JsB - make a wish dear

Titel: JsB - Make a wish dear
Forsättningsberättelse på Samantha Cooper; ett äventyr med marodörerna ( http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=11572 )
Rating: PG
Språk: Svenska
Kapitel: 2
Färdig: Just börjat.

Som sagt, min förra användare med samma namn, Dobby15, hade jag av panik tagit bort, men nu har jag en ny användare och den här berättelsen ska vara en fortsättning på Samantha Coopers äventyr. Jag rekommenderar att ni läser den ff:n först, men det behövs inte..

Handling:

James Sirius Black, son till massmördaren och en mor som ligger i koma, står för ett väldigt tungt beslut för en elvaåring vars föräldrar inte kan hjälpa honom. Han anses vara ett geni, vilket ger honom tillgång till trollkarlsskolan för ytterst geniala barn, men hans dröm hade alltid varit Hogwarts, vad skulle han välja? Hemligheterna om hans far vet han inget om, men året som är menat för honom är inte som vilken vanlig elev som helst och med hans nyfikenhet, så kan inget stoppa honom från att vela veta mer...
Annars så kommer fanficen inte riktigt vara som alla andra, fast den utspelar sig ett år innan Harry Potter kommer till Hogwarts så kommer den att vara ganska modern på ett sätt, ni förstår bättre senare!

Kapitel 1

”Har du bestämt dig redan?”frågade Chris och hoppade upp i luften medan han försökte fånga den seglande bollen med sin mörka hand. James skakade på huvudet innan han tog emot bollen då Chris kastade tillbaka den, hans bästa vän var mörkhyad. Han hade kommit från Afrika, där hans biologiska föräldrar lämnat honom på gatan. Chris hade förstås varit för liten för att veta om det då, men nu då han var elva så hade han fått reda på det av sina styvföräldrar.

”Nej”, svarade James och kastade bollen mot korgen två meter ovanför honom. James var inte så hemskt långt för sin ålder, smal var han, hade rufsigt blont hår och gråa ögon. Han var en ytterst nyfiken pojke, som han ärvt av sin far, Sirius Black. Chris däremot hade inget hår alls, han rakade alltid av sig det så fort som det började växa, ögonen var mörkbruna. ”Men jag ska göra det, snart.”

”Det där sade du i förra veckan”, flinade Chris och dribblade lite med den slitna basketbollen. De var ensamma på planen, två elvaåriga pojkar med slitna kläder. Men ändå log de, bredare än de flesta andra i deras kvarter. Med tanke på att båda kom från inte så hemskt rika familjer, så hade deras styvföräldrar inte råd att ha ett stort dyrt hus. Men killarna klagade inte för det, båda trivdes bra i slummen. Ändå var det i mitten av Augusti och båda hade fått brevet från skolan Hogwarts för häxkonst och trolldom.

”Jag vet, men jag skulle gärna vilja veta vad mamma tyckte om saken”, svarade James och såg olyckligt på Chris.
”Har hon fortfarande inte förbättrats?”frågade Chris och James skakade långsamt på huvudet, hans mor hade varit med om en olycka för sju år sedan. Hon hade fått missfall och sedan legat i koma ända sedan dess. Hon befann sig fortfarande i S:t Mungus sjukhus, utan ett enda tecken på att hon skulle vilja vakna upp.

”Vad säger Remus då?”frågade Chris och kastade bollen till James som snabbt fångade den i en säker rörelse.
”Inte så mycket, han är inte hemma för tillfället”, svarade James och tittade på sitt armbandsur, det skulle vara fullmåne på natten. Vilket förklarade varför Remus var borta, han och James bodde ensamma i en liten lägenhet bredvid Chris och hans styvföräldrar. James kunde inte säga att han inte trivdes, men ändå så saknade han verkligen sitt gamla hem som han haft med sina föräldrar, inte för att han hade så hemskt mycket minne av den tiden.

”Okej”, svarade Chris, ”när skulle du vara tvungen att svara?”
”I övermorgon”, svarade James och kastade bollen för sista gången i korgen, ett klingande ljud hördes då bollen gick igenom och James log. ”Jag måste och hälsa på mamma, vi ses senare!”
”Okej, hälsa henne från mig!”svarade Chris då James plockade upp sin skateboard från asfaltsvägen och hoppade upp på den innan han började åka mot sjukhuset S:t Mungus som reste sig några kvarter ifrån honom. Han hade varit där flertal gånger, han kunde säkert inte ens räkna så långt.
Väl inne på sjukhuset så fanns det massvis av trollkarlar och häxor, som vanligt. Vissa satt bara där och väntade på att deras familjemedlem skulle komma tillbaka från sitt besök, medan andra väntade på att slippa fram till en läkare. James som varit där massvis av gånger behövde inte ens fråga efter vägen till rum 9c.

”Hej James”, hälsade en sköterska på honom då han gick mot rummet på andra våningen. Han vinkade tillbaka innan han svängde mot höger och stängde dörren till rummet efter sig. Skateboarden kastade han på stolen till höger då han kom in. Rummet var inte stort, men prydligt med olika möbler som annars inte hörde till sjukhuset. James hade ordnat det mesta, fotografier på bordet framför sängen ifall hans mor skulle vakna upp en dag.
Det såg ut som om hon sov, det kastanjebruna håret syntes knappt under huvudet och hon hade en konstig andningsmaskin fast i munnen för säkerhetens skull.
”Hej mamma”, sade James och hoppade upp på sängkanten bredvid sin mor. Han studerade henne länge innan han började prata med henne, det brukade han alltid göra och hoppades alltid på att hon en dag skulle öppna sina ögon och titta på honom med dem. Men förmodligen skulle det aldrig hända...

Jätte bra!!! Jag har längtat såå!!!

Tack så mycket!! Säg till ifall ni vill ha mellanrum i texten som i fanficen om Samantha Cooper!

förstår inte riktigt hur du menar...

Liksom mellanrum mellan styckena...vet inte riktigt hur jag ska förklara... Men liksom att det kommer lite mellanrum här som var i texten, där som styckena är... är en dålig förklarare...

jaha!! tur att jag är duktig på att förstå då jag tycker att det är bra som det är nu, men du kan ju göra som du vill

Jättebra!

Tack så mycket! I Samantha Cooper; ett äventyr med marodörerna, så är ju Jamie (James Black) tre år äldre än Harry Potter, men jag tänkte ändra lite på det så att Jamie endast är ett år äldre, om det är okej för läsarna?

Det är ju din FF så visst!

Suveränt! Hoppas du kan skriva mer snart!