Hedwigs liv

Hej!
Jag hade tänkt skriva en fanfiction, ur Hedwigs synvinkel! Kanske inte låter så jättespännande, men den kommer bli det...
Nedan följer lite information:

FÖRSTA KAPITLEN ÄR ALLTID DÅLIGA.

Titel: Hedwigs liv
Författare: cikki
Rating: PG, för säkerhets skull...
Språk: Svenska
Färdigskriven: Nej
Handling: Det kommer handla om obesvarad kärlek, att göra något modigt som ingen vet något om, magi, fjädrar och naturligtvis: Hedwigs Liv!

Intressant! *Bevakar*

Okej, jag släpper ett kapitel nu! ^^

KAPITEL 1

Hedwig burrade upp sina snövita vingar. Det var ganska kyligt.
Hon satt i en ugglebur, på en vagn påväg mot ett ställe hon trodde kallades Diagongränden. Det var i alla fall vad den vithårige trollkarlen som körde vagnen sagt till kvinnan som satt bredvid i magentafärgad klädnad. Han hade sagt: "Nu åker vi till Diagongränden och säljer de här exlusiva vita ugglorna." Kvinnan hade nickat och skrattat och klappat honom på axeln.
Hedwig var inte den enda ugglan i vagnen. Där fanns runt femton snövita ugglor som satt i silverfärgade stålburar. Hedwig saknade den vuxna ugglan, som gett henne mat och putsat hennes vingar. Den ugglan var snäll. Men nu var Hedwig påväg bort från henne. Hon hade tagits ifrån henne förra veckan, och sedan lastats in i denna vagn.
Vagnen med Hedwig och de andra ugglorna åkete genom en skog. Det hängde regn i luften, och det var ganska kallt. Hedwig funderade på om hon skulle ta kontakt med någon av de andra ugglorna. Men hon var lite tveksam, eftersom att de alla såg så sura ut. Hedwig tog ett beslut och lutade sig mmot en av ugglorna och hoade mjukt. Ugglan låtsades inte om henne utan fortsatte att putsa sina fjädrar.
Hedwig hoade lungt igen, och den här gången lyfte ugglan på huvudet och betraktade henne med sina bärnstensfärgade ögon. Den såg lite tveksam ut, sedan hoade den vänligt men misstänksamt tillbaka.
Hedwig undrade om ugglan visste vart de skulle. Den visste inte, så Hedwig berättade vad hon hört av trollkarlen med vitt hår, han som körde vagnen. Ugglan hoade ett svar, sedan blev de tysta.
Hedwig tittade på den halvätna musen som låg inne i hennes bur. Egentligen gillade hon inte möss, de var så sega, men om man inte fick något annat på den här vagnen så fick hon äta endå. Hon norpade åt sig en bit och åt snabbt upp den.
Hedwig tog huvudet under vingen. Om det inte ugglan i den andra buren ville prata, eller om det inte fanns något att äta förutom en mus, och hon inte kunde komma ut ur sin bur, så fanns det väl inget mer att göra än att sova.
Det var varmt under vingen och Hedwig somnade till vagnens rytmiska rörelser.

Kreativt!

Tack.

Berättelsen verkar vara jättebra. Jag ser fram emot nästa del, och såklart bevakar jag

Skriv mer!

mer!!

Okej då, en liten bit.

KAPITEL 2

Hedwig vaknade av att hon lastades ur vagnen. Häxan med magentafärgad klädnad lyfte ut hennes bur ur vagnen och gv den till Trollkarlen, som kaastade en besvärjelse över den så att buren svävade. De gjorde alla burar med ugglor svävande, och sedan gick de genom diagongränden mot en affär där det fanns katter, ugglor, paddor och massor av andra djur. En häxa med runt ansikte och fluffigt blont hår såg vänligt på trollkarlen med alla burar.
"Mr. Pleximore," sa hon och tog ner en av burarna från luften. " Du kan ställa dem där", sa hon sedan och nickade mot ett par tomma hyllor i ideträ. Trollkarlen som tydligen hette Plaximore hjälpte till att ta ner burarna från luften och radade upp dem på hyllan. Hedwig ställdes dit sist.
"Okej, det blir 750 gallioner," sa han och hon gav honom massor med gyllene mynt.
Sedan gick han mot dörren, och det plingade i dörrklockan när den smällde igen efter honom.

bra!!