Rons Brev[SV]

Den är färdigskriven, men aja, här kommer den i alla fall...


-Titta, Mamma, titta! Errol kommer! ropade Ginny där nere. Underbart. Kunde man inte sova ifred.
-Ron! Den här gången var de hans mamma som ropade. Ron gled långsamt ner från sängen och började klä på sig.
-Kom igen nu Ron, ditt brev har kommit!
-Ja, snabba på Ron, annars slänger vi det i soporna
-Fred!
-Det var ett skämt mamma. Ett skämt.
-Coola ner lite grand, du verkar ta det här på största allvar, mamma
-Vill du att jag ska slänga ditt brev, George?
-Okej, vi ska sluta.
Brevet har kommit! Nu kastade Ron på sig kläderna samtidigt som han dundrade ner för trappan. När han kom halvvägs ramlade han, och det var en ganska smärtsam historia.
-Tyst! skrek Percy två våningar upp.
-Percy, brevet har kommit!
Percy suckade.
-Ge mig bara fem minuter!
-Snabba på, annars slänger vi brevet i...
-Geooooorge...
-Heh, förlåt mamma. En gammal vana
Nu stod Ron och lossade ett av de fyra breven från Errols ben( Som än en gång hade flugit in i fönstret). Medans mrs Weasley skällde på George gick han upp till sitt rum. Där satte han sig på sängen och tittade på brevet. I flera veckor hade han gått orolig för att han inte skulle få något brev. Nu hade han det i handen. Han blev så lättade att han hoppade upp i luften med handen i vädret. Och plötsligt var brevet borta. Han tittade upp mot den springa i taket som han förmodade att den försvunnit igenom. Gengångaren. Ron sprang upp mot vinden, två steg i taget, medans Percy skrek åt honom att vara tyst. När han kom upp stod gengångaren där och slog på ett par rör med det. Nej, inte brevet! tänkte Ron panikartat. Ron närmade sig sakta gengångaren, som inte märkte honom. Han tog tag i en vedkubbe och smög vidare. När han var tillräckligt nära slog han till gengångaren med träbiten så att han tappade brevet. Olyckligtvis så slog Ron till då gengångaren hade handen höjd, så brevet började sväva ut mot det öppna fönstret när den tappade det. Nej! tänkte Ron igen och sprang fram. Men det var för sent. Brevet svävade långsamt ner mot marken. När den landade så stack en tomtenisse upp sitt fula huvud och tittade på brevet. Sedan norpade den sig brevet. När Ron skulle ner för trappan så ramlade han i sin brådska. Igen.
-Tyyyyyyyyyst! vrålade Percy. -Jag är på väg!
-Håll klaffen Percy! vrålade Ron tillbaka. -En tomtenisse tog mitt brev!
-Hörde jag ordet ´tomtenisse´? Nu var det Fred som som stack ut huvudet i trappan.
-Det är väl inte Peeves den andre han pratar om, George?
-Jo, det tror jag faktiskt!
-Vem är Peeves den andre? sa Ron med ett dumt ansiktsuttryck.
-Våra tomtenisse! sa Fred entusiastiskt.
-Vi har lärt honom att sno saker!
-Så nu måste jag leta reda på eran personliga tomte?
-Just det! Men vi kan ge dig ett råd; strunta i det.
-Han är omöjlig att fånga!
Ron suckade. Sedan gick han upp till sitt rum medans Fred och George skrattade. Men han skulle inte ge upp. Han hämtade sin (ärvda) trollstav. Eftersom han inte börjat skolan än så kunde han ju trolla lite grand. Men inte för att han kunde någon bra förtrollning... Men han gick ner ändå. Ute i trädgården rotade han i buskarna på jakt efter Peeves den andre. Han hittade många andra tomtenissar, men inte Peeves.
-Ron! ropade hans mamma. -Hjälp till lite i hemmet!
-Men mamma...
-Inga men! Gå och plocka potatisar nu!
Ron traskade dystert iväg till potatislandet. När han skulle dra upp den första potatisen ur jorden, så gjorde den motstånd!
-Kom igen...nu...din...dumma...potatis!
Det var inte ovanligt att grönsaker och trädgårdsredskap började bråka.
Men när han äntligen fick upp potatisen var det inte en potatis. Det var Peeves de andre som blängde upp mot honom.
-Släp me! Släp me! Släp me! skrek den, bet honom i handen och sprang iväg.
-Du din lilla... mumlade Ron och följde efter den lille nissen, som sprang iväg till ”Mugglarskjulet”. Mugglarskjulet är ett skjul fullt med mr. Weasleys mugglarsaker. Nissen kröp in i ett litet hål i väggen. När Ron öppnade dörren stod det en gräsklippare framför honom. I ett försök att starta den hade
mr. Weasley ”råkat” nudda den med trollstaven, den den blev mer eller mindre levande. Nu stod gräsklipparen framför Ron och brummade ilsket.
-Stilla vatten... höga fjäll... gör denna dumma gräsklippare... snäll! försökte Ron med i ren panik och viftade med trollstaven. På något sätt så råkade han spränga upp ett stort hål i väggen, som begravde gräsklipparen i bråte. Medan små mixar och rakapparater flydde ut i det fria, sökte Ron efter Peeves. Han satt fast tillsammans med gräsklipparen, och Ron drog ut honom. Den lille nissen tuggade på på något, och det tog ett tag innan Ron förstod vad det var. Brevet. Ron släppte Peeves den andre och gick bedrövad in igen. Han slängde sig på sin säng, när han hörde att det knackade på fönstret. Låt mig vara ifred! tänkte han. Men knackandet fortsatte, och Ron gick upp för att titta vad det var. På fönsterbrädet stod Errol, med ett brev i näbben. Ett brev! Ron släppte snabbt in Errol och tog brevet ur näbben. Sedan märkte han att det faktiskt var två brev. Han öppnade det ena. Där stod:

Till Ronald Billius Weasley

Kära mr. Weasley
En av mina anställda har observerat dina försök att få tillbaka ditt brev, så jag, Albus Wulfrick Brian Percival Dumbledore, bestämde att du ska få en till chans. Här följer ett brev som jag hoppas att det blir glädje av.
Din tillgivne, rektor Dumbledore

P.S. Berätta inte för någon.

Ron stod som förstenad medans han läste igenom de en gång till, och än en gång. Sedan gav han till ett glädjeskrik och rusade ner för trappan.
-Värst vad du var glad! sa Fred när han kom ner i köket, där Percy faktiskt satt och såg surmulen ut.
-Du ser ut som om du har ätit en gladkola!
-Har han det?
-Nä, de ligger kvar under sängen...
-Har självaste Dumbledore hälsat på, eller?
-Det kan man säga... sa Ron med ett stort flin.
Och ute på gården gick en katt med markeringar runt ögon iväg, än en gång med ett leende på läpparna(Om katter har några läppar)

Kolla gärna min andra Fanfiction: http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=4478&page=3#forum.php?topic=4478&page=1

Lite förvirrande om vem som sa vad!

Ok, ska ändra lite...

Ska du skriva mer??

Ne, den är färdigskriven

Aha

Nä du säger färdigskriven, menar du att detta var hela?

Japp, det stämmer

*Bevakar*

Men den är ju färdigskriven!