Titel : The 62nd Hunger Games
Rating : Beror helt på vad du tål och inte tål, om du tål blod och kanske lite brutala saker, så tål du detta
Handling
Isac är en vanlig tonårspojke från distrikt 2,
ett av dem rikaste distriktet i landet. Men när hans namn dras i slåttern, förändras allt. Döda för att överleva? överleva för att döda?
Hoppas ni gillar historien och jag tål kritik!
- Kapitel 1, Slåttern -
Det är som en helt
vanlig dag i distrikt 2,
förutom att det är slåtter.
Jag måste väl dra till
akademin för att
träna lite, även fast
jag inte ska anmäla
mig som frivillig just
detta år, då jag bara
är 17. När man är 18
ska man vara en färd
igutbildad student, och
man förväntas att anmäla
sig som frivillig i spelen.
Jag kommer från den rikare
delen av distrikt två, där
dem flesta, såsom jag,
har brunt hår och blågråa
ögon. När jag kommer fram
på akademin så ser jag att dörren
till långdistansvapen är öppen,
så jag går in och låser efter mig.
När jag håller i mina knivar, känner
jag mig som den starkaste personen
i världen. Det ger mig en sorts
frihet. Jag kastar från 10 meters håll,
och träffar alltid perfekt. Jag går till
20 meters, träffar perfekt igen.
30 meter, träffar perfekt igen.
40 meter, det längsta, träffar perfekt.
Det här är en gåva, tror jag.
jag fortsätter att kasta
på projecerade spelungdomar,
och alla av dem, stupar död.
Nu är det bara några
få minuter kvar till slåttern,
och jag måste väl dra
hem och ta på mig slåtterkläder,
som är en vit kavaj med en röd
skjorta under. Jag har på mig
svarta långbyxor och några
svarta skor. Usch, jag ser nästan
ut som en av dem där fula
huvudstads-freaken.
När jag väl kommer fram till centrum,
är nästan hela distriktets
befolkning redan där.
Jag låter fredsväktaren
pricka mig på fingret,
och går sedan och ställer mig bland
gruppen av 17-åringar.
Borgmästaren fortsätter
med sina tal, och sedan
kommer eskorten fram.
Hon heter Silvia Cardew,
och har blått vågigt hår och
en gul klänning med en kjol gjord av
sten som går att forma, och väger
mindre, något som huvudstaden
fixat.
- Välkomna till dem 62nde officiella hungerspelen!
Vi börjar med flickorna. Amelia Flinia!
Genast ropar en flicka att hon anmäler
sig som frivillig.
- Oj, kom upp då! seså!
Hon nästan springer upp på scenen.
- Vad heter du då?
- Alexandria Salvati!
- Okej, och nu, killarna!
Jag är inte oroad, för även
om jag blir dragen, finns det hundra
andra som vill anmäla sig frivilliga.
- Isac Morius!
allt blev tyst.
Det är mitt namn.
Oj det var ett långt kapitel, tog mig flera minuter.
mer? Snälla, ge mig lite kritik!
Mugglarportalen