Jag kan inte välja något specifikt elevhem egentligen och kan inte påstå att Slytherin är det bästa heller. Men vad som gör att jag respekterar, gillar och uppskattar alla elevhem för sina saker är följande:

Gryffindor. Människor som vågar chansa och se vart det leder är många gånger ute på hal is, men många gånger går det hem. Impulsivitet är väl ett ord som kan användas här och jag avundas människor som vågar sticka ut, stå på egna fötter och göra det som känns bäst. Det är egenskaper som är många gånger behövs och som vi alla till vis del bär med oss genom livet. Jag kan tänka mig att många äventyrare behöver Gryffindors förmåga.

Ravenclaw. Det finns inga andra jag ser upp till och avundas lika mycket som begåvade människor. Jag hade gärna "arbetat" lite extra för att få toppbetyg (nu fick jag halvbra betyg och tappade ofta motivationen periodvis), hade gärna läst en text som sedan suttit i huvudet, hade gärna studerat språk och lagar för att sikta på ståtliga arbeten i samhället. Jag kan göra allt men mitt läshuvud och min rastlöshet förstör fokusen. Ravenclaws elever har huvudet och skapar en harmonisk balans i en vild, skrytstark, festlig vardag där många tar dagen som den kommer.

Hufflepuff. Här får jag passa mig. Det är inte många karaktärer ur böckerna som jag tyckt om men inte desto mindre respekterar jag elevhemmet mer än mycket annat tack vare alla de människor som placerats i hemmet på de konvent jag varit på. Glädje, vänskap, hjälpsamhet, tacksamhet är ord jag förknippar med elevhemmet och människorna behövs i samhället. En del påstår att jag är för glad för att vara en Slytherinare för jag älskar att sprida på glada uttryck och få andra att le - men samtidigt kan vi vrida på det. Jag vill med alla medel få andra att uppmärksamma min livsglädje och min tacksamhet över att det finns så många andra i världen som vi kan se upp till...

Slytherin. Dryga, elaka, egoister. Hmm. Det beror ju på hur man ser det - självklart placeras en del av den sortens människor i detta elevhem. Men Elevhemmets elever värnar för sitt egna och sin närmsta omgivning. Slytherinare vill ha rätt, vill uppmärksammas så fort de gjort något coolt/bra (som att vinna quidditchpokalen, ta poäng på lektionen, vinna elevhemstävlingen, försvara sin familj/sina vänner osv). En Slytherinare är en egoist för att den förmågan behövs hos alla människor - vår egoism framhävs lite extra och får oss att få det vi vill ha på annat sätt än modigt framtåg, glatt försökande eller med skarpt huvud. En Slytherinare behövs för att få samhällets alla andra medlemmar att vara på vakt. En Slytherinare kan vrida på regler och fortfarande klara sig undan.

NOOOOO! Lovar att det blir värsta brittiska musikalslutet med Harry som sjunger, Ron som svingar runt på en lyktstolpe, Ted och Victorie som hoppar upp på Hogwartsexpressen och spretar ut med armarna mot himlen och tar högsta tonen. :'''D Draco och Astoria kommer flika in på några rader och sjunga om hur Scorpius kommer äga alla andra Weasley- och Potter-barn i allt. Bedododo.... oooooh nu blev jag nästan pepp på det ett sådant slut!

Men oj vad besviken jag blev, trodde det skulle vara något nytt. "Tyvärr" har jag redan tänkt ut det mesta och i andra fall läst om det vid tidigare tillfällen. Men det var intressant iallafall, uppdatera information är inte helt fel

ooooh jag tycker det är så komiskt när någon stavar fel på sitt egna elevhemsnamn.

En slythare som skriver Slyderin eller Sluterin, en gryffare som skriver Gryfindor, hufflare som skriver huffelpuff och... ey, en Rave får faktiskt inte lov att stava sitt elevhemsnamn fel. DET ÄR SÅ FEL. Hahah extra komiskt när det händer (för det har hänt, har inte du sett Rawenclaw eller Ravenclav någon gång?) ;D

GO Erfa! Du är grymt bra vet du va. Känn aldrig någon press, vi uppskattar det som finns.

Nej, men vi har spelat i samma fotbollslag.

Går Andreas i din klass?

JAG ÄLSKAR NORSKAN! Har beslutat att skaffa hp-serien på norska, franska och kanske japanska härnäst. Hhahahaah kommer garanterat läsa norskan och förhoppningsvis franskan (vill verkligen lära mig språket).

något av det bästa jag läst är "Snoppen har noe som kalles "hudminne". Det er fordi det kan bli krangel om hvem som tok gullsnoppen, og da kan snoppen avsløre hvem av spillerne som først fikk tak i snoppen. Fordi snoppen har hudminne er det viktig at den som bærer snoppen ut på rumpeldunkbanen bærer hansker."

Styrkan av kärlek var kanske tvungen att "växa till sig" med tiden, James dog ju så snart dörren öppnades medan Lily fick mer tid och lät förtvivlan växa inombords i den mängd som behövdes för att besvärjelsen skulle slå ut? Ren gissning.

Fred och George är bra varje gång de nämns i böckerna.

Cho och Cedric var helt okej ändå, ett sånt där klassiskt par. Två populära, vackra och begåvade karaktärer som (om paret fått växa upp och bilda familj) skulle fått två barn - en son och en dotter. (För att göra det ännu mer typiskt skulle sedan sonen gå i Ravenclaw medan dottern placerats i Hufflepuff för "balansen" i familjen).