Usch:'(

Kag kollade just på youtube på ett par helt vanliga familjer. De familjerna hade rest på julen till Thailand och några andra land. Sedan fick de sin livs största chock.
Ni kanske förstår om jag säger att det hör hände år 2004, när över 250,000 människor dog.


http://m.youtube.com/watch?v=b9DMiy_DVok

Usch.

Ps. Videon fortsätter på Caught on Camera P2 osv.

Sometimes i love the world, sometimes i HATE it.

Åh, kommer ihåg det där så väl. Det var en hel familj med två barn som brukade hyra granntomten på mitt landställe som omkom. Vi brukade umgås en hel del somrarna de var ute. Barnen var fyra och sex år. It's awful.

Var dom med om tsunamin?

Yes, samtliga dog i tsunamin.

Usch vad hemskt jag såg alla episoder, och många bara flöt i väg med den.

Vi hade en träslöjdlärare, han hade sån där hes röst. När vi frågade honom en dag varför han har sån röst (vi gick i sjuan) så berättade han om att han var med om tsunamin. Han förlorade sin fru och sin son där, men han klarade sig.

Det måste verkligen ha varit hemskt...
Trots det som hände, var han alltid glad och skojade med alla. Så det var iaf något positivt trots allt, att han ändå kunde skratta och så!

2004. Kommer ihåg det väl. Jag var 14 år. Pappas kompanjon tillbringade alltid jul och nyår i Thailand. Just det här året hade han dock varit i Australien också - och lyckligtvis just vid tiden för tsunamin. Har för mig att när vi kom tillbaka till skolan för vårterminen så blev vi alla samlade i aulan och rektorn berättade att en kille på skolan hade blivit drabbad. Kommer inte ihåg riktigt på vilket sätt, men tror det var hans pappas familj som var bland de saknade.

Det kändes mycket mer påtagligt än 9/11...

Jag tror det kändes påtagligare än 9/11 för att man inte hade någon att skylla på. Det är lättare att kunna skylla på någon för att komma igenom det. Efter ett tag blev ju bristen på säkerhet och de som hade hand om alarmeringen syndabockar, men inte alls på samma sätt som Al-Qaida blev syndabockar för WTC.

Jag känner ingen som har omkommit. Jag vet att en kvinnlig vän till familjen och hennes son var där under tsunamin, men de var så långt in på landet att de bara fick vatten upp till fotknölarna.
Men man har ju sett klippen. Det klipp som berörde mig mest var det som filmades från ett lite högre hus inne i stan. När vattenmassorna och allt bråte flöt in så är det ett jättegammalt par som försöker hålla i sig i ett järnstaket men de är för svaga och dras med in UNDER huset. Man ser deras skräck blandad med sorg och kärlek när de i panik tittar på varandra. De vet liksom att det här är slutet. Hjärtslitande

Hemskt med naturkatastrofer...

Visst är det enklare när man kan skylla på nånting. Men jag tror ändå att det är påtagligare just för att det här drabbade oss. Det är så många svenskar som åker till Thailand varje år och det var så många familjer som förlorade familjemedlemmar. Även om 9/11 på många sätt var värre så kändes det mindre påtagligt just för att det var så långt bort och i princip inte påverkade oss förrän långt senare.