Roar

’I used to bite my tongue and hold my breath.’

Ännu en teaterlektion rullade. Det här var sjätte gången vi tränade inför den här pjäsen. Min roll var som min egna ”wanna-be”, vilket gjorde mig överlycklig. Äntligen skulle jag få vara den där personen som jag ville vara. Jag var inte precis en blyg person men inte den där tjejen i pjäsen ändå. Jag var ju inte obetydlig, liten och tyst men inte heller hon som tar plats, släpper låss och bara lever för dagen; Något mittemellan bara.

Jag skulle lära mig en hel låt på typ fyra minuter och i övrigt skulle jag nästan bara improvisera, med en grund visserligen men ändå. Det var inte riktigt en pjäs trots allt, mer en musikal som vi skulle spela upp på teatern i Linköping. Nu så hade vi sammanlagt två veckor kvar innan vi skulle spela upp pjäsen.

’Sceard to rock the boat and make a mess.’

Efter lektionen så gick jag tillsammans ner till tågstationen med Elliot, en kille i teatergruppen. Han var rätt okej men kunde vara något jobbig ibland. Men det kunde väll jag med antar jag.. Vi hann precis in genom dörrarna innan dom stängdes. Det var inte så mycket folk på tåget eftersom klockan var efter nio redan och dom fullaste tågen avgår ungefär fem, sex, sju sådär. Nu hade dom flesta redan åkt hem från jobbet och träningar.

Efter något som kändes som en evighet så kom jag hem och dunsade ner i sängen. Jag somnade väldigt snabbt då jag var astrött. Jag han bara kasta ner väskan på golvet och sparka av mig skorna innan min dag var slut. En dag som alla andra.

Mer? Detta var ett smakprov så framtid akapitel kommer vara lite längre.