Utan namn (SV)

Har bara en kort början än så länge, men blir fortsättningen bra så kommer den upp snart!


Det närmade sig midnatt. Det närmade sig midnatt den där vinternatten för så många år sedan. Det var den natten då allt hände. Natten som var slutet, men också början på någonting nytt och fantastiskt, något som också var farligt och skrämmande. Det var natten då vi insåg att ingenting skulle bli som förr.

Kan bli bra....Kan bli väldigt bra....

Låter som att det kan bli en intressant fic

Bevakar redan....

här kommer en del utav den första delen, kom gärna med åsikter om den och vad som skulle kunna göra den bättre! (det fetstilta är det som är nytt)

Det närmade sig midnatt. Det närmade sig midnatt den där vinternatten för så många år sedan. Det var den natten då allt hände. Natten som var slutet, men också början på någonting nytt och fantastiskt, något som också var farligt och skrämmande. Det var natten då vi insåg att ingenting skulle bli som förr.

Pojken med de gröna ögonen svepte sin mantel omkring sig. Det var den kallaste dagen på flera år och han frös så att han skakade. Pojkens namn var Harry och han var 17 år. Han gick tillsammans med sina två bästa vänner, Ron och Hermione, på väg till lektionen i örtlära. De halvsprang för att hinna till växthuset i tid och de hade tur, professor Sprout var tio minuter försenad eftersom hon fastnat i en djup (och antagligen förtrollad) snöhög.

Ooooooo så supermegajättebautabra!!! Du äger på att skriva fanfic! Vill ha mer....

Den är jättebra!

Jättebra! Bevakar

Det nya är fortfarande fetstilt

Det närmade sig midnatt. Det närmade sig midnatt den där vinternatten för så många år sedan. Det var den natten då allt hände. Natten som var slutet, men även början på någonting nytt och fantastiskt, men också farligt och skrämmande. Det var natten då vi insåg att ingenting skulle bli som förr.

Pojken med de gröna ögonen svepte sin mantel omkring sig. Det var den kallaste dagen på flera år och han frös så att han skakade. Pojkens namn var Harry och han var 17 år. Han gick tillsammans med sina två bästa vänner, Ron och Hermione, på väg till lektionen i örtlära. De halvsprang för att hinna till växthuset i tid och de hade tur, professor Sprout var tio minuter försenad eftersom hon fastnat i en djup (och antagligen förtrollad) snöhög.

De visste inte då, att det kommande dygnet skulle handla om deras största fasor, det skulle komma att handla om framtiden och om det förflutna. De skulle utsättas för faror och svåra prov. Vänskap och lojaliteter skulle testas.

Vill ha mer! Vill ha mer! Du är verkligen SUPERBRA på att skriva fanfiction!