Övernaturliga: Uppståndelsen ~ Fanfiction

Hej, jag tänkte göra min FÖRSTA fanfiction. Vi får se om ni gillar den
~
Titel: Övernaturliga: Uppståndelsen ~ Fanfiction
Författare:Katie Granger
Ratning: Har ingen aning, men detta är en vampyr/varulv/häx/annat övernaturligt - berättelse. Så jag tror folk över 9 kan läsa ;D
Kapitel: Har inte räknat ut hur många än, men vi får väl se
Färdigskriven?: NEJ ABSOLUT INTE
Handling: Katherine Swan är 16 år och har allt. Hon är cheerleader, är blond och har en bästa vän. Men mobbarna Kayla Ryan och Austin Moon försöker göra hennes liv så dåligt som möjligt. Och så en dag rasar allt. Men inte på grund av mobbarna. Utan på grund av de två nya som kommer till staden: Jessie och Alex Brian, syskonen. Samtidigt får hon reda på att hennes vän är en varulv. Kommer hon få reda på hemligheten bakom hennes ärr?





Prolog:
Tvillingarna Swan lekte glatt med sina dockor, i ivrig väntan på att föräldrarna skulle komma hem så att de kunde gå Halloween med deras kompisar.
”KENDRA, DEN DÄR ÄR MIIIN!” Vrålade Katherine, den yngsta av tvillingarna, och slog efter sin docka som Kendra, den äldre systern, höll i sin hand.
”Nej, Kath, mamma gav den till MIG” vrålade Kendra. Hennes ansikte var ilsket rött och hennes ögon hade en farlig glimt i sina ljusblåa ögon.
Katherine drog i dockan. I hopp om att hon skulle lyckas få loss den ur hennes tre sekunders äldre systers grepp. Utan resultat.
Då ryckte Kendra till. Hon måttade ett hårt slag mot Katherine som träffade lillasystern i magen. Kendra sprang till köket och öppnade det översta skåpet med massor av vassa knivar i. Den fick varken hon eller Katherine öppna. Men föräldrarna var inte hemma så…vad stoppade henne? Hon tog en av de största knivarna.
Hennes lillasyster låg fortfarande på golvet i vardagsrummet. Katherine kunde inte mycket göra när hon såg Kendra komma gå mot henne med en sylvass kniv i handen.
”Kendra!”
Kendra vände sig om och till hennes förskräckelse såg hon att det var föräldrarna. Mr och Mrs Swan stod helt fastfrusna i dörröppningen.
Kendra sprang till Katherine och skar ett kort men djupt sår i hennes systers mage. Katherines ljusblåa klänning revs upp och det strömmade ut blod. Kendra kastade ifrån sig kniven och hoppade ut ur fönstret.

glina2
Renesmee Cullen 1
chokladgrodan:D
Nadja_Gryffindor
Nessie Evans
Fellrendión
Lovisa Granger
cikki
Luna_rav
Isabelle Granger
§ Hedwig §

Ooooooo!
Låter verkligen intressant!
Hur många år är dem här syskonen.

Jättebra!
Är du verkligen bara 11?För du skriver som om du tränat mycket längre än så.
Bevakar helt klart!

De är sju

Jag är bara 11, jag ska gå in på datan och skriva ett nytt kapitel

Katie Granger okej.Ja vad roligt! =)

Varför taggade du mig? Bra ff btv, bevakar!

Kapitel 1: Första dagen

Sommarlovet är över. Då är det slut på alla sena kvällar, alla varma dagar och alla turer till stranden. Det är morgon nu. Jag vet inte vad jag är rädd för. När har jag någonsin varit rädd för att se mina kompisar? Jag hade inte sett Samantha eller Kiara på ett bra tag nu. Men men, min familj har ju varit i tre olika länder i sommar, så liksom… Hur skulle jag ha hunnit? Nu är det ju inte så att jag struntar i mina vänner, för det gör jag verkligen inte! Min lillebror William däremot, är en riktig ensamvarg.
Jag och min lillebror bor med våra föräldrar på Cartoon Street nummer två i den lilla staden Dark Falls. I den här lilla staden bor det cirka tvåtusenåttahundranittioåtta personer. Fast den här staden har funnits ända sedan 1700-talet. Läskigt va?
Mitt rum är enkelt inrett. Vita väggar, en säng placerad i det vänstra hörnet. Över sängen är det en stor tavla på mig när jag hade vunnit DM i ridning, när jag var sju. En fönsterbänk, en byrå till höger om den. Jag är nöjd med mitt rum helt enkelt.

”Katherine? Lyssnar du ens?”
Jag rycker till. Jag sitter i Samanthas limegröna Porsche. Samantha ville ha en lite mindre uppseendeväckande bil, medan jag tyckte att den var fantisk.
Jag suckar.
”Förlåt Samantha, vad sa du?” säger jag och anstränger mig för att inte tänka på annat.
”Jag sa att min mamma säger att jag är den rätta. Vad betyder det?” säger hon.
”Ingen aning. Vad menar hon med att du är den rätta? Att du är den rätta för Marcus?” Jag funderade en bra stund.
Samantha låtsades kräkas när jag nämnde Marcus.
”Är jag inte lika normal som dig?” frågade hon.
”Är du säker på att jag är normal?” sa jag och skrattade.

”Dark Falls drottning! Kom hit!”
Jag vände mig om. Där var Tyler. Min andra bästa vän. Han brukade kalla mig Dark Falls drottning, hela tiden.
"Ja Tyler?" skrattade jag.
"Har ni hört om de nya?" Frågade han.
Tyler har bruna ögon och blont lockigt hår. Han står upp för vem han är och är en person man kan lita på.
"Ja." Svarar Samantha. Jag är helt förvirrad.
"Vilka?" frågar jag och Tyler flinar.
"Jessie Brian och hennes bror Alex Brian, såklart!"
~
Isabelle Granger: Har sett dig häromkring, var det okej...eller?

Isabelle Granger: Har sett dig häromkring, var det okej...eller?

Ja, självklart, jag undrade bara

OKej

JÄTTEBRA!