Alven, Tamaharu

Titel: Alven, Tamaharu
Ranting: G - Lite blod, småsår
Språk: Svenska
Typ av text: ???
Författare: Jag
Färdigskriven: Nej
Handling: Den handlar om en alv, Tamaharu, Tamaharu kommer ut på havet när hon är liten, huset hade brunnit upp och Tamaharu flytt. NU FÅR NI VETA VAD SOM HÄNDE MED HENNE!
Hoppas ni gillar det!


KOMMER MER EFTER PINGISTRÄNINGEN!(tror jag...)


TAGGNINGAR:

Molly Evans
Hermione 1234
Glina2
t i l d a
Nessie Evans
Renesmee Cullen 1
Renesmee.Cullen27

*bevakar* fortsätt!

*bevakar*

Låter bra!!

Bevakar för fullt! Skriv!!

Bevakar!

Bevakar!!

KAPITEL 1: HAVET





Tamaharu var en helt vanlig alv... inte helt vanlig... med spetsiga öron(som alla alver har) och blont/väldigt ljust hår och blåa, isiga ögon.
Tamaharu var bara 3 år.
Hon bodde i ett blått hus och hela familjen hade blåa, isiga ögon.
Tamaharus mamma hette Kamahara och pappan hette Reneharu, hon hade även två bröder och en syster som var 4 år.
Den ena brodern hette Wadiwashiharu och den andre Dorehamaru.
Systern hette Santahara.
Tamaharu var den yngsta i hela familjen, sen kom Santahara, sedan Wadiwaschiharu och sedan Dorehamaru som var 6 år.
Tamaharu sover i sin blåa säng.
Hennes blåa, isiga ögon var slutna, och hon visste inte att bara om några timmar skulle Tamaharu väckas av att hennes mamma skakade henne med tårar i de blåa, isiga ögonen.
Efter 3 timmar hörde Tamaharu hennes mamma viska "Tamaharu! TAMAHARU! VAKNA!".
Tamahaure vaknade och kände rök komma in i näsan..., det brann.
"Tamaharu, du måste lyssna, du, Santahara, Wadiwasiharu och Dorehamaru måste fly, ut i vattnet, ni kan låna farbror Lillycullens båt. Jag och pappa klarar oss, ni måste fly!", sa mamma med tårarna fallande ner från kinderna.
Det var inte ofta mamma kallade Dore hans fullständiga namn, så det måste vara allvarligt.
"Ja mamma", svarade Tamaharu lydigt.
"Och ta med din pilbåge, Dorehamaru tar sitt samurai-svärd(han utbildade sig till det) och Santahara tar sitt spjut, samt Wadiwashihamaru tar sitt svärd. Och Tamaharu... Jag vill att du tar de här...", sa mamma och räkte fram en dolk med guld hantag och silver spets, och en guld amullet med en bild av alla i familjen Sxionx, Mamma, Pappa, Santahara, Dore, Wadiwashihamaru... Och... Tamaharu... Som, Som... hållde i... en, en TIGER UNGE?
"Jo, tiger-ungen är ditt sällskap, om inte du tycker att dina syskon räcker, du behöver bara vissla..." sa mamma.
Tamaharu visslade, tiger-ungen kom.
Efter en stund...
"DORE, SANTAHARA, WADIWASHIHAMARU, VI MÅSTE FLY!!!!!!!!!!!!!", skrek Tamaharu.
Tiger-ungen kom springande efter henne.
Syskonen sprang trötta efter henne.
De sprang ut till stranden och fram till båthuset.
Alla hus stod i lågor.
Många barn åkte i båtar ut i havet.
Alla visste att det var farligt, det fanns hajar, valar, krokodiler och andra farliga djur i vattnet.
Men Tamaharu och hennes syskon oroade sig inte, Tamaharu hade en speciell förmåga förutom pilbågar, snabbhet, smidighet och modihet, hon kunde tala och komma överens med djur.

PÅ VATTNETS YTA...

Tamaharu och hennes syskon satt i den mittemellan stora båten.
Det var dags att åka i strömmen... ner i havet.
Den var inet farlig, man åkte dit för att komma till marknaden.
Alla i denna byn var skogsalver.
Det fanns flera raser, SKogsalver, Eldalver, Vattenalver, Jordalver, Luftalver, men en sak till var ovanlig med Tamaharu, hon var på något sätt lite av alla alvsorter...

Bra skrivet!

TACK!





Kapitel 2 (del 2) : Ön (TAMAHARUS PERSPEKTIV)


Jag tyckte jag såg något... men... Var det, en-en Ö?


"DITÅT! EN Ö!", skrek jag.
"Okej! Vi styr åt babord!" Skrek Dore.
Jag tittade på min syster, Santahara.
Hon var så söt i sin gula klänning.
Alla på byn älskade henne, och Wadiwashihamaru... Den pojke alla gillade.
Och Dore, den coolaste i hela byn...
Och vad var jag? Tönten.
Det gjorde ont att tänka på byn.
Men jag hade dolken, och tigern.
Jag hade hunnit få med min ryggsäck.
Jag hade stoppad i kläder, pilar, WondLa(min robot) och så hade jag fått med mitt gosedjur, Alomobi.



FÖRLÅT, MEN DET KOMMER EN FORTSÄTTNING PÅ DETTA KAPITEL!

Varsågod!