Bara inte du

Titel: Bara inte du
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Färdigskriven: Nej
Lämplig ålder: G (som Harry Potter bökerna, kan vara lite komplicerad...)
Beskrivning: Rose Stillvell går sitt femte år på Hogwarts. Hennes bästa vän Ginny är kär i Harry, men det är Rose också. Och vad värre är; han är kär i henne. Så medan de utväxlar en hemlig kärlek, märker Rose mer och mer att det inte bara är Harry som gillar henne, utan också Harrys värsta fiende; Draco Malfoy, som gör allt för att "få henne på fall".

Vill ni se hur det går? ♥

Bra^^

JAAAA! *bevakar stort*

Rose:
Jag gick genom korridorerna med Ginny. Jag hatade att dölja någonting för henne, men det var nödvändigt, jag kunde dölja min känslor för Harry heller...
Jag suckade djupt. Varför skulle livet vara så komplicerat?!
Vi hade precis avslutat våra sista lektioner, och gick nu mot Gryffindors sällskapsrum.
Vi gick i några korridorer till innan vi kom in i Gryffindors korridor.
"Tjocka damen!" Sa jag och hon öppnade porträttet.
Vi klev in och jag gick fram till fåtöljerna.
"Jag går nog och lägger mig, jag är ganska trött..." Sa Ginny och log lite mot mig. "Okej, ses i morgon, vid frukost." Sa jag och jag henne en lätt kram.
Hon sprang upp för trapporna och jag hörde hennes dörr slå igen.
Harry och Ron kom i genom porträtthålet.
"Hej!" Sa jag och kysste Harry. Han log. Ron tittade frånvarande på oss.
Jag tittade förvånat på Harry. "Men har du inte berättat för Ron?" Sa jag och blängde på honom.
Han tittade besvärat på mig. "Jo jag..." Sa han dröjande.
Jag höjde på ögonbrynen. "Men va? Är ni tillsammans?" Sa Harry och tittade från mig till Harry.
"Ja, det var inte tänkt att någon skulle få veta det.. Utom du då..." Sa jag och log lite mot honom och Harry. "Men du berättar väll inte för Ginny, hon skulle bli förkrossad?!" Sa jag och tittade oroligt på honom.
Han såg på mig en lång stund, sedan öppnade han munnen "Nej, ni... Harry är trots allt min närmaste vän." Sa han. Jag log och kysste honom vänskapligt på kinden. Han rodnade. han hade aldrig riktigt kommit över att jag valt Harry i stället för honom.
Jag tittade mig runt i rummet. De var bara vi här - alla andra var antagligen vid middagen, klockan var antagligen bara åtta eller någonting...
Jag andades in djupt och gäspade sedan.
"Det är nog bäst att jag går upp jag också." Sa jag och kysste Harry godnatt, innan jag sprang upp för trapporna.
Ginny stod precis innanför dörren när jag kom. "D-du sa-sa ing-ingen!" Sa jag gråtande. "Om vadå?" Sa jag oförstående.
"Om dig och Harry"

(Var det bra? Ska jag fortsätta? Förlåt att jag skrev så kort^^)

Åh bra
____________________________________
läs gärna min FF varflr jag

Ja, den var jättebra! *bevakar*

*Ny bevakare* Jätte bra!

Jättebra!!

Kap två:

RE; Ginny stod precis innanför dörren när jag kom. "D-du sa-sa ing-ingen!" Sa hon gråtande. "Om vadå?" Sa jag oförstående.
"Om dig och Harry"


Rose:
"Men... Va?" Sa jag och tittade oförstående på henne, sedan klarnade allt.
"Du vet!?" Sa jag viskande.
Hon fällde ännu en tår.
"Ja.. Men varför sa du inget?" Sa hon.
"Jag.... Ville inte göra dig upprörd..." Sa jag undvikande.
"Men jag är ju din bästa vän!" Sa hon och tittade lite argt på mig.
Jag var tyst en lång stund.
"Förlåt!" Var det ända jag kunde säga. "Förlåt mig Ginny" Sa jag igen, och hon snyftade till.
Sedan kramade hon om mig.
Jag log mot henne och drog mig undan lite.
"Förlåt igen Ginny, det ska inte hända igen..." Sa jag och kramade om henne igen.
Hon satte sig på sängen.
"Men berätta nu! Hur gick det till?!" Sa hon.
Jag satte mig på min säng och försökte minnas när jag verkligen visste att jag var kär i Harry.
"Jo, under en lång tid tyckte jag ju att han var väldigt söt... Men sedan kändes det om om att han blev sötare och sötare... Och så liksom gillade han mig också, jag vet inte. Vi hittade liksom varandra..." Sa jag kort.
Hon tittade intensivt på mig, innan hon ryckte på axlarna.
"Hur länge har ni varit tillsammans?" Frågade hon.
Jag visste inte om jag skulle svara... Skulle jag vara ärlig? "Tre veckor..." Jag talade sanning.
"Har ni liksom... Kyssts och så..?" Sa hon, och hennes ögon såg på mig, utan att blinka.
Jag såg på henne. Hon var ju min ju min bästis, så... "Ja." Sa jag och log lite.
Jag drog mig bakåt, Ginny flög upp ur sängen.

(Bra? Sorry att det blev så kort igen, måste gå. Ska gå på någon sorts konsert...)

BRABRABRABRA!!