Novell~Hemligheter
Forum
> Kreativitet
> Novell~Hemligheter
Joannis
Elev
|
Hej tänkte skriva en novell som heter Hemligheter har lagt ut den på Wattpad med men jag hoppas att ni har lust att läsan och tycker om den kommentera gärna vad jag kan förberttra och så.
Spoiler:
Tryck här för att visa!Mitt namn är Wendy jag är 13 år gammal och är som många andra tjejer häst galna. Jag hade aldrig anat hur underbar eller stark lyckan i ett liv kunde vara eller hur snabbt den kunde försvinna men jag skulle snart få reda på det. Alla andra i min klass var smink galna och hade hästar faktiskt en ganska konstig kombination enligt mig. Själv så gillade jag inte alls smink men däremot så tillhörde mitt hjärta hästar det hade det alltid gjort enda sedan jag gick in på en ridskola och prov red har jag älskat dessa fantastiska djur. Men djupt inom mig har jag alltid älskat de. Om bara några dagar var det min födelsedag och högst upp på önskelistan stog det HÄST med stora bokstäver. Inte för att jag trodde att jag någonsin skulle få en vi hade helt enkelt inte råd. Dagarna gick och nu var det bara 3 dagar kvar tills min födelsedag det kändes som om tiden var trög flytande sirap i ett timglas. Varje kväll bad jag till mina bortgångna syskon Amber min syster och Sebastian min bror eller ja de var det i alla fall... Jag hade en gammal sliten bild på oss tre när vi står på bryggan vid en vik jag kommer ihåg hur de direkt efter bilden hade kastat ner mig i vattnet och skrattade tyst för mig själv åt de roliga minnena. Jag önskade mer en någonsin att de skulle komma tillbaka men det har jag ju såklart inte skrivit upp på min lista eftersom att det skulle vara omöjligt att få tillbaka de... Båda två hade dött genom fall från en häst det var egentligen ganska konstigt att jag fortfarande gillar hästar men de har som en dragningskraft på mig. Nu var det bara en dag kvar till min födelsedag jag kunde knappt vänta hela jag bara skakade av förväntan. Till slut gick jag och la mig men jag kunde inte somna. Efter några timmar fann sig sömnen äntligen till ro men inte med några härliga lugna drömmar utan tvärtom. Jag sprang för livet i en korridor som aldrig tog slut medans jag hörde Ambers och Sebastians rop på hjälp jag såg de långt bort i ett rum men det var någon mer där en vuxen kvinna hon hade något silver färgat i handen, den blänkte till men inte förns då förstod jag vad det var. En dolk. Hon lyfte handen med dolken jag sprang snabbare och snabbare men kom inte närmare. kvinnans skratt klingade i mina öron det var mjukt men samtidigt elakt på något sätt. Jag hörde ett isande skrik av smärta som gav mig kalla kårar längs ryggraden. Men när jag kom fram till rummet var det ingen där bara en stor blodig pöl på marken och ljudet av kvinnans skadeglada skratt, och en röst som sa -Snart är det din tur jag ska hämnas det du gjorde mig en efter en kommer att försvinna du kommer att ångra den dagen då startade allt! Jag fattade ingenting med ett ryck vaknade jag upp ur sömnen. Vad hade igentligen hänt? Jag kollade på klockan den visade 05.56 det var fortfarande några timmar kvar tills de skulle komma. Jag försökte somna om men sömnen ville inte komma till ro efter en timma gav jag upp jag bara låg och tänkte på vad rösten hade sagt i drömmen jag hade ju inte gjort någonting fel men det var säkert bara fantasier. Men det konstiga var att jag hade haft flera drömmar men jag hade glömt bort de och bara kommit ihåg svart...
17 apr, 2015 13:51
|
Borttagen
|
17 apr, 2015 19:08
|
Joannis
Elev
|
Tack Kenzarea här kommer nästa del
Spoiler:
Tryck här för att visa!Jag låg bara och tittade upp i taket och till slut föll mina ögonlock ihop. Precis när de stängdes uppnades dörren och mamma och pappa kom insjungandes. -Grattis gumman på din 14 års dag sade mamma och pussade mig på pannan. -Tack mumlade jag sömnigt fram. -Ska du inte öppna dina presenter? Frågade pappa. -och äta din goda frukost sade mamma med glad röst. -Ja då jag är bara så trött... Svarade jag. Jag kollade på brickan med frukosten det var en stor kopp te ett glas juice, en macka, en tallrik med jordgubbar och kvarg med lite müsli och en annan liten skål med fruktsallad. Bredvid Frukosten stod ett levande ljus och bredvid ljuset låg ett guld färgat kuvär. Jag öppnade kuvertet och i det låg det en lapp. Jag läste på lappen där det stod ~ Hej gumman vi älskar dig så mycket och nu har du nog blivit gammal nog för att få en alldeles egen häst! Jag gav ifrån mig ett glädje tjut och började hoppa runt sen gav jag de en varsin stor kram. - Finns det inget mer i kuväret? Frågade mamma. Jag kollade efter och såg en bild på en vacker häst. Det var en söt nordsvenk. Den var svart som sot och hade mörka vackra ögon. Längst ner på bilden stod det Black Prince. - Är det dens namn? Är det den jag ska få? Frågade jag. - Ja och ja svarade pappa.
17 apr, 2015 21:35
|
Borttagen
|
Superduper bra! 
19 apr, 2015 10:01
|
Joannis
Elev
|
Ville egentligen vänta tills någon mer kommenterat men jaja här kommer den tredje delen av hemligheter! 
Spoiler:
Tryck här för att visa!Det bubblar till av ren lycka. -När kommer den eller när ska vi hämta den? Frågar jag. - Den kommer om några timmar den förra ägaren ville visst inte att man skulle komma hem till de. Svarade pappa. - Men hur fick ni råd? Frågade jag. - Det är våran lilla hemlighet och vi har ju stallplats här mittemot oss så allt är ju löst gumman svarar mamma. - Ni är bara bäst ropar jag till de. - Men jag har ju inga ordentliga ridsaker säger jag. - Men öppna den här då skrockar pappa och räcker fram ett stort fint paket med rött present papper och silvriga present snören. Jag sliter snabbt upp det och där i ligger ett par snygga svarta ridbyxor 4 par ridsrumpor en t-tröja med en häst på och en hjälm och väst. Jag kastar mig runt halsen på pappa och tjuter till av glädje. Några timmar senare kör häst transporten upp på infarten. Jag springer fram och väntar ivrigt på att få se min nya häst. Föraren kommer ut och öppnar transportdörren och där inne står den en svart vacker nordsvenk med lång svart man en fluffig svans och massor av hovskägg. Han går längre in i transporten en nordsvensken står och kommer sedan ut med en annan svart nordsvensk. Manen är sliten och nästan brun av smuts och svansen har slagit knut. Det lilla hovskägget som är kvar är smutsigt och slitet absolut inte som den på bilden. - Är det här verkligen Black Prince? Frågar jag. - Ja svarar föraren. Jag kollar på bilden igen av Black Prince de är verkligen inte lika. Jag tar motvilligt tag i grimskaftet och leder in honom i sitt nya hem. Jag tar fram alla borstar och börjar ryckta honom (borsta) efter några timmar slit så glänser han som en svart diamant jag pustar ut av trötthet. Jag står och beundrar mitt mästerverk och somnar sedan trött i halmen.
18 jun, 2015 00:38
|
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen