nyårstråden 2022-2023!

nu är det inte länge kvar tills 2022 är slut och vi går vidare till 2023! galet hur snabbt tiden går these days eller va säger ni?

så nu är det dags för årets nyårstråd!
här blickar vi tillbaka på det senaste året och berättar om vårt 2022 - hade du ett bra år? har något knasigt hänt? har du börjat gymnasiet, tagit studenten, bytt jobb, flyttat,... eller har det bara vart samma gamla rutiner? berätta om era år helt enkelt!

...och så blickar vi också framåt och om ni vill får ni gärna berätta vad ni hoppas ska hända under 2023 ♥

kör igång! berätta om era år och om era mål för nästa år!

Tja vad har hänt?

Jag har känt mig mer och mer ensam mer än någonsin och har kommit fram till många saker.
Blivit kallad småfet och tjock av en person.
Har sedan blivit faster.
Fått igång podden på alvar


Jag har inget jag tänker sträva efter förutom att tappa några centimeter.
Kommer fortfarande vara för ful för almänheten

Tja, detta år har jag flugit med flygplan två gånger till Grekland och U.K.

Om ni har läst Skriva av sig-tråden i 15+ forumet, har det varit jobbigt för mig. (Avis Fortunae, Solkatten och Tillan Sato  vet.)

Bröt från musikgruppen, och fick på så sätt igen min balans. Hoppas på att skaffa is i magen och skinn på näsan, så jag kan säga nej till min "kompis" när hon vill att jag ska sova över. Plus att jag kan ha en stund med mamma och/eller hennes syster, och att jag och pojkvännen får umgås, utan att hon tjatar och lägger sig i.

Jag har förhoppningar att uppdatera "Tårar från himlen".

Det har hänt SÅ MYCKET i år. Det mesta har varit SKIT men det det ändå hänt några bra saker under året. Om jag skulle ta upp allt som har hänt det här året så skulle nog inlägget bli väldigt långt så jag vet inte vad jag ska börja eller om någon ens vill se ett så långt inlägg. xD Jag trodde att 2020 var jobbigt men 2022 är på riktigt värst hittills. Under första halvåret hände det på riktigt skit jobbiga saker VARJE månad. Andra halvåret har som tur är känts lite bättre, inte alls lika jobbig. När jag tänker tillbaka på hur 2022 så är det bara KAOS. Som tur är har man fortfarande bra saker att tänka tillbaka på så allting har inte varit jobbigt och ledsamt även fast det känns som det. Jag hoppas såklart på att 2023 blir ett mycket bättre år men samtidigt vågar jag inte ha ALLT FÖR höga förhoppningar då jag är rädd att jag bara skulle bli besviken, just nu är jag mest bara glad att det här året snart är över...

2022 har varit ett! ÅR! hahaha känns som man alltid säger att man är inte samma person i slutet av året som man var i början av det men nu är det helt otroligt vilken resa jag gjort det här året? 2022 har utan tvivel blivit det bästa året i mitt liv utan tvekan!!

i slutet av 2021 började jag träffa en kille som jag sen blev tillsammans med i början av 2022 och han har ju varit största delen av mitt liv hela det här året och förlåt töntvarning för hela inlägget men jag hoppas han är med mig livet ut!!! jag har varit så kär i år. jag var kär från att året började till nu. är så glad i denna människan jag finner inga ord! att man kan älska en människa så mkt är bortom mig.
stressade och mådde dock skit på mitt jobb i början av året pga underbemannat så jobbade ju RÖVEN av mig och trodde jag skulle gå in i väggen. blev tillsammans med min kille och firade också min födelsedag med honom och är så glad över att vi hade varandra den perioden!! i mars eller april, minns ej helt säkert, sa jag upp mig från jobbet till följd av att massa andra sade upp sig och jag ville inte vara kvar, blev så sjuk min sista helg jag skulle jobbat och min lite mer högre uppsatta chef blev lack på mig för han trodde jag ljög lol, sa hejdå till ett jobb som jag faktiskt hade älskat så mycket och som jag är så tacksam över trots allt för jag hade så kul där ett tag, mådde så bra på det jobbet en lång period och var så glad där, träffade så fina människor på det och sörjer än idag över att det blev så jobbigt :-(
trodde det skulle vara ~nyttigt~ för mig att vara ledig från april fram till att jag skulle börja plugga men OJ vad dåligt jag mådde av det HAHAHA hade redan mått rätt dåligt pga mycket jobbångest i slutet och sen fick jag sån ångest av att inte ha något att göra om dagarna?? lärt mig mkt om min ångest i år kan man ju säga, tjejen har ju mått skit! :-) hängde mkt med min kille, gjorde högskoleprovet för sista gången (!), hade mkt tid att reflektera över mig själv det var förfärligt.....
i somras flög (!) jag själv (!!) till finland och var där i en vecka, hatade varenda sekund av det lol, var första gången jag var där på fyra år och även första gången på fyra år jag var utomlands! fick corona på färjan hem smittade min pojkvän så där låg vi med feber mitt i sommaren med värmebölja o ville dö! höjdpunkt på året minst sagt

men sen oJ vilken vändning året tog för jag blev antagen till kriminologiprogrammet i MALMÖ!!!! vilket inte alls var vad jag förväntade mig HAHAHA hade ngn sagt till mig för ett år sen att jag skulle flytta till malmö hade jag ju asgarvat vad ska jag göra i malmö. men jag sa ja tack! och det var så jobbigt att flytta för oj vilken omställning och helt ny stad jag aldrig hade varit i långt bort från familj och vänner. jättelångt bort från min kille också som jag saknar mer o mer ju längre tiden går :-( skaffade också spiral veckan innan jag skulle flytta vilket jag absolut inte rekommenderar för någon hahahah ALLDELES för mkt hormoner för en så intensiv period....
men jag är så himla himla glad över att få ha börjat plugga för det är SÅ kul och spännande. jag är så glad och så tacksam och taggad över alla kompisar jag skaffat här nere och livet jag börjar utforma. jag har haft en jätterolig inspark och klarat av tentor (väldigt bra dessutom?) och haft mysiga dagar och håller fortfarande på att lära känna en ny stad och känner också att det här har hjälpt mig så mycket som person. oj vad jag lär mig saker om mig själv just nu och det är så spännande!! tycker jag fått bättre relationer av det faktiskt och att jag tycker om det jag får lära om mig själv och tycker om att bygga ett liv liksom. har varit jobbigt också! känt mig så ensam och långt borta och längtat hem och längtat till något jag inte har så många gånger. vandrat runt med ett sorgset hjärta för jag inte får ha min kärlek närmare men samtidigt oj vad nyttiga grejer vi båda har lärt oss av det? det blir ändå något väldigt speciellt när man väl ses när det är så sällan. har varit jobbigt och ensamt och ledsamt men OJ så bra det har varit också. jag är så taggad och så tacksam och gud vad 2022 blev bra.
kom på också att jag o Salem var ju på taylor swift-night på ngn random klubb i sthlm i höstas vilket var SÅ kul!!! core memory for sure

såååå mitt 2022 har varit lite jobbigt men gud vad det bra överväger!!! har fått vara så kär och så glad och jag är SÅ glad över att ha fått träffa och få vara så mycket med min pojkvän hahaha. har fått börja på något så bra och lär känna så fina människor som jag är så glad att jag träffat. kan inte med ord beskriva hur tacksam jag är över de tjejer jag träffat i malmö och hur jävla hårt jag kmr hålla i dem för de är ALLT. är så tacksam för 2022 och så taggad på 2023!!

ja för 2023 hade det varit skönt att klara av första terminen och första året av programmet lol. hade gärna klappat mer hundar. vill gå på mer museum och teater och vill gå på konsert omg var flera år sen? vill åka till uppsala och träffa min bästa vän. vill göra allt och lite till med min kille. vill lära känna mina kompisar bättre. vill göra mitt liv och mig själv bättre!!! och jag är så taggad för det och jag tror jag är redo för det nu

2022 har vart det sjukaste och bästa året jag någonsin haft tbh??

inledde 2022 på en balkong på nyårsfest tillsammans med mina bästa jobb-polare och hade SÅ himla kul. det blev lite som en inofficiell avslutningsfest för vårt gäng också, vi skulle ju snart ha en paus från jobbet innan nästa säsong började, och många hade fått andra jobb på samma arbetsplats inför nästa säsong, det var även några som fått nya jobb på andra orter osv, så vårt lilla gäng skulle break up </3
själv var redan jättekär i this guy i had been dating i mindre än en månad at the time och pratade om honom hela kvällen och halvskämtade om att även jag skulle end up quitting my job and leaving them för att flytta 30 mil så jag kunde bo närmre honom...

...ganska snart efter nyår insåg jag att det kanske inte var en så himla dum idé ändå. it made sense.
så jag tog det SJUKASTE OCH GALNASTE beslutet jag någonsin tagit i mitt liv... jag sade upp mig från det bästa jobbet jag någonsin haft at that point, min trygghet i livet. kollegorna var mina bästa vänner. kolmårdens djurpark var min favoritplats i hela sverige och det var also min ARBETSPLATS? i över tre år både jobbade jag där och gick regelbundet frivilligt dit på mina lediga dagar för att bara hänga i miljön och med kollegorna. hela avdelningen jag jobbade på var min familj och jag älskade cheferna SÅ mycket, mina chefer var verkligen typ mina söta extramammor.
och därifrån sade jag upp mig för att flytta 30 mil och byta till typ samma jobb men på en mindre djurpark, med kortare säsong, mindre variation, lite tråkigare arbetsuppgifter, nya kollegor och chefer jag inte kände, lägre lön, och inte alls samma trygghet.
dvs verkligen ett helt galet beslut? men som sagt, it did make sense. hade tröttnat lite på kulturen på den arbetsplatsen och hur saker hanteras av cheferna (obs inte mina chefer, dom var bäst, men andra chefer hehe. dålig stämning sprids liksom), OCH fick ingen praktisk erfarenhet av djurvård på det jobbet, vilket jag behövde för att kunna plugga till yrkeslärare inom djurvård i framtiden, vilket hade vart mitt mål i flera år. självklart var en övervägande del av mitt beslut att jag redan var superkär i den där boråsgrabben jag hade börjat dejta (och blev officiellt tillsammans med i februari, så god tid innan jag flyttade hehe) - utan honom hade jag nog faktiskt fortfarande vart kvar på kolmården och garanterat mer bitter och missnöjd än någonsin förr. BEHÖVDE verkligen en ursäkt för att faktiskt våga ta steget och säga upp mig.

så i början av sommaren jobbade jag min sista dag på kolmårdens djurpark och flyttade sedan ut ur min lilla stuga 5 minuters promenad från djurparken, där jag hade bott i 3,5 år... och flyttade till en liten etta i borås.
och förlåt men HERREGUD vad bra jag trivs här i borås? det är en SÅ himla mysig stad. verkligen perfekt och jättesöt och väldigt smidig på så många sätt (..förutom bussarna lol. har så mkt att säga om västtrafik i borås). över sommaren jobbade jag i djurparken och hade VÄLDIGT kul. det var jättenice att jobba i en mindre djurpark, det vart en helt annan kultur och sammanhållning och det var väldigt uppfriskande, och kollegorna var också väldigt bra (fastän jag inte blev alls lika nära med dom som med mina älskade gamla kolis-kollegor, miss those bitches a lot). jobbade också som djurvårdare där några timmar i veckan och inte bara med utbildning, vilket var slitigt men väldigt kul (fick mata noshörningar och geparder bland annat hihi) och jag var väldigt nöjd med att jag samlade på mig praktisk djurvårdserfarenhet för att kunna söka utbildning för att plugga till yrkeslärare i djurvård sen som sagt.
spenderade också väldigt mycket tid med min pojkvän. såklart!!! han är 100% höjdpunkten av mitt år och jag är SÅ kär och SÅ glad att jag har honom, but more on him later...

när djurparkssäsongen var slut vart min plan att söka tråkiga basic jobb för att typ kunna betala hyran. bestämde mig också för att chansa och söka utbildning till yrkeslärare redan nu för jag visste att jag skulle få mina yrkeskunskaper validerade som lärare i djurpark, var osäker på om jag skulle bli validerad som lärare i djurvård, men tänkte att det kan jag komplettera senare isåfall. så jag fick jobb på kundtjänst och tänkte att jag kunde jobba där och plugga på halvfart samtidigt. var beredd på ett par år med Tråkigt Jobb och Massa Plugg.
......och plötsligt så kom det upp en annons om mitt absoluta drömjobb, yrkeslärare i djurvård på gymnasiet. i borås. där jag bor. PANIK fick jag kan jag ju säga er. hade inte ens kommit IN på utbildningen än och dom letade efter ngn med lärarlegitimation. men jag kunde ju inte INTE söka??
så jag sökte jobbet.
OCH FICK DET?????????????? URSÄKTA
sjukaste jag vart med om i hela mitt liv. but here i am now. jobbar heltid som gymnasielärare. lär ut djurvård. har mitt ABSOLUTA DRÖMJOBB. så himla snabbt i didnt even see it coming. asså ATT MITT MÅL i början av året var att flytta hit för att EVENTUALLY kunna PLUGGA till yrkeslärare och kanske få jobb som det om typ 4-5 år? i april iår skämtade jag om att i framtiden ska jag jobba som yrkeslärare inom djur på just den skolan jag nu fått jobb på hahaha ..... asså!!!!!!??



och also back to min pojkvän!!!! så HIMLA glad över honom. han är den finaste och bästa och sötaste och töntigaste och roligaste personen på hela jorden och jag älskar honom så jättejättemycket!!! kan inte ens beskriva hur glad jag är över att ha fått spendera en så stor del av det här året med honom och är så GALET taggad på att få spendera oändligt fler år med honom också framöver. vi har det så bra tillsammans!!! vi har vart på så himla mysiga dejter iår, djurparker, vikingamarknad och medeltidsvecka, museum, och sååå många mysiga utflykter i skogen - men det är precis lika mysigt att bara sitta inomhus tillsammans och typ kolla serier eller sitta och glo på vår lilla hoppspindel ♥
uppskattar verkligen hur fin och gullig han är som person och LEVER för våra nördiga konversationer. att jag kan sitta vid frukostbordet och undra out loud "hur funkar en kaffebryggare egentligen?" och han har ett utförligt svar om dom olika funktionerna och mekanismerna redo in his brain, att vi kan spendera en halv naturdokumentär på att diskutera våra egna hypoteser om varför inga däggdjur har blå/grön päls och sen kolla upp det och konstatera att vi typ basically hade rätt, att vi kan spendera en hel förmiddag på att bråka om varesig fåglar borde tillhöra reptilsläktet eller inte och vad som ens definierar ordet reptil.... FÖRLÅT URSÄKTA MEN??? HUR perfekt pojkvän har inte jag???? tänk att jag hittade den perfekta mannen för mig????
under hela tiden vi har dejtat och vart tillsammans så har vi regelbundet gått ut och kollat på fåglar; jag älskar fåglar och han älskar att vara ute i naturen, det blev bara naturligt att vi möttes i att börja fågelskåda tillsammans. vi har bland annat ett korp-par vars revir vi återvänder till regelbundet för att kolla efter dom. ♥
förra vintern berättade jag för honom att jag älskar strandskator men typ aldrig ser några ute i naturen. i våras stannade han och filmade två strandskator han såg på en lunchpromenad och skickade immediately klippen till mig för han kom ihåg att jag en gång hade sagt att jag gillar dom. that was the moment jag insåg att jag älskar honom. och fortsätter bara bli mer och mer kär i den här fantastiska grabben för varje dag som går??
vi har börjat snacka om att flytta ihop och nu under hösten/vintern börjat kolla på lite lägenheter tillsammans. can't wait to bli sambos med honom 2023 ♥

2022 var ska man ens börja? Det här blir nog nån breakdown av skola/jobb, relationer och main Events.
Början av 2022 var jag i den lägsta punkten jag någonsin varit i mitt liv. Hade ingen ork, sov hela dagarna, bokade tid på vårdcentralen för mina föräldrar var så oroliga. Jag skolkade minst en gång i veckan och ljög för varenda person i mitt liv. Hade ingen motivation att plugga och är fortfarande så stolt att jag klarade av trean. Lämnade in alla uppgifter sent men jag gjort det och är stolt över det.
Sen efter studenten vände det. Vet inte om jag behövde bryta kontakten med en klass som jag hatade eller om jag bara inte orkade med skolan. Kan nog ha varit båda. Mådde bättre, hade mer energi än förut, började äta bättre också och istället för att sova tre timmar på eftermiddagen när jag kom hem var jag faktiskt ute istället. Tog tag i mitt liv helt enkelt.

Fick sommarvikariat på ett äldreboende och trivdes mer än jag trodde. Trots tidiga morgnar och sena kvällar. Samtidigt är jag glad att jag inte valde att fortsätta nu på hösten utan att jag bytte.
Nu är jag istället vikarie på förskolor i min stad och trivs med det. Vissa barn ogillar jag men många har fastnat. Har ogillat förskolor på grund av otrevlig personal men det löste sig och jag behövde inte vika där igen. Hade vikariat på samma förskola i två månader och det var kul. Trivdes med personalen och kände mig välkommen. Sen var barnen bra också. Så nu ber jag för nytt vik där i januari så håll tummarna nu( mitchan jag har gjort det så många gånger för dig) Det är ironiskt att jag mainly sökte det jobbet för ville ha erfarenhet när jag väl söker som au pair och sen insett wow jag gillar faktiskt att jobba med barn. Vill jag göra det i resten av mitt liv? Absolut inte. Men det är något jag inte skulle ha några problem att jobba med i några år eller så.
Bästa jobbet har ju dock 100% varit Comic Con 2022. Hade blivit antagen förut innan jag fyllt 18 så var bara Fuck it its a sign. Så anmälde mig och blev antagen och plötsligt skulle jag bo en vecka själv på hotell och jobba med några främlingar i några dagar( actually Thats how most Jobs work men hade inte liksom backup som hemma). Men det var en fantastisk upplevelse, träffade så många nya vänner och bytte telefonnummer med en random kille jag snackade med när vi stod och köade. Minns fortfarande när jag skulle få Milly Alcock’s autograf och hon sa att mitt namn var fint och att hon hade en tatuering av det på ryggen för hennes mamma heter också Emma. Så det var lite random info. Tänker 100% ställa upp igen nästa år.

Annars skaffade jag pojkvän vilket känns som det minst viktiga mest för jag överväger att göra slut för är så trött på hans oförmåga att komma ihåg datum och hålla tider. Tror jag trivdes bättre i vår relation när vi bara var vänner istället. Har ärligt talat börja känna att jag inte vill vara i en relation alls längre för känner bara mig stressad över det.
Men mina kompisar gud vi har träffats så mycket mer nu när vi inte har skola längre.
Min bästis och jag har gått på musikaler och bokmässa i år och det har varit kul att ha såna upplevelser. Som när vi båda matchade varandras outfits när vi skulle på en musikal utan planering. Bokmässan var en kul upplevelse för skulle gått med min pojkvän men han missade datumen och åkte runt utomlands i två månader så gick med min bästa vän istället och ångrar inte det alls. Vi hade kul och tror actually det hjälpte vår relation mer för innan var vi mest hemma hos varandra och såg på film och det var också kul men nu började vi istället hitta på saker. Hennes mamma köpte musikalbiljetter till oss och vi började bara träffas mer.
Min grupp är närmare varandra än vi varit förut och har actually foton på oss nu vilket är mer av ett mirakel än man kan tro. Mest för jag är den enda av oss som gillar att vara med på bild. Men nu har vi bilder från den katastrofala tacoskvällen där vi åt bränd köttfärs och såg Scooby doo clearly fantastiska minnen. Vi åkte till stranden och badade men han bara bada i några minuter för sen började en bil brinna så vi stack därifrån och åt glass istället.
Sedan mitt andra lilla gäng JiN gänget så att säga. Ally och Will, vi tre har kommit så mycket närmare varandra. Vi har börjat skriva ihop igen, skicka vilda idéer till varandra, tryckt en bok ihop, gjort Memes av varandra och allmänt bara haft kul. Sena skypekvällar ihop som det vore 2017 igen.
Fick kontakt med min gamla kompis från lågstadiet också så vi har träffats och fikat några gånger och somehow så är det ingen stelhet alls utan vi funkar ihop.

Åkte till Spanien också med skolan och det var skitkul förutom att jag delade rum med någon jag hatade och vi hade en liten dubbelsäng. Men vi såg en filmpremiär där med några tiktok kändisar som jag inte kände igen. Så de var säkert inte så kända ändå.
Sedan var min klass på klassresa i Ven och det var roligare än jag trodde det skulle vara. Vi cyklade runt på cyklar som inte borde varit lagliga att cykla på actually. Stugan var som ur en skräckfilm, mystiska fläckar på väggarna och unken doft i hela rummet. Vi drack med våra mentorer och några av oss fick för oss att bada klockan 2 på natten. Truely a experience to remember.
Har också läst flera böcker i år jämfört med tidigare och för en gång skull är inte min tbr över 200 böcker lång så det är bra utveckling för mig. Och sen något som säkert är oväsentligt för andra men viktigt för mig. Valde att bli medlem i en book box klubb. Hade viljat det i flera år och nu bara körde jag på istället och ångrar inte det. Kommer jag fortsätta nästa år? Kanske inte men nu har jag gjort det och det är huvudsaken.
Skaffade en ny säng efter att ha haft samma sen jag var 12 och som även min mamma hade när hon var barn. Det var dags för en uppdatering. Möblerade om mitt rum i samma virva, drack lite vin och suddenly kom all energi till mig igen.

2023 here we come
Mitt mål sen 2020 har varit att åka som au pair i tre till sex månader och har nu blivit medlem på en sida och börjat ta lite kontakt med olika värdfamiljer så förhoppningsvis leder det någonstans.
Sedan har jag och min bästis lovat att vi ska åka till London ihop nästa år också så det är ljust nu.
Har hittat en gratis koreanska distanskurs på Stockholms universitet och har pratat med en av undervisarna redan så vi får väl se vad som sker där. Har viljat lära mig koreanska i två år och tänker aldrig falla så lågt som duolingo.
Also Will som jag inte sett på två år kommer hem till mig om mindre än en månad nu så det är också något att tagga på.
Har även börjat kolla på bröstförminskningar och tagit kontakt med olika personer som skickat runt mig till andra personer så nu ber vi att det leder någonstans i 2023.

håller alla tummar jag äger!!!!!!

2022. höga toppar, väldigt djupa dalar.

vårterminen var fantastisk, klassen hade hunnit lära känna varann, vi var mer bekväma på scen och framför kameran och jag var helt plötsligt del av bästistrio och utvecklades något så otroligt januari till juni. alltså HELT SJUKT MYCKET. spelade in kortfilm där jag var huvudperson, satte upp midsommarnattsdröm och spelade älva. vid slutet av vårterminen var jag en annan människa. jag hade äntligen hittat min identitet och självkänsla, var trygg och glad. en lagom kaosig festtjej med, sen april, vitblekt hår. har varit mycket ensam de senaste åren men nu var jag inte det längre, alls. var omgiven av människor som brydde sig och tyckte om mig.

sista helgen i maj fick jag en spontan inbjudan av en tjej på konstutbildningen på min skola, hon var i uppsala på en födelsedagsfest för sin bästis pojkvän och ville ha dit mer folk hon kände. så hon bjöd in de enda två hon kände i uppsala, mig och en kille hon träffat typ en gång förut. jag och den killen inledde snart en slags sommarflört som blev till något mer, ett intensivt situationship. väldigt nytt för mig men väldigt fint.

i juni fick jag en reservplats på en annan skådisutbildning på andra sidan landet och var väldigt förvirrad, visste inte riktigt vad jag ville längre, men tackade ja för att jag ju hade älskat folkis under året som gått. flyttade från uppsala i augusti och det blev bara fel alltihop. mitt psykiska mående hade redan försämrats under sommaren, hade börjat tappa bort mig själv vilket kändes läskigt och frustrerande då jag ju precis hittat mig själv. började ha regelbundna nervösa sammanbrott, ångesten växte sig starkare varje dag och första veckan i september hoppade jag av utbildningen. var tvungen att flytta hem igen, till en liten by mitt ute i ingenstans som alla barndomsvänner sedan länge flytt. måendet försämrades, var isolerad och deprimerad och fattigare än nånsin. genom detta var min kille-som-inte-var-min-kille mitt stöd, han ringde varje ledig sekund och jag hälsade på honom i slutet på september. när han mötte upp mig och jag såg honom för första gången på typ en månad insåg jag att helveteeeeeee. jag är kär.

den 31:a oktober dumpade han mig. trodde naivt nog att jag redan hade nått min rock bottom som arbetslös och hemflyttad men när han lämnade mig sjönk jag flera mil rakt ner. den senaste månaden har jag mest varit sängliggandes och gått på ångestdämpande dygnet runt. om jag sover behöver jag inte kännas vid mitt liv. nu, i mitten på december, börjar jag smått komma tillbaka igen. vill hänga med kompisar, har planer för framtiden, ska försöka ta mig tbx t uppsala i januari och börja plugga igen. kuratorn på vårdcentralen vill att jag ska få en utredning för bipolaritet. det finns en framtid. det finns kul att ha. han lämnade mig med ett öppet sår som very much fortfarande blöder och saknaden är som inget annat jag upplevt men jag gråter inte längre varje dag.

2023 är enligt the lunar zodiac kaninens år, och jag föddes i kaninens tecken så nästa år ska fan bli mitt. ska festa sönder, lära mig saker, utvecklas, konsumera och skapa konst, träffa nya människor och hänga mycket med de jag redan känner och älskar. blev spådd i tarot i helgen och drog ace of pentacles på min karriärsfråga och the lovers på relationsfrågan. det ser alltså jävligt bra ut!!!! nästa år är fylld av möjligheter och jag ska ta vara på dem. längtar tills jag får lära känna 2023 års katla. tror hon e jävligt cool nämligen

2022 var i det stora hela ett rejält kaos.
Tänker dock räkna upp positiva saker som hänt för att inte vara för deppig här!

- Åkte äntligen med Partner in Crime till Cambridge och vi cyklade till Grantchester! Dream come true. Also träffade en internet friend efter typ 7 år av att känna varandra, och vi aldrig träffats.

- Jag var volontär i kyrkan under påsk! Ska vara det igen under julafton nu. Plus jobbade där under sommarcaféet, bland det bästa och roligaste som hänt.

- Träffade farmor, förmodligen sista gången någonsin. Fick en rejäl kram, och vi hade massvis med intressanta konversationer och konspirationsteorier tillsammans ♥

- Såg Rammstein i England!!! ♥

- Stockholm Pride med Frivolt självklart; så många fina personer och det är alltid lika mysigt.

- Fått igång hbtq+ -gruppen ordentligt, folk sms:ar och skriver till mig med frågor.

- P4 Västmanland ringde mig, av alla möjliga, för att fråga om de kan intervjua mig. Kände mig cool tbh.

- Umgåtts mycket mer med vänner! ♥

- Har snart läst klart min kurs på komvux!!

Now now, 2023
Not much hope, för det brukar ändå gå åt skogen. De enda nyårslöften jag har är:

- börja säga NEJ till saker jag inte orkar/vill göra, utan att behöva ha ursäkter

- resa till Amsterdam, eventuellt Roskilde, beroende på var Cas kommer vara haha

- and the most important - lära mig, och ett litet gäng vänner, koreografin till Footloose


...men om jag får önska och allt, utan för mycket hopp, så är det enda jag vill och behöver, testosteron. Väntat evigheter, and I don't have forever.