Du kan rädda mig (THG)

Hej! Jag tänkte skriva en till FF.
Titel: Du kan rädda mig (THG)
Författare: Jag!
Språk: Svenska
Typ av text: Ff
Ålders gräns: 10
Huvudperson: Beatrice Xander
Handling: Beatrice bor i Distrikt 13. Hon blir uttagen till 76Hungerspelen.
Katniss Everdeen är en härmeskrika men torterad av regeringen. I 76 är två män och två kvinnor från huvudstaden. Beatrice tar hand om Katniss men tvingas spela i Hungerspelen.
Taggar:
Paulina Black
PPP
H@nna
Ella01











KAPITEL ETT
”Jag är ledsna för det här Distrikt 13”, President Coins röst är orolig.
”Det blir Hungerspel för oss!” Viskar Agnes.
Hon har kanske rätt.
”Vi, vi måste vara med i Hungerspelen”, Viskar Coin.
Nej! Distrikt 13 SKA vara med i Hungerspelen.
”Lottningen sker i morgon”, säger hon.
En kvinna en man, 26 deltagare skickas ut på en arena och slår i gäl varandra medans de lyckliga som inte är med väljer ut en person att heja på.
Det är hemskt!

En utav skärmarna som sitter i möteslokalen går på.
President Snow står på en stor balkong. Han drar ut ett papper ur ett rött kuvert.
”76 Hungerspelen kommer vara speciell ska en man och en kvinna lottas ut ur varje Distrikt även Distrikt 13 och två män och två kvinnor från huvudstaden! Och inga frivilliga!” Säger han och ler.
Efter sex tysta sekunder bryter kaoset ut bland publiken i huvudstaden.
Skärmen slocknas och en dödstystnad sprider sig i lokalen.
”Återgå”, säger Coin.
Jag skyndar mig upp till sjukhuset.
Vi har en mycket speciell gäst.
Katniss Everdeen. Hon trotsade regeringen och hennes straff blev att se sin syster dö och torteras.
Vi lyckades få ut henne. Men hon blev fysiskt och psykiskt torterad.
Jag tar hand om henne.
Hon vet vem hon är och så hon vet vad som hände. Alltså är hon botad från det psykiska men hon har djupa sår kvar.
”Hej Katniss”, säger jag och går sakta fram till henne.
”Hej, Beatrice”, säger hon. ”Vad hände?” Frågar hon.
Jag tar ett djupt andetag.
”76 Hungerspelen… en man och en kvinna från ALLA Distrikt även 13, och två män och två kvinnor från huvudstaden”, säger jag och trycker upp hennes säng så att hon kan sitta upp.
”Det blir uppror”, säger hon.
Jag nickar.
”Beatrice, om det blir du… Det känns som att det här är mitt fel”, viskar hon.
”Vad? Uppror. Nej. Det är din förtjänst. Du är härmeskrikan”, säger jag.
Hon ler.
”Det får inte bli du”, säger hon.
”Jag får hopas oddsen är mi gynnsamma”, säger jag medans jag hämtar ett nytt bandage i ett skåp bredvid hennes säng.
Jag lossar sakta bandaget från hennes under arm. Ett stort jack efter en kniv är där. Det är ganska djupt.
”Det här kommer svida”, säger jag och drar fram en liten flaska ur en ficka på uniformen och öppnar korken.
Jag ser att hon stålsätter sig och jag droppar ut lite av vätskan i jacket.
Ho kvider till och jag lindar på nytt bandage.
”Tack”, säger hon.
”Du måste sova nu”, säger jag och går bort till dörren och släcker lampan.
”Katniss?” Frågar hennes mor.
Jag släpper in henne i rummet och tänder lampan.
”Rosor”
”Släng dom. Bränn dom”
Katniss får en bukett rosor från Snow varje dag.
För att påminnas om Prim och tortyren.

Jag går genom en vit korridor och passerar ett rum.
”Det blir hon”, säger en röst som är Coins.
”Vem?”
”Beatrice Xander”, säger Coin.
Jag ryggar till vid mitt namn.
”Varför?”
”Snow vet att Beatrice betyder mycket för Katniss, att hon liknar Prim. Därför”, svara Coin.
”För att plåga Katniss”
”Ja”
”Någon kan ta hennes plats”
”Inga frivilliga tillåts”
Jag ryser och höjer benet för att gå men vänder mig om och går till Katniss.
”Beatrice”, säger hon när jag öppnar dörren.
”Katniss, det kommer bli jag”, säger jag.
”Nej! Varför?!” Säger hon.
”För… huvudstaden vet att… att du…”, stammar jag.
”De vet att jag tycker om dig”, fyller hon i.
”Ja… för att de vet att du tycker om mig”, säger jag.
”Någon kan vara frivillig”, säger hopp fullt.
”Inga frivilliga”
”Du kan vinna”, säger hon.
Nej. Katniss det kan jag inte. Det är omöjligt. Tänker jag.
”Hur?”, frågar jag istället.
”Sjukvård”
”…Kanske…”
”Jag hejar på dig”, säger hon.
”Tack… tack för allt”, viskar jag.

Jag sätter mig upp.
Det kommer bli jag.
Slåtterdagen. Jag. Hungerspel. Huvudstaden. Vinna. Katniss.
Tankarna snurrar medan jag ställer mig upp.
”Hej gumman”, säger mor och sätter sig bredvid mig.
”Mor, det blir jag”, säger jag.
Hon kramar mig.
”Du kan vinna”, säger hon.
”Vem tar Katniss?”
”Det finns andra”
”Jag älskar dig”, svarar jag.
”Jag älskar dig med. Jag har tagit fram en klänning till sedan”, säger hon.
”Tack”, säger jag och reser mig upp.
Jag drar på mig den vit-blåa dräkten medans min mor flätar ihop mitt hår till en knut.
”Lycka till, vi syns vi slåttern”, säger hon.
”Ja”, säger jag och kramar henne hårt.
Jag går ut genom dörren och springer upp för det branta trapphuset.
Jag drar upp et passerkort och visar det under en scanner och går in.
Sjukhuset vimlar av olika gångar så det tar ett tag att vänja sig.
Jag svänger höger in i en lång korridor som jag snabbt går igenom och svänger vänster för att komma in i rätt korridor inte Katniss men där jag kan hämta frukost till henne.
”Hej Xander”, säger chefen.
”Hej”, säger jag och häller upp en kopp te.
--------------------
Hoppas ni gillar den!

LÄSER BEVAKAR ÄLSKAR

HATAR SNOW UÄÄK

Jag med. När jag skrev det där tänkte jag:
"JAG HATAR DIG JAG HATAR DIG!!!"

*bevakar bara för att du skriver så azum*

Ojoj, vad intressant det låter!

*bevakar*

Taggar Winsah

Skitbra rent ut sagt!

Jättebra!! Bevakar helt klart

Bevakar stenhårt!

KAPITEL 2
Jag tar fram ett nytt glas och fokuserar på juicen.
Jag ställer ner glaset bredvid tre vita tabletter.
Min sista frukost till Katniss.
Jag balanserar bort brickan till Katniss rum.
Jag tar brickan i ena handen och öppnar dörren och tänder lampan.
”Hej Katniss”, säger jag och ställer brickan på nattduksbordet.
”Hej”, säger hon.
Jag trycker upp hennes säng och räcker henne brickan.
”Tack”, säger hon.
”Varsegod”, säger jag och vänder mig om för att gå.
”Beatrice”, säger hon.
”Ja”, svarar jag och vänder mig om.
”Stanna”, säger hon.
Jag nickar.
”Okej”, svarar jag och sätter mig på sängkanten.
Hon tar min hand.
”Dö inte på arenan”, säger hon.
Jag nickar. ”Jag ska försöka”
”Hon släpper min hand och börjar äta.
”Lita inte på någon”, säger hon.
”Jag ska inte”, säger jag.
Nej. Inte lita på NÅGON.
”Jag tror huvudstaden är som Distrikt 12”, säger hon.
Det är första gången hon pratar om Distrikt 12. Och det hon säger låter rätt.
Det vi fått höra är att efter 75 Hungerspelen kidnappades spelarna som överlevt. Distrikt 12 plundrades ingen överlevde.
Spelarna (Johanna Finnic Enorbia Beete Peeta och Katniss) torterades såg sina älskade dö och annat hemskt.
En överlevde. Katniss, hon kom hit och vi har tagit hand om henne sedan dess.
Bara ett år har gått sen hon blev med i 75 Hungerspelen.
”Jag… jag måste gå. Slåttern”, säger jag.
”Lycka till och låt oddsen vara dig gynnsamma”, säger hon och ler.
Inga odds för mig.

”Mor, ska jag verkligen ha den?” Frågar jag.
”Ja, allt för dig”, säger hon med gråten i halsen.
Jag drar på mig klänningen och kramar henne hårt.
Klänningen är vit och insydd i midjan den är riktigt vacker.
”Kom”, säger hon och vi går ner till möteslokalen.
I Distrikt 13 finns det nästan bara ”ner” för att vi bor under marken.
När vi kommer fram är lokalen full av finklädda människor. Jag ser att alla är oroliga. De behöver inte i alla fall inte flickorna efter som det blir jag och inga kan vara frivilliga.
En lång kö av människor ringlar framför ett bord. Jag ansluter mig till den.
Efter en stund hör jag en röst som jag aldrig hört förut.
”Nästa, ditt finger”, säger den.
När det blir jag räcker jag fram fingret innan hon hinner säga något.
Hon sticker in en liten nål i mitt finger och håller det mot ett papper.
Jag ställer mig bland flickorna.

”Tystnad!” Coins röst ekar i lokalen.
”Välkomna till slåttern vid 76 Hungerspelen!” Säger hon med gäll röst.
”Som ni vet inga frivilliga. Damerna först!” Säger hon och går bort till glas skålen med kvinnonamn.
Mitt namn står på alla lotter.
Hon tar ett djupt andetag.
”Beatrice Xander”
Jag går sakta upp mot scenen. Medans tårarna sakta rinner för mina kinder men jag hejdar dom inte.
Hon tar min hand.
”Du förtjänar inte det här”, viskar hon.
Jag nickar och ställer mig på hennes högra sida.
”Till männen”, säger hon och går fram till glasskålen med män i.
”Linus Wright”, säger hon.
Hans namn kanske också stod på alla lappar. Han har i alla fall inga band med Katniss.
Han kommer upp och ställer sig på Coins vänstra sida.
”En applåd för Distrikt 13s deltagare!” Säger hon och applåderar.
Inga applåder.
Vi förs till ett rum bakom balkongen vi nyss stod på.
Jag förs in i ett rum.
Jag tittar ner på mina skor.
”Farväl Distrikt 13”, viskar jag.
Dörren öppnas och jag tittar upp.
”Tre minuter”, säger en röst.
Mor.
Jag kramar henne.
”Du kan vinna”, säger hon.
”Kanske”, säger jag.
”Hitta sjukvårds saker”, säger hon.
”Ja”, säger jag och kramar henne.
”Jag älskar dig”, säger hon.
”Jag älskar dig också”, säger jag.
Tårarna strömmar ner för mina kinder.
”Dags att gå”, säger rösten.
Mor kramar mig en sista gång och går iväg.
Jag torkar kinderna med baksidan av handen.
Dörren öppnas igen.
Katniss.
”Katniss?” Frågar jag.
”Beatrice skaffa sjukvård och sponsorer. Lär dig hantera ett vapen. Du kan vinna”, säger hon.
Jag ser att hon har tårar i ögonen.
Jag kramar henne och hon kramar tillbaks.
”För Prim”, säger jag.
”För Prim”, säger hon.
Hon går ut och jag blir lämnad ensam.
En vakt kommer in och för mig till en hiss.

Han ställer sig bredvid mig och slår in en kod på en dosa.
Nu ska jag till spel tåget.
Hissen stannar och jag kliver ut på marken. Det är första gången jag är ute.
Jag blinkar mot solen och förs till en station. Jag skyndar mig upp på tåget där jag tas emot av en kvinna med blått hår.
”Välkommen”, säger hon och leder mig in i en vagn.
”Sätt dig”, säger hon och pekar på en fåtölj.
Jag sätter mig och den andra spel ledaren Linus kommer in.
Han har också gråtit.