GOTT NYTT ÅR ALLA MUGGLISAR!
Vilken härlig julfest och vilket härligt ÅR vi har haft här tillsammans - och förhoppningsvis blir 2019 lika bra!!

Vi är staff är så tacksamma för allt stöd vi får från er mugglisar och vi hade inte kunnat göra allt detta roliga utan er! Så stort tack till alla ni som har deltagit i allt från julfest till julkalender. Hoppas nu alla har haft ett fantastiskt jullov! =D ♥

Och sen är det dags att avsluta den KREATIVA JULTÄVLINGEN där vi har tre vinnare:

Tonks/Luna,SweeneyTodd och Rhaella!!
Två supertalanger bland MÅNGA här på mugglis!! En extra varm applåd till dem.

Titel: Kiss me
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Antal kapitel hittills: 21
Färdigskriven: Nej
Rating: PG-13
Beskrivning:
"Lily Potter..." Sade Haylie och testade det nya efternamnet. "Det skulle kunna funka."
"Fast nu har jag ju börjat klottra Lily Davis i mina skolböcker." Sade Mary menande.
"Ni två är inte riktigt kloka."

https://www.fanfiction.net/s/12025664/1/Kiss-me

Kommentera gärna och berätta om ni gillar det! =)



1

Lily såg hur Mercedesen rullade iväg med sin syster och hennes nya pojkvän som hon just introducerat för familjen Evans. Ingen av familjemedlemmarna kunde undgå att Petunia var störtkär, men i vad? Den charmerande, älskade Vernon Dursley som Petunia hade pratat om hade visat sig vara en stor man med varken hals eller humor, och hade i varje fall inte charmat Lily. Efter en tjugo minuter lång monolog om hur han hade fått ett så bra pris på sin nya bil hade hon trott att han inte kunde bli tråkigare, men hon hade haft fel. Det var en gång när Lily trodde Vernon hade skämtat (och hon hoppades innerligt att han verkligen hade gjort det), men det som följdes därefter bekräftade mest troligtvis motsatsen.
Vernon Dusley hade framstått som en självbelåten, girig viktigpetter som inte verkade bry sig ett fnatt om andra. Han hade gärna klagat, och var inte rädd för att yttra sin synpunkt om han fick chansen. Det var dock inte förrän han tillrättavisade Mr Evans tillagningsmetod, som jobbat som kock de senaste femton åren, som Lily verkligen hade fått nog. Petunia verkade dock inte skämmas över sin pojkväns ohövlighet. Hon såg snarare ut att avguda honom allt mer som tiden gick, och hon såg extra lycklig ut när han fick konstatera att Lily inte skulle fortsätta på universitet.
Hon damp ner i soffan bredvid sin mamma och lutade huvudet mot hennes axel. Lily och hennes mamma var inte särskilt lika. Mrs Evans var lång och smal med en blond page som matchade Petunias, men hennes ögon var gröna. Som Lilys.
Mrs Evans strök sin dotter över håret och kysste hennes panna.
"Petunia förtjänar någon bättre." Sade Lily och försökte ignorera Petunias skadeglada ansiktsuttryck hon hade haft när Vernon talat om Lilys utbildning. Det gjorde ondare än vad hon ville erkänna.
Lily hade de senaste sex åren försökt lappa vänskapen med sin syster, men Petunia stod helt enkelt inte ut med att Lily var ett missfoster.
"Ge honom lite tid, Lily." Sade Mrs Evans.
"Mamma, han försökte lära pappa laga mat!" Utbrast Lily upprört. "Och hörde ni inte den historien om hans bil?"
"Jag kan ha slumrat till en liten stund..." Erkände Mrs Evans. "Men Petunia säger att hon älskar honom."
"Hur? Hur kan hon älska honom?" Frågade Lily misstroget. Vernon Dusley hade varit allt som Lily föraktat, och kanske var det därför allt som Petunia ville ha.
"Kärlek är ett mysterium." Svarade hennes mamma som aktade sig noga för att säga något olämpligt. Lily förstod inte varför. Vernon hade då inte visat samma hänsyn. "Man vet aldrig vem som är rätt för en person. Ibland är det de som man minst anar."
"Ja, hur är det med den där Snape-pojken förresten?" Lilys pappa stod i dörröppningen mellan köket och vardagsrummet med en diskborste i ena handen och en blöt tallrik i den andra. "Ni var ju så himla tajta."
"Vi-" Lily fick en klump i halsen. Hon kunde inte förmå sig själv att säga är inte vänner längre. "Vi umgås inte så mycket längre." Lily var inte så upprörd över att deras vänskap var över som hon var över varför den tagit slut. Det han hade kallat henne kunde hon inte förlåta. Deras vänskap hade inte varit tillräcklig för honom, hade trots allt börjat umgås med sådana som Bellatrix och Lucius. Och hon hoppades att inte ens hälften var sant av alla rykten hon hade hört. Lily reste sig upp ur soffan och gick bort mot köket.
"Jag kan ta det." Sade hon till sin pappa och gav diskborsten en menande blick. "Här, ge mig det." Hon tog diskborsten och den blöta tallriken, klev in i köket och drog upp sin trollstav ur bakfickan på jeansen. Med en lätt rörelse från hennes stav fick hon disken att gå ut av sig själv.
"Vi får inte börja vänja oss vid det här." Sade Mr Evans och såg förundrat på trollkonsten.
"När går tåget imorgon?" Frågade Mrs Evans som hade anslutit sig till dem i köket.
"11:00", sade Lily och Mr Evans i kör. Mrs Evans rodnade, men såg inte generad ut. "Igen." Tillade Lily.
"Åh, förlåt mig." Skrattade Mrs Evans. "Jag glömmer alltid."

De anlände till Kings Cross följande förmiddag i god tid. Klockan var bara 10:30, och det var inte förrän om en ytterligare halvtimme som tåget skulle gå. Lily tog farväl av sina föräldrar på perrongen och försökte lugna ner sin mamma som alltid blev väldigt känslofylld när Lily skulle resa till skolan.
"Åh, jag kommer att sakna dig så." Snyftade hon och kramade om henne hårt.
"Mamma, skärp dig." Sade Lily som försökte hålla sig samman. "Du vet att jag gråter om du gråter."
Mr Evans kramade sedan också om sin dotter.
"Vi ses till jul."
"Och du kan väl ta med dig någon trevlig pojke också." Sade Mrs Evans lite försiktigt. Mr Evans himlade med ögonen åt sin fru.
"Du får nog nöja dig med Vernon." Sade Lily retsamt.
"Men du får ha det så roligt nu, Lilyblomman." Sade Mrs Evans. "Och skriv till oss."
"Jag ska. Kör nu försiktigt hem."
Mr Evans fick nästan släpa med sig Mrs Evans genom perrongen som ledde dem till mugglarperrongerna. När Lily väl var fri från sina föräldrar var hennes klasskamrater det första hon letade efter, men Mary och Haylie syntes inte till. Däremot såg hon Amos Diggory, en oerhört attraktiv Hufflepuffelev som spelade sökare för sitt elevhems quidditchlag. Ordningsmanuppdraget skulle garanterat gå till antingen honom eller Remus Lupin. Lionel Boot var i och för sig också en kandidat, men Lily trodde starkare på de två förstnämnda. Lilys mamma hade börjat gråta av lycka när hon hade fått reda på att Lily hade blivit första ordningskvinna. Hon fortsatte att se sig runt på den knökfulla perrongen. 100tals ugglor hoade i sina burar, och längtade tills de kom fram på Hogwarts där de kunde flyga fritt. Hon fick plötsligt syn på Sirius Black som var omringad av flickor ur yngre årskurser och bredvid honom stod... James Potter. Hon drog ett djupt andetag. Det var något av blotta åsynen av dem som fick blodet att rusa i hennes kropp. Som fick ilskan inom henne att flamma upp. Hon tolererade inte deras omogna beteende, och var trött på att vara ett offer av James Potter. Ända sedan deras fjärde år hade James gjort det till sitt livs mission att bjuda ut henne - och varenda gång hade hon gett honom ett nej. Inte för att hon försökte spela svår, som många trodde, utan att hon helt enkelt inte gå ut med en kille som kunde bry sig så lite om andras känslor. Allt handlade bara om vad han ville. Han och Sirius. Hon skulle aldrig glömma när de förödmjukat Severus ute på skolgården bara för att Sirius hade varit uttråkad... Hon kände sig äcklad. Severus var dock inte bättre själv. Lily, som så länge hade försökt se allt det goda i Severus, hennes barndomsvän, kunde till slut inte blunda för den person hade vuxit till att bli. En person med avskyvärda värderingar. En person som hade valt svartkonster framför vänskap
"Har någon legat och pressat hela sommaren, eller?" Lily snurrade runt för att se källan till rösten hon så väl kände igen. Mary stod framför henne med ett leende som räckte från ena ögonvrån till den andra. Hennes lugg hade vuxit under sommaren och räckte henne nästan till näsan nu, så hon hade fått kamma den åt sidan. Resten av det ljusbruna håret hade hon satt upp i en hästsvans. Lily slog armarna om sin bästa kompis och insåg hur mycket hon hade saknat henne och Haylie.
"Var är Haylie?" Frågade Lily när de släppte varandra.
"Hon är här." Både Lily och Mary snurrade runt den här gången för att möta Haylies busiga blick. Haylie var solbränd och hennes honungsblonda hår hade blekts av solen.
"Haylie!" Utbrast de och drog in henne i en gemensam kram. "Åh, vad jag har saknat er!"
"Jag ser att Greklandresan gav resultat." Sade Lily till Haylie som hade valt en utmanande kjol som avslöjade hennes brunbrända ben.
"Och vem är killen du nämnde i dina brev?" Frågade Mary upphetsat. Haylie lindade en blekt lock runt sitt finger och såg skyldig ut. Lily och Mary väntade otåligt på svaret som aldrig kom.
"Så...?"
"Det var en liten sommarfling." Sade hon hemlighetsfullt. "Intensivt, men kortvarigt. Perfekt för mig."
"Vad hette han?" Frågade Mary intresserat.
"Namn hit, Namn dit. Det är väl inte det viktiga?"
"Men, åh min Merlin. Du vet väl vad han heter?" Frågade Mary.
"Alltså..."
"Haylie!" Sade Lily och Mary med en röst. Haylie försökte spela oskyldig.
"Nu känner jag att ni är liite dömande. Vad gjorde du egentligen, Mary? Ingenting kan inte ha hänt när man är åtta veckor i Sverige."
"Jag skrev allt som hände!" Sade hon. "Sverige är inte så exotiskt som det låter."
"Dina brev var inte ens lika informativa som ett chokladgrodekort." Sade Lily.
"Vems sida är du på egentligen?" Frågade Mary.
"Mary, vi är dina bästa vänner. Berätta för oss!"
"Ska du säga! Det tog dig två veckor in på terminstarten att berätta om din sommarfling Colin." Försvarade Mary sig.
"Haha, åh... jag hade nästan glömt honom." Sade Lily och skrattade åt minnet. "Okej, visst. Det tog ett tag innan jag berättade, men jag lärde ju mig en läxa. Att aldrig hålla något hemligt för er igen, eller hur? Begå inte mitt misstag, Mary."
"Ingenting hände verkligen. Jag lovar." Sade hon och tog upp båda sina händer i luften. "Och om någonting kanske hände, lovar jag att säga det på tåget." Hennes blick blev plötsligt busig.
"Vi visste det!" Utbrast dem.
"Men Lily, berätta för oss om kärlekslivet hemma hos dig. Vem är han?" Frågade Mary entusiastiskt och ignorerade dem.
"Vernon Dursley." Svarade Lily kort. "Stor som ett hus, genomtråkig, snål och oförskämd. Svärmorsdrömmen."
"Det låter illa alltså." Erkände Mary.
"Det var illa." Sade Lily. "Träffade honom för första gången igår. Inte ens Petunia borde behöva dejta en sådan kille."
"Så det är fortfarande stelt mellan er två, eller?" Frågade Haylie. Lily nickade.
"Kom så går vi på tåget så vi får bra platser." Sade Mary.
"Ni passar väl en plats till mig?" Frågade Lily som först skulle till prefekternas kupé. Men hon visste svaret redan innan de hann svara.
40 minuter senare var hon tillbaka med nyheterna om den nya ordningsmannen.
"Remus Lupin."
"Tror visst någon är skyldig mig 5 galleoner." Sade Haylie självbelåtet och sträckte ut sin hand mot Mary som såg lite besviken ut medan hon plockade fram plånboken ur fickan på jeansen.
"Där har ju Gryffindor verkligen lyckats." Sade Haylie menande, men Lily förstod inte vad hon hänvisade till.
"Lyckats med vad?"
"Killarna!" Utbrast Haylie självklart. "Såg du Sirius Black på perrongen? Han blir bara snyggare för var dag. När han är 30 kommer han explodera."
"Lionel är inte ful." Sade Lily försvarande mot Haylies egna elevhem.
"Nej, men du måste erkänna Lily att Sirius, James och Remus är skolans mest eftertraktade killar. Sedan fjärde året har ingen kille haft en chans emot dem."
"Jag är ledsen, men jag tål dem inte. Eller Remus har jag väl egentligen inget större problem med, förstår bara inte varför han inte skaffar sig bättre vänner. Han är faktiskt väldigt trevlig." Sade Lily. "Men Potter och Black är så respektlösa. De vet inte vad är ett nej är, de-"
"Okej, vi fattar hinten. Du gillar dem inte." Avbröt Haylie Lily innan det gick för långt.
"Säg inte att ni har gått med deras beundrarklubb...?" Sade Lily oroligt när hon såg sina vänners som bytte blickar med varandra. "Inte ni också." Sade hon förargat.
"Lily, vi vet att Black och ja, särskilt Potter, är ett känsligt ämne för dig pågrund av allt det här med Snape. Vi tänker inte försvara vad de gjort mot honom, men de har aldrig upprepat så vitt jag vet det som hände för två år sedan. Det var sista gången. Och glöm inte att de är hormonfulla, otroligt snygga tonårspojkar som är alldeles begåvade för sitt eget bästa."
"Om man är så begåvade, varför spenderar man all tid utöver skolan i kvarsittning? Varför måste man ständigt visa sig på styva linan? Varför är det så viktigt att vara i centrum för all uppmärksamhet? De må vara begåvade, men det är inte deras talanger jag värdesätter. Det är vad de gör med dem. De använder dem för att få tjejer, uppmärksamhet, status... för att göra elaka bustrick på oskyldiga människor. Jag gillar det helt enkelt inte. Vet ni hur många gånger James Potter har bjudit ut mig? Över 30 gånger, och jag har sagt nej varje gång. Vad betyder det ens för honom? Jag bryr mig väl inte att han är skolans snyggaste kille. Det är inte sånna ytligheter jag bryr mig om."
"Men du glömmer att jag och Mary, och i princip alla andra tjejer på Hogwarts, bara är hormonfulla tonårstjejer som faller för det där. Alla är inte lika mogna som du." Sade Haylie förstående.
"Jag är inte mogen." Sade Lily trotsigt. "Jag tycker bara att du, Mary, jag - alla - förtjänar någon som verkligen bryr sig om en. Som respekterar en, accepterar en, sätter en framför sina egna behov. Någon som är mogen nog att ta hand om ens känslor. Jag vill bara inte att ni ska bli sårade."
"Vi vet det, och vi hade inte tänkt att dejta någon av dem. Men det du måste förstå Lily är att detta inte definierar vilka de är som personer. Det definierar helt enkelt bara vilka tonåringar som helst med lite för mycket talang. Det kan få vem som helst att stiga åt huvudet. Det betyder inte att de är dåliga personer."
Lily tog ett djupt andetag och såg sedan upp på sina vänner. De såg båda lite rädda ut och visste inte vad de hade att vänta, men Lily bara skakade på huvudet.
"Ni har rätt, men-"
"Vi förstår verkligen varför du inte tycker om dem. Du har all rätt till det."
De bytte snabbt samtal och gick djupare in sommarens många händelser. Mary blev grillad om sin Sverigeresa och Haylie berättade gärna lite väl detaljerat om den mystiska killen på Grekland. Det var sent in på eftermiddagen när de bestämde sig för att byta om till sina klädnader. Lily såg missnöjd ut när hon satte på sig topphatten.
"De här är verkligen fula."
"Åh, men du är så söt i den." Försökte Haylie och nöp Lily i kinderna, sedan tog hon hatten ifrån henne och satte den på sitt eget huvud.
"Ja, du ser ut som en liten... en liten..." Mary kom aldrig på vad Lily såg ut som.
"Jag tycker de är ganska sexiga." Erkände Haylie och gjorde en pose. "Jag känner mig som en stygg skolflicka."
"Hur då?" Frågade Lily och hade svårt att hålla sig för skratt. "Det är ju det mest osexiga plagg som finns."
"Det är hattens magi bara." Svarade hon med klar mystik i rösten.
"Kasta hit den då." Sade Lily som gjort sig redo för en demonstration. Hon satte hatten på sned, blottade sitt solbrända ben och plutade med sina läppar. Vännerna busvisslade och skrek av skratt. "Jag förstår vad du menar, Haylie!" Sade Lily och föll sedan in i skrattet.

Aldrig hade tågresan till Hogwarts gått så snabbt, tänkte Lily för sig själv när tåget saktade in. Mary och Haylie såg förvirrat ut genom fönstret. Den upplysta byn Hogsmeade syntes på avstånd i sensommarkvällen och såg ut som ett idylliskt vykort.
"Är vi redan här?" Sade Lily som knappt trodde sina ögon.
"Vi börjar bli gamla." Suckade Mary. "Ju äldre man blir, desto fortare går tiden."
"Om man bor i Hogsmeade, måste man ta Hogwartsexpressen då?" Frågade Haylie som vaknade upp ur sina egna tankar och inte verkade ha hört något någon av dem sa.
"Vad tror du?" Frågade Lily och gav ifrån sig ett kvävt skratt.
"Är du säker på att du är en Ravenclaware?" Frågade Mary och började granska Haylie som om hon hade blivit inlagd för observation. "Du känns ju mer som en av oss."
"Kallade du precis er själva för dumma i huvudet?" Frågade Haylie misstroget. Mary himlade skyldigt med ögonen och kom på sitt egna misstag. "Men jag hade gärna varit en av er. Ravenclaw i all ära, men Emily, Fiona och Grace är inga roliga rumskamrater."
"Jag och Lily kan fråga Dumbledore om du får byta elevhem, kan vi inte det Lils? Abigail och Haylie kanske kan byta?" Frågade Mary hoppfullt.
"Jag hade verkligen velat att Haylie sov med oss, Mary, men vi kan inte kasta ut Abigail." Sade Lily sakligt.
"Så säger du bara för att du är första ordningskvinna." Sade Mary och gjorde en dålig immitation av Lily. "Vi vet att du inte gillar henne!"
"Abigail är-" Lily stannade upp och försökte komma på vad hon skulle säga. Mary såg triumferande ut när Lily inte verkade komma på vad deras Gryffindorkamrat var. "Hon är speciell." Sade Lily till slut så snällt hon kunde. "Men det är ju inte hennes fel."
"Lily, hon hällde vatten i era sängar när ni sov." Sade Haylie som nu verkade ha bestämt sig för att ställa sig på Marys sida. "Du behöver inte försvara henne."
"Okej då, vi kan kasta ut henne." Skämtade Lily . Tåget stannade nu.
"Då är vi överrens." Sade Mary nöjt. "Vi pratar med Dumbledore efter festmåltiden." Vännerna skrattade instämmande utan att veta om hon verkligen skojade eller inte.

När de kom upp till slottet delades de när de skulle gå till respektive elevhemsbord. Lily och Mary gick bort mot Gryffindorbordet.
Under deras tredje år hade vännerna funnit varandra tack vare deras gemensamma ointresse för spådomskonst och trion hade varit oskiljaktiga sedan dess.
"Det är verkligen tråkigt att vi tre inte är i samma elevhem." Sade Lily uppriktigt och såg sig om över nacken efter Haylie som just satt sig tillsammans med Ravenclawprefekten Lionel Boot. Bara några platser ifrån satt Emily, Grace och Fiona med huvudena ihop och skvallrade. "Jag förstår verkligen att hon inte vill dela sovsal med dem. Ingen behöver så mycket drama i sitt liv."
"Men vi har väl också drama?" Sade Mary som verkade stött. "Kommer du ihåg när vi skulle sätta dit Jeremy Smith när han hade varit otrogen mot Haylie? Eller när vi smög ner till Hagrids stuga och hade syjunta. Det borde vi faktiskt göra om igen vid närmare eftertanke, men tillbaka till saken - vi har drama."
"Okej, okej, förlåt. Jag uttryckte mig fel." Ursäktade sig Lily. "Men du vet vad jag menar. Du vet ju hur de är, Mary. Det enda de bryr sig om är killar, kläder och hår. Witch Weekly är deras bibel, och om de inte har den senaste frisyren - ja, då går världen under. De verkar så... osjälvständiga."
"Lily, om du någonsin behöver gråta ut över att jag spillde ut ditt nagellack förra året så finns jag här för dig." Sade Mary i ett försök att vara allvarlig med händerna över bröstet, men leendet lyste igenom.
"Det var faktiskt en jobbig tid för mig." Fortsatte Lily och låtsades torka bort en tår ur ögonvrån.

På något vis verkade festmåltiderna på Hogwarts överträffa sig själva för varje gång. Lily trodde sig aldrig ha smakat något godare än den fantastiska oxfilén som husalferna gjort i ordning med tillbehörande rödvinssås. Hon hade ätit så mycket så när efterrätterna dök upp mådde hon smått illa när hon såg chokladtårtan närmast dem. Mary såg besegrat på sin halvuppätna Pannacotta och släppte skeden som föll till bordet med ett litet metalliskt ljud. Lily fick plötsligt syn på James Potter. Han klappade sin bästa vän Peter Pettigrew över ryggen som såg ut att ha omöjligt nog ätit mer än hon själv. Peters runda ansikte var blekt och hans små ögon såg ut att ha fyllts med tårar.
När festmåltiden var över kunde Lily inte tänka sig något bättre än att få sova i den varma sängen som väntade på henne i sovsalen. Innan de begav sig till Gryffindors uppehållsum sade de godnatt till Haylie.
"Jag hoppas verkligen att tjejerna håller snattran, för i natt ska jag sova." Sade Haylie och gäspade stort.
"Tänkte ni på att Grace inte satt med Douglas?" Frågade Mary. "De var ju oskiljaktiga innan sommarlovet."
"Säg det inte. Säg det inte." Sade Haylie förskräckt. Om Grace och Douglas hade gjort slut skulle hon sannerligen gråta över det hela natten och älta det om och om igen tillsammans med Fiona och Emily.
"Det verkade som att de gjort slut." Sade Mary. Haylie såg förtvivlat på dem.
"Ta med mig. Kasta ut Abigail." Sade hon desperat. "Jag gör vad som helst."
"Jag tar dina anteckningar imorgon." Sade Lily plikttroget och klappade henne tröstande på armen. "Så kan du sova med öppna ögon. Tro mig, den formeln har jag bemästrat i sommar."
"Alltså ni två-" Sade Haylie som hade blivit rörd till tårar av sina vänners uppoffrande. Hon avslutade aldrig meningen, men det behövde hon inte. Lily och Mary förstod.
"Men det är en sak jag har funderat över." Sade Mary. "När de sitter upper och pratar hela nätterna, sitter du aldrig med dem? Jag menar, ni har ju sovit i samma sovsal i sex år. Sådana saker bringer samman folk. Sitter du inte och läser veckans horoskop med dem och målar naglarna?"
En kvart senare hade de äntligen kommit upp till deras sovsal där tre stolpstängar stod med mörkröda förhängen som ännu inte blivit fördragna. Abigail satt redan på sin säng och hade hunnit plocka upp några rörliga foton som hon placerat på nattduksbordet.
"Hej." Sade Lily snällt och satte sig i fotänden på sin egen säng. "Hur har din sommar varit, Abigail?" Abigail tittade upp från vad hon än sysslade med och såg förvånad ut över att ha blivit tilltalad.
"Inget särskilt." Sade hon och ryckte på axlarna. "Har du gått upp i vikt?"
"Kanske lite." Sade Lily lugnt och försökte låta bli att bli förolämpad. Hon ignorerade Mary i ögonvrån som hade blivit tomatröd i ansiktet. Det var sådana här saker som Abigail lätt kunde spotta ur sig. De visste inte om de gjorde det för var elak, eller för om hon inte visste bättre. Ingenting hade någonsin bevisat på att Abigail var en särskilt trevlig person dock. Hon höll sig mest för sig själv, vilket egentligen inte gjorde Lily någonting, men hon tyckte ändå det var synd att hon inte verkade vilja ha några vänner. Kanske hade det gjort henne trevligare. Men varje gång de försökt närmat sig henne så hade hon huggit tillbaka och gjort det klart för dem att hon inte ville ha dem som vänner.
Lily tog fram kofferten under sängen som på något sätt blivit ditflyttad från Hogwartsexpressen. Hon tog fram sin trollstav ur sin klädnad och mumlade: "Accio pyjamas." En smaragdgrön sidenpyjamas som hennes föräldrar hade köpt till henne i julklapp hittade sin väg upp ur kofferten. Lily tog av sig sin klädnad och klädde på sig pyjamasen. Hon kröp sedan ner under det varma täcket och drog för förhängena runt sängen.
"Godnatt." Sade hon sedan till sina två rumskamrater som båda svarade. Hon slöt sedan sina trötta ögon och somnade omedelbart.

Ska kolla upp hur det ligger till =) - därför kan inte alls minnas att det såg ut såhär vid midnatt när jag checkade vid första januari.
Problemet är att folk har gått och lagt extra tummar EFTER utsatt tävlingstid!

Annars får vi vara tre vinnare helt enkelt! Men jag ska självklart se så det går rätt till, men jag hoppas också att alla mugglisar är ärliga! Det är nämligen emot reglerna att tumma efter att tävlingarna är slut!

edit: Svårt att bevisa - så jag beslutade tre vinnare istället!
Men inga röster som kommer in nu kommer att räknas i tävlingen då den är avslutad- och nästa gång får vi nog köar uggle-röstning, även om det är lite mer jobb för oss =) ♥

Tack fina du ♥ Det värmer!! Gott nytt år!!!

Meowsy Lycka till !! =D ♥

På fredag, 21 december, brakar mugglis julfest igång för att sprida ÄNNU MER stämning här på forumet fram tills nyårsafton!

Vi kommer inte ha schemalagda-tävlingar, utan alla tävlingar kommer att vara öppna från och med 21 december fram tills 31 december.

LÄNKAR TILL TÄVLINGAR/AKTIVITETER (kommer snart)


JULPROFIL-TÄVLING

JULKLAPPSRIM

KREATIVA JULTÄVLINGEN

AVSLUTA JULSÅNGEN... [TÄVLING]


21 december - 19:15 - JULFILM (länk kommer upp samma dag)

"NAUGHTY or NICE?”

Tomten har slarvat bort sin "Snäll och stygg"-lista och har bett oss i staff att kolla statistiken på mugglarportalen.
Det går till så här: Någon i staff kommer att skriva "Naughty or Nice" var som helst i forumet. Får du syn på detta gäller det att agera snabbt! Det du ska göra är att citera inlägget och svara om du är naughty eller nice. Svarar du Naughty får du lov att ta ifrån valfritt elevhem 10 poäng. Svarar du däremot NICE får du 10 poäng tilldelat ditt elevhem!

HO, HO, HO !!!

GOD JUL ALLA MUGGLISAR!

//Staff

Nästa vecka flyttar jag till England !!!

Alla som rimmar tilldelas 5 p - men man kan vinna extrapoäng!!!

DVS 5 POÄNG PER INLÄGG!!

SÄTT IGÅNG !!

Och så går jag och lägger mig! ♥ TACK FÖR IKVÄLL MUGGLISAR!!!

NU ÄR DET JUL IGEN OCH NU ÄR DET JUL IGEN....

Pynta er profil i julanda! Gå och köp ett träd vettja hos Weasleys vassa vintervaror, eller kanske en snölykta? Eller se om ni kan hitta en bra deal på marknaden för att göra er profil till den allra juligaste!

Varje profil tjänar 10 p åt sitt elevhem. Sen efter jul utser vi en vinnare!!