni är underbara!



Åååh vad jag stör mig på att inte ha en dator.... Jag HATAR skrivprogramet jag måste skriva i (Som egentligen inte ens är ett riktigt skrivprogram) och jag hatar att behöva stressskriva eftersom jag inte har någon dator. Jag vill ju skriva jämt och nu får jag bara göra det vissa dagar under en timmes tid! Suck....Jaja, det blir väl bättre. Kan inte min data bara lagas snart?! Blääää.... Hehe, jaja, tack till alla ni som läser/kommenterar/tummar! Ni är bäst

Kapitel 2
I en annan del av England

Det känns som att det var igår du var en del av mig.
Jag försöker att stå stadigt kvar och hålla huvudet över ytan. Jag försöker att vara stark.
Känslan av dina armar runt min kropp finns hos mig varje natt i mina drömmar.
Allting kändes mer än rätt då. Som om vi var okrossbara, som om ingenting kunde gå fel.
Nu kan jag inte andas. Nu kan jag inte sova. Nu hänger jag bara med, som en skugga utan ljus. Jag berättade nästan allt för dig, öppnade upp dörren och lät dig komma in. Du fick mig att känna mig hel för första gången i mitt liv. Nu är allting lämnat hos mig, det var väl så det skulle bli. Först tillsammans, sedan ensam och förtvivlat sökande efter ett svar. Mitt inre slits i bitar för att du valde att inte stanna kvar. Jag trodde faktiskt för en stund att jag betydde någonting för dig. Du svalde mig för att sedan spotta ut att jag hatade dig. Ser du vad det gjort med mig nu?
Nej, jag gråter inte på utsidan. Längre...

”Vad gör du?”
Jag ryckte till och vände mig hastigt om. Blaise stod i dörröppningen.
Hans mörkt kastanjefärgade hår var ordentligt borstat och den grönrutiga skjortan han bar utanpå T-shirten var fläckfri. ”Skriver du en dikt?”
Nyfiket böjde han sig fram och roffade åt sig papperet. Jag kände hur paniken växte inuti bröstet innan jag kom på att han inte skulle förstå vad det stod. Mycket riktigt rynkade Blaise oförstående pannan. ”Varför skriver du på svenska?”
”För att du inte ska kunna tyda det, förstås.” log jag. ”Alla har vi våra hemligheter Blaise.”
Han skrattade och blottade en rad av perfekta vita tänder. ”Det är sant.”
Han slog sig ner sig på sängen och strök min fjälluggla Shanti som kommit susande in genom det öppna fönstret över fjädrarna. ”Något nytt om...”
”Nej”, avbröt jag innan Blaise hunnit slutföra meningen. ”Jag försöker att inte tänka så mycket på det. Draco har gjort sitt val. Jag måste göra mitt.”
”Mmh.” Han nickade. Jag hörde på sättet han sa det på att han inte trodde mig.
”Blaise.” Jag vände mig om och mötte hans blick. ”Det är säkert. Du vet lika bra som jag att ingen kan påverka hans beslut.”
Blaise ryckte på axlarna. ”Jag tycker det är skönt att han är borta.”
”Jag vet”
”Han ställde bara till det för sig”, sa Blaise svävande och schasade iväg Shanti som börjat dra i hans byxficka på jakt efter godis. ”Det var kanske lika bra att han försvann.”
Jag knep ihop munnen för att inte protestera. Jag visste att Blaise hade rätt och att jag borde hålla med honom. Men jag kunde helt enkelt inte. Hur mycket jag än försökte så kunde jag inte fylla tomrummet som Draco hade lämnat efter sig.
Ingenting kunde få känslan av att han valt bort mig att blekna eller
kännas mer hanterbar. Samtidigt kunde jag förstå Blaise lättnad över att Draco var borta. Han hade aldrig varit särskilt snäll mot Blaise trots att det varit vänner i flera års tid. Ärligt talat hade Draco inte varit särskilt snäll mot någon.
”Undra hur Crabbe och Goyle kommer att klara sig nu”, sa Blaise som om han hade läst mina tankar. ”Har de där båda klumpedunsarna överhuvudtaget utvecklat någonting som heter egen vilja?”
”Jag tror att de missade den utvecklingsfasen”, sa jag.
”Vi får väl hjälpa dem lite på traven.”
”Aldrig i livet!” utropade Blaise, förskräckt över blotta tanken på att inleda någon form av umgänge med Crabbe och Goyle. ”Jag går inte i närheten av dem där två fören de börjar använda schampo istället för diskmedel när det duschar. Och det skulle inte skada om dem slutade grymta oförstående så fort någon öppnar munnen heller.”
”Det är ju inte deras fel att Draco manipulerat dem”, påpekade jag. ”Vem vet, det kanske är jätte klyftiga egentligen.”
”Säkert!” Blaise skrattade. ”Elli, det märks verkligen att du inte är härifrån.
Om du träffat deras föräldrar skulle du förstått att de där båda är ett hopplöst fall, dem råkar nämligen vara precis lika korkade som sina föräldrar.”
Jag öppnade munnen för att fråga hur Blaise kunde känna till så mycket om Crabbe och Goyles familj då Blaises mamma ropade från undervåningen. Blaise reste sig genast upp och sopade av lite inbillad smuts från sina nypressade byxor. ”Det är bäst att vi beger oss ner till köket. Jag tror att middagen är klar.”
Jag reste mig upp och följde efter honom nedför trappan.

Familjen Zabinis herrgård låg i utkanten av Gloucestershire, ett grevskap som låg fint till i sydvästra England gränsande till bland annat Wiltshire, området där Draco bodde.
Huset var en typisk familjeklenod och hade gått i arv i många generationer. Det var till skillnad från Malfoy Manor rött till färgen och inte hälften så stort. Till huset hörde också en lägre mycket mindre byggnad. Mrs Zabini, Blaises mamma, älskade att rida och stallet beboddes av sju ståtliga hästar och deras skötare. På Herrgårdens baksida växte ett par vackra blommande buskar med lila skott som jag inte kunde namnet på och en skulptur i form av två husalfer som lyfte en högdragen trollkarl som hade en mässingsskylt där det stod ”Magi reagerar”, i snirkliga guldbokstäver fastspikad över bröstet stoltserade mitt i bland dem. Den var jag inte lika förtjust i.
Mrs Zabini, som insisterade på att vi skulle kalla henne Cynthia var en mycket vacker kvinna.
Hon var lång och slank och hade ett midjemått som många flickor bara kunde drömma om.
Det mörka lockiga håret föll naturligt nedför hennes smala axlar, glänsande som ny kokad choklad. Ögon var identiska med Blaises bortsett från att det aldrig glittrade av skratt.
”Varsågoda och sitt”, sa hon med sin hesa överlägsna röst som tydligt talande om för mig
att det var en order, inte en vädjan. ”Hoppas det ska smaka.”
Hon vinkade med en benig hand som pryddes av fem röda blankpolerade naglar och gårdens tre husalfer började lydigt servera oss. Till en början hade jag försökt förklara för dem att jag inte hade någonting emot att ta mat och städa undan efter mig på egen hand. Men efter ett par dagar hade jag insett att det var lönlöst och lät dem hållas.
Alla tre bar relativt rena höftskynken och varsin hätta på huvudet med hål för det stora fladdermusliknade öronen. De var så små att det blev tvungna att ställa sig på tå för att få huvudet över bordskanten.
Mrs Zabini betraktade oss under tystnad medan vi åt. Hon rörde inte sin tallrik utan hade bara ögonen för oss. Jag kände mig nervös av hennes stirrande och ansträngde mig för att inte tugga med öppen mun eller spilla på den vita bordsduken.
När vi hade ätit färdigt spände hon blicken i Blaise och bad att få tala med honom i enrum. Han sneglade lite på mig innan han lydigt reste sig upp och försvann efter sin mamma som rörde sig som om hon vandrade på en catwalk och inte i sitt eget hem.
Jag blev sittande vid bordet, osäker på om jag hade fått klartecken att gå därifrån eller inte. Blaise mamma var sträng och en åthutning från henne kunde sluta med en natt i stallet. Egentligen hade jag ingenting emot att tillbringa en natt eller två tillsammans med hästarna och stallpersonalen men det var någonting som sa mig att Blaise kunde råka illa ut om inte jag uppförde mig korrekt.

Efter en stund tröttnade jag på att vänta och vände mig till en utav huslaferna som hängde över diskhon och skrubbade bort potatisrester som om det gällde livet, och bad att han skulle meddela Cynthia att jag hade gått till mitt rum rum. Jag kom på mig själv när jag tyst smög uppför trappan att längta till att få åka tillbaka till Hogwarts, sova i min ”egna” säng och att träffa alla nyfunna vänner som jag skiljts från i slutet av terminen igen. Fast det skulle inte finnas så värst många kvar att umgås med. Jag fick en klump i halsen när sanningen pickade mig i hjärtat. Draco skulle jag aldrig mer få se, åtminstone inte i det skick som jag ville se honom i. Harry, Ron och Hermione skulle inte heller komma tillbaka till skolan. Dem hade släppt bomben när jag bodde hos Ron i början på sommaren. De hade till en början varit väldigt förtegna om vad det skulle göra.
Men sedan hade Harry lättat på trådarna och berättat allt för mig om Horrokruxerna och uppdraget som Dumbledore hade lämnat i deras händer innan han dog.
Jag hade genast velat följa med men dem hade gjort klart för mig att det var omöjligt,
”Tänk lite Elli”, hade Hermione suckat. ”Draco känner dig bra vid det här laget. Det vore vansinne att ge honom en sådan chans att fjäska för Mörkrets herre. Han skulle utan ansträngning få dig att vandra rakt i fällan. Och det unnar du honom inte, eller hur?”
Jag visste att hon hade rätt ändå blev jag besviken. Jag hade så gärna velat följa med.
De hade gett sig av för drygt två veckor sedan. Magen knöt sig av oro och jag lutade huvudet i händerna och suckade. Ett brev. Det var allt jag hade hört från dem. Givetvis förstod jag att de var upptagna med att leta efter Horrokruxer och inte hade tid att uppdatera mig flera gånger i veckan. Men jag hade väntat mig lite mer än ett ynka brev. Jag lyfte huvudet från händerna och öppnade skrivbordslådan. Pergamentstycket låg där jag lämnat det, gömt under min anteckningsbok. Jag ville vara helt säker på att ingen, inte ens Blaise, skulle hitta det. Försiktigt för att inte skära mig på de vassa kanterna vecklade jag upp brevet. Det var nerkrafsat i all hast, som om Harry egentligen inte hade haft tid att skriva men gjorde det ändå. Den tanken lugnade mig lite och jag ögnade igenom brevet för säkert hundrade gången.

Hej Elli
Hoppas allt är bra med dig.
Kan inte uppge vart vi befinner oss ifall vi är bevakade.
Men det är fint här. Jag vet att du skulle tycka om det.
Ron bad mig hälsa att du ska se upp för att beblanda dig för mycket med Slytherinare, dem smittar. Jag saknar dig. Hoppas vi ses snart.
Harry

Ilsket torkade jag bort tårarna som steg i ögonvrån i takt med
att jag läste. Det hjälpte inte att gråta. Det visste jag sen tidigare.
Allting hade blivit så trassligt. Hogwarts skulle inte vara sig likt.
Kunde det bli ett Hogwarts utan Dumbledore? Jag skulle sakna dem genomträngande blåa ögonen och den krokiga näsan nästan lika mycket som jag saknade Harry, Ron och Hermione. Och ett Hogwarts utan Draco... Jag visste ju inget annat än ett med Draco.
Han hade alltid funnits där. Oavsett om vi var i luven på varandra eller inte så hade jag vetat att han bara var ett par våningar bort. Nu skulle det bli annorlunda. Jag hade inte en aning om han levde överhuvudtaget.
Och tänk om ryktena va sanna - tänk så var det sant att dödsätarna hade tagit över skolan? Skulle verkligen McGonagall tillåta det? Eller hade hon ingenting att säga till om längre?
”Jag vet att du är lika orolig som jag”, sa jag till Shanti som nervöst plockade med min fjäderpenna. ”Men vi har ingenting att välja på.” Den snövita ugglan tittade på mig med sina runda bärnstensfärgade ögon. Blicken hon gav mig var så full av tillit att jag återigen blev tårögd. Jag sträckte ut handen och snuddade vid hennes mjuka huvud.
Jag tänkte på Hedwig som offrat sig själv för att rädda Harry. Jag undrade om Shanti skulle gjort samma sak för mig. Hedwig hade vetat vad hon gjorde.
Hon hade med en ugglas visdom förstått att det skulle bli Harry eller hon. Och utan att tveka hade hon räddat sin husbonde sen sju år tillbaka. Jag visste att Harry tagit förlusten av sin älskade uggla hårt. Och att han saknade henne.
Det gjorde jag med.

HEJ MINA ÄLSKADE LÄSARE ♥
Ni 'r verkligen för gulliga allesammans :*
Nejdå, jag är inte död...Avslutning i skolan heter det = PROV.
Men nu är det JULLOV SÅ NU ÄR IM BACK ON TRACK Och anledningen till att ni fått vänta på nya kapitlet...Det är faktiskt redan klart. Men jag tänkte att ni skulle få det som JULKLAPP 8D Så nu vet ni, jag har ju lovat att lägga upp kapitel oftare och det kommer jag göra också, men just detta får ni vänta på lite Så du kan inte klaga Elixir, en julklapp är en julklapp Jag ska svara på era underbara kommentarer och alla mina fantastiska mejl lite senare idag, nu ska jag iväg och tävla hästskrället min. DET vet jag däremot inte om jag överlever, men man kan ju alltid hoppas ._. Ni är helt fantastiska! Jag hoppas verkligen ni kommer vilja läsa DM2, för jag vill så gärna börja skriva den! PUSS ♥

P.s
Alla ni som skriver ff:s ska veta att ni är minst lika bra som jag! Ni kan vänta er kommentarer från mig inom kort, puss!

Jag är en tönt. / Trezzan

Elzyii är på mugglisträff och återkommer på sön, då ska hon svara
på allt ni skrivit, hon är superglad och KAPITLET KOMMER I BÖRJAN PÅ NÄSTA VECKA! Ni är bääääst

Hanni.
Jag vet inte vad jag ska säga. Än mindre vad jag ska börja.
Du skriver helt otroligt fantastiskt bra. Man får rysningar i HELA kroppen av att läsa dina kapitel. Du vet att jag inte är speciellt insatt i det ämnet som du skriver om, men jag lovar att JAG SKA BLI DET. Gärna om du lägger upp ett nytt kapitel mycket snart (Y) Har faktiskt läst om följande alldeles för många ggr.
Kortsagt- du äger. Inget snack om saken. KRAM PÅ DIG hjärtat ♥

Kan bara hålla med...
FANTASTISKT SKRIVER HANLIO!
Har bara gått & väntat...Hur kan du få dina kapitel så sepe spännande? Jag är helt mållös O___O HSADJHHFJSDNFJNDJNND HELT FUCKING AWESUME DU ÄGDE PRECIS UT MIG OCH DRACO MED HÄSTLÄNGDER!!!