Next Generation:Tidvändarolycka

Titel: Next Generation: Tidvändarolycka

Handling: James, Louis, Fred och Roxanne är hemma hos James på sommarlovet. De har extremt tråkigt och vill göra något. James får tag i en tidvändare, och av en händelse åker de tillbaka till året 1976 och får möta sina idoler: Marodörerna....

Nån som tycker det verkar vara en bra idé?

Älskar idén

Så här en liten början


"Kan vi inte spela lite Quidditch?" frågade James Sirius Potter för den tredje gången den minuten.

"Sorry, Taggis, vi är för få."

"Jag har så tråkigt, typiskt att vi inte har nått för oss när vi ändå har sommarlov." James satt tillsammans med Fred och Roxanne hemma hos James i Godric's Hollow.

"Jag vill också göra nått, det är roligare att skämta på Hogwarts än att ruttna hemma." James hade bjudit hem två av sina bästa vänner. De hade precis avslutat sitt sjätte år på Hogwarts och morgonen därpå skulle även Louis Weasley komma. Dem fyra var Hogwarts kända upptågsmakare. Stackars professor McGonagall, hon hade först fått uppleva marodörerna, sedan Weasley-tvillingarna och nu nästa generations marodörer. (Fast de tyckte såklart att hon var en lyckoost.)

Det hördes röster från nedre våningen och alla gick ner för att se vem det var. James sken upp när han fick se Teddy. Han och Victoire hade precis kommit och Harry fick onda aningar när han såg dem tre marodörernas miner.

"Vad tänker ni tre på?" Allas miner ersattes av oskyldiga, rara uttryck - som inte lurade någon. Harry var skicklig och visste precis hur han skulle bära sig åt för att avslöja deras planer, som tur var räddade Teddy dem.

"Åh, jag skulle dem den nya kvasttidningen. Du vet, den med den nya Åskviggen 2000 i." Harrys ansikte sprack upp i ett lättat leende. Men bakom honom blinkade Teddy mot marodörerna. Det var därför de älskade honom så mycket. Hur mycket än Teddy verkade som en duktig, ambitiös och vuxen trollkarl, var han egentligen lika mycket skojare som dem. (Även om han tonade ner sig kring Victoire.)

James, Fred och Roxanne gick upp igen. Efter ett tag kom även Teddy upp.

"Hörni, ni måste öva på era Pokerfaces. Blev ju nästan avslöjade." Leende kastade han en påse till dem, som Roxanne fångade.

"Schysst Teddy!" Utbrast hon. Äntligen hade de fått tag på det allra nyaste från Bröderna Weasleys trollkarlstrick. Även om det var Roxanne och Freds pappa som ägde den, var deras mamma Angelina mycket vaksam över att de inte tog eller köpte något. Men George lät gärna Teddy få lite varor då och då. Han visste ju var de skulle hamna och inte kunde George Weasley stoppa nästa generations upptågsmakare.
James hurrade glatt.

"Imorgon ska vi äntligen göra saker på vårt sett!" Teddy log och sa

"Ja, kom bara ihåg att inte nämna mig. Då är era lagbrytardagar över. Ses Tagghorn junior." Skrattande gick han ner för trappan, samtidigt som resten fnös. Visst! Deras lagrytardagar skulle aldrig ta slut.

Nästa julidag sken solen över Godric's Hollow. Efter klockan tio anlände Louis med sin syster Dominique.

"God dag Tagghorn," började Louis. Han sträckte fram handen mot James.

"Var hälsad Louis." Båda försökte hålla sig för skratt. Marodörerna höll alltid på såhär när de träffades.

"Hur mår min kära kusin?"

"Angenämt", svarade James.

"Var är våra ärade tvillingar?" Fred och Roxanne himlade på ögonen.

"Trevligt att råkas, kusin." Sa de samtidigt. James såg att Harry betraktade de roat, som om han återupplevde ett minne.

Som vanligt satt de i vardagsrummet på övervåningen. Det var alltid så. När marodörerna var hos James, var vardagsrummet deras. Rummet var lagom stort med flera soffor och fåtöljer. En stor kamin lyste upp rummet. De flesta skulle ha sagt att det påminde om Gryffindors uppehållsrum. Flertalet av möblerna var röda med mönster av guldtrådar. Det hängde några tavlor på väggarna.
Kort sagt var det tydligt att James hade fått säga till om mycket. Han var ju trots allt en stolt Gryffindorare.

"Jag tycker att vi ska hitta på något" började Louis.

"Ja, varför har vi inget porträtt av marodörerna? De skulle säkert veta vad vi skulle göra." James klagade ofta på att de inte hade porträtt av James, Sirius eller Remus; Pettigrew räknade de inte som en marodör.

"Visst vore det fett coolt om vi kunde åka tillbaka till den tid då marodörerna gick på Hogwarts." Tänkte Roxanne halvhögt.

"Smart Roxie! Men hur ska vi tillbaka i tiden?" Freds ögon började gnistra av den briljanta iden.

"Vi borde hitta på något att göra där, typ som ett uppdrag." Roxanne började tänka på ett möjligt äventyr.

"Ja", James ögon började gnistra."Vi kan föröka rädda någon från att bli Dödsätare…"

"Bra ide, Tagghorn! Vem kan vi tänkas rädda… hm… rädda från Voldemort?" Roxannes min var spöklik likt Freds.

"Tänk Dödsätare, som… hörni jag vet! Valet är ganska självklart." Allas ansikten vändes mot Roxanne.

"Regulus Black, såklart." Fred lyste upp.
"Briljant Roxie."

"Ok, när vi vet hur vi ska transporteras bakåt i tiden, så…"

"Ursäkta Tagghorn, för nu kommer jag att såga planen." Louis såg misstroget på dem.

"Även om vi vet hur vi ska tillbaka till 1970-talet, så måste ni tänka på ert utseende."

"Jag ser ut som en snygg Potter”, Började James arrogant.

"Just det Tagghorn, efter vad vi har hört ser du ut som en klon av riktiga Tagghorn." James nickade förstående och slog sig sedan för pannan.

"Just det, hur kunde jag glömma det?"

"Även om Fred och Roxie, " fortsatte Louis, "inte riktigt har den, då traditionella utseendet av en Weasley, så …" Båda tvillingarna nickade förstående. Båda tvillingarna hade Georges ansiktsform. Freds utseende var precis som George, men med mörkare slag av Weasley hår. Fred och George hade till och med lika många fräknar, bildligt talat. Roxannes hår var nästan lika mörkt som Angelina och lite färre fräknar. Men för övrigt var de precis likadana. De tänkte lika, hade likadana ansiktsuttryck och precis som deras far och döda farbror var de skojare.

"Folk kommer nog att reagera på James, och vi andra, jag vet inte… Mitt blonda hår är från mamma." Louis pekade på sitt vilieblonda hår.

"Så bra, det utseendemässiga fixar vi senare. Men frågan är hur vi ska bära oss åt för att kunna åka tillbaka 46 år." Fred tyckte att det började bli tråkigt med detaljerna.

"VA! Ska ni åka tillbaka till… vänta lite… 1976?" Lily hade kommit ut från sitt rum med Dominique. Hon stirrade på sin äldre bror.

"Lils, sluta larva dig. Jag vet att du är som jag." Sa James i ett självbelåtet flin.

"Visst, om du säger det så", hon gav honom en McGonagall-blick.

"Lils nej!" Tjöt Fred. "Du får inte gå över till den mörka sidan. Ge oss inte Blicken." Lily började skratta.

"Mörka sidan? Seriöst?"
Alla skrattade utom Fred. "Du är ond. Hör du mig? Ond!"

"Nejdå Freddie. Jag har bara tränat på att skrämma dig med den fruktade McGonagall-blicken." Lily bar samma självbelåtna flin som James.

"Var är Al?" Undrade Roxanne.

"Med Scorp på Malfoys herrgård." James hade övergett sina gliringar om familjen Malfoy för länge sen. Det var ju inte lika lätt att fördomar nu när Albus var kompis med Scorpius Malfoy.

"Jaja. Jag och Dominique ska dra. Ses sen." Lily började gå mot trappan. Dominique såg på sin bror
"Gör inget dumt nu. Victoire kommer att döda oss annars." När hon gått stönade Louis.

"Hon har rätt."
Roxanne skakade på huvudet "Jag tycker att hon överdriver."

"Nej", protesterade Louis, "Eller jo. jag vet inte. Ibland är Victoire värre än oss och Teddy, ibland är hon som mamma. Kan inte fatta att vi är syskon." Fred skakade missbelåtet på huvudet.

"Kom igen. Hur ska vi tillbaka i tiden?”James tänkte efter.
"Vet inte. Tidvändare skulle inte funka." Louis skakade på huvudet, det fanns något i hans blick som tydde på att han var road.

"Ingen av oss vet hur man använder en sån."
Nerslagna gav de upp den tanken.

SÅ vad tyckte ni?

bra fortsätt så

jättenbra keep on going

Bra! Har du lagt upp den här på ff.net också? För jag har för mig att jag läst den där!

Tack till alla som kommenterar!
Jepp, den finns på fanfiction.net också

Love it! Mer *Bevakar

Bra!

"Kan vi inte spela lite Quidditch?" frågade James Sirius Potter för den tredje gången den minuten.

"Sorry, Taggis, vi är för få."

"Jag har så tråkigt, typiskt att vi inte har nått för oss när vi ändå har sommarlov." James satt tillsammans med Fred och Roxanne hemma hos James i Godric's Hollow.

"Jag vill också göra nått, det är roligare att skämta på Hogwarts än att ruttna hemma." James hade bjudit hem två av sina bästa vänner. De hade precis avslutat sitt sjätte år på Hogwarts och morgonen därpå skulle även Louis Weasley komma. Dem fyra var Hogwarts kända upptågsmakare. Stackars professor McGonagall, hon hade först fått uppleva marodörerna, sedan Weasley-tvillingarna och nu nästa generations marodörer. (Fast de tyckte såklart att hon var en lyckoost.)

Det hördes röster från nedre våningen och alla gick ner för att se vem det var. James sken upp när han fick se Teddy. Han och Victoire hade precis kommit och Harry fick onda aningar när han såg dem tre marodörernas miner.

"Vad tänker ni tre på?" Allas miner ersattes av oskyldiga, rara uttryck - som inte lurade någon. Harry var skicklig och visste precis hur han skulle bära sig åt för att avslöja deras planer, som tur var räddade Teddy dem.

"Åh, jag skulle dem den nya kvasttidningen. Du vet, den med den nya Åskviggen 2000 i." Harrys ansikte sprack upp i ett lättat leende. Men bakom honom blinkade Teddy mot marodörerna. Det var därför de älskade honom så mycket. Hur mycket än Teddy verkade som en duktig, ambitiös och vuxen trollkarl, var han egentligen lika mycket skojare som dem. (Även om han tonade ner sig kring Victoire.)

James, Fred och Roxanne gick upp igen. Efter ett tag kom även Teddy upp.

"Hörni, ni måste öva på era Pokerfaces. Blev ju nästan avslöjade." Leende kastade han en påse till dem, som Roxanne fångade.

"Schysst Teddy!" Utbrast hon. Äntligen hade de fått tag på det allra nyaste från Bröderna Weasleys trollkarlstrick. Även om det var Roxanne och Freds pappa som ägde den, var deras mamma Angelina mycket vaksam över att de inte tog eller köpte något. Men George lät gärna Teddy få lite varor då och då. Han visste ju var de skulle hamna och inte kunde George Weasley stoppa nästa generations upptågsmakare.
James hurrade glatt.

"Imorgon ska vi äntligen göra saker på vårt sett!" Teddy log och sa

"Ja, kom bara ihåg att inte nämna mig. Då är era lagbrytardagar över. Ses Tagghorn junior." Skrattande gick han ner för trappan, samtidigt som resten fnös. Visst! Deras lagrytardagar skulle aldrig ta slut.

Nästa julidag sken solen över Godric's Hollow. Efter klockan tio anlände Louis med sin syster Monique.

"God dag Tagghorn," började Louis. Han sträckte fram handen mot James.

"Var hälsad Louis." Båda försökte hålla sig för skratt. Marodörerna höll alltid på såhär när de träffades.

"Hur mår min kära kusin?"

"Angenämt", svarade James.

"Var är våra ärade tvillingar?" Fred och Roxanne himlade på ögonen.

"Trevligt att råkas, kusin." Sa de samtidigt. James såg att Harry betraktade de roat, som om han återupplevde ett minne.

Som vanligt satt de i vardagsrummet på övervåningen. Det var alltid så. När marodörerna var hos James, var vardagsrummet deras. Rummet var lagom stort med flera soffor och fåtöljer. En stor kamin lyste upp rummet. De flesta skulle ha sagt att det påminde om Gryffindors uppehållsrum. Flertalet av möblerna var röda med mönster av guldtrådar. Det hängde några tavlor på väggarna.
Kort sagt var det tydligt att James hade fått säga till om mycket. Han var ju trots allt en stolt Gryffindorare.

"Jag tycker att vi ska hitta på något" började Louis.

"Ja, varför har vi inget porträtt av marodörerna? De skulle säkert veta vad vi skulle göra." James klagade ofta på att de inte hade porträtt av James, Sirius eller Remus; Pettigrew räknade de inte som en marodör.

"Visst vore det fett coolt om vi kunde åka tillbaka till den tid då marodörerna gick på Hogwarts." Tänkte Roxanne halvhögt.

"Smart Roxie! Men hur ska vi tillbaka i tiden?" Freds ögon började gnistra av den briljanta iden.

"Vi borde hitta på något att göra där, typ som ett uppdrag." Roxanne började tänka på ett möjligt äventyr.

"Ja", James ögon började gnistra."Vi kan föröka rädda någon från att bli Dödsätare…"

"Bra ide, Tagghorn! Vem kan vi tänkas rädda… hm… rädda från Voldemort?" Roxannes min var spöklik likt Freds.

"Tänk Dödsätare, som… hörni jag vet! Valet är ganska självklart." Allas ansikten vändes mot Roxanne.

"Regulus Black, såklart." Fred lyste upp.
"Briljant Roxie."

"Ok, när vi vet hur vi ska transporteras bakåt i tiden, så…"

"Ursäkta Tagghorn, för nu kommer jag att såga planen." Louis såg misstroget på dem.

"Även om vi vet hur vi ska tillbaka till 1970-talet, så måste ni tänka på ert utseende."

"Jag ser ut som en snygg Potter”, Började James arrogant.

"Just det Tagghorn, efter vad vi har hört ser du ut som en klon av riktiga Tagghorn." James nickade förstående och slog sig sedan för pannan.

"Just det, hur kunde jag glömma det?"

"Även om Fred och Roxie, " fortsatte Louis, "inte riktigt har den, då traditionella utseendet av en Weasley, så …" Båda tvillingarna nickade förstående. Båda tvillingarna hade Georges ansiktsform. Freds utseende var precis som George, men med mörkare slag av Weasley hår. Fred och George hade till och med lika många fräknar, bildligt talat. Roxannes hår var nästan lika mörkt som Angelina och lite färre fräknar. Men för övrigt var de precis likadana. De tänkte lika, hade likadana ansiktsuttryck och precis som deras far och döda farbror var de skojare.

"Folk kommer nog att reagera på James, och vi andra, jag vet inte… Mitt blonda hår är från mamma." Louis pekade på sitt vilieblonda hår.

"Så bra, det utseendemässiga fixar vi senare. Men frågan är hur vi ska bära oss åt för att kunna åka tillbaka 46 år." Fred tyckte att det började bli tråkigt med detaljerna.

"VA! Ska ni åka tillbaka till… vänta lite… 1976?" Lily hade kommit ut från sitt rum med Monique. Hon stirrade på sin äldre bror.

"Lils, sluta larva dig. Jag vet att du är som jag." Sa James i ett självbelåtet flin.

"Visst, om du säger det så", hon gav honom en McGonagall-blick.

"Lils nej!" Tjöt Fred. "Du får inte gå över till den mörka sidan. Ge oss inte Blicken." Lily började skratta.

"Mörka sidan? Seriöst?"
Alla skrattade utom Fred. "Du är ond. Hör du mig? Ond!"

"Nejdå Freddie. Jag har bara tränat på att skrämma dig med den fruktade McGonagall-blicken." Lily bar samma självbelåtna flin som James.

"Var är Al?" Undrade Roxanne.

"Med Scorp på Malfoys herrgård." James hade övergett sina gliringar om familjen Malfoy för länge sen. Det var ju inte lika lätt att fördomar nu när Albus var kompis med Scorpius Malfoy.

"Jaja. Jag och Monique ska dra. Ses sen." Lily började gå mot trappan. Monique såg på sin bror
"Gör inget dumt nu. Victoire kommer att döda oss annars." När hon gått stönade Louis.

"Hon har rätt."
Roxanne skakade på huvudet "Jag tycker att hon överdriver."

"Nej", protesterade Louis, "Eller jo. jag vet inte. Ibland är Victoire värre än oss och Teddy, ibland är hon som mamma. Kan inte fatta att vi är syskon." Fred skakade missbelåtet på huvudet.

"Kom igen. Hur ska vi tillbaka i tiden?”James tänkte efter.
"Vet inte. Tidvändare skulle inte funka." Louis skakade på huvudet, det fanns något i hans blick som tydde på att han var road.

"Ingen av oss vet hur man använder en sån."
Nerslagna gav de upp den tanken.


Tack till er som läst
Här kommer nästa del:

"Ska vi spela quidditch?"

"Ja, jag går och frågar om pappa vill vara med." James flög upp ur fåtöljen och sprang ner för trappan. Efter tio minuter började de spela quidditch med Harry, Ginny, Lily och Monique.
Efter en stojig timme gick de in. James vände sig till sin mamma.

"Har vi en tidvändare nånstans?" Ginny såg misstänksamt på honom.

"Varför undrar du det?"

"Undra bara", James ryckte på axlarna och Ginny såg ut att tänka efter.

"I Harrys arbetsrum, tror jag." Hon gick och James gick försiktigt och hämtade den.

"Kolla James min. Nåt är på gång." Louis såg förväntansfylld ut.

"Titta, nu kan vi lista ut hur vi ska till 1976." James höll fram tidvändaren. Fred och Roxanne flinade identiskt. Louis såg bara förvirrad ut.

"Eh, har ni slagit i huvudet allihopa? Vad tänker ni med?" Fred log dumt mot Louis.

"Du är ju dummare än Goyle i Slytherin, Lou. Nu kan vi åka tillbaka till…"

"Merlin! Det var ju bara ett skämt." Avbröt Louis honom. Något i hans blick fick Roxanne att fundera.

"Alltså det vore ju fett kul, men…" Hon tvekade, "Det finns mycket vi inte vet. Hur kommer vi tillbaka? Är det ens lagligt?" Fred log sarkastiskt och sa

"Självklart är det lagligt Roxanne. Ministeriet uppmuntrar till att folk åker tillbaka i tiden och riskerar massor." Roxanne log syrligt och sträckte ut tungan åt honom. Det fick alla att börja skratta och därmed lämnade de tidvändariden.

Efter att de spelat knallkort ett tag kom Monique upp och meddelade att middagen var klar. James hoppade upp ur soffan.

"Äntligen!" Utbrast han. "Jag är så hungrig att jag kan äta en hippogriff." Monique höjde på ena ögonbrynet.

"När är du inte hungrig?" Alla skrattade…utom James. Han log syrligt.

"Haha, kul! Flytta på dig flamman. Jag vill äta." Monique slog till honom på huvudet. James skrattade. Monique hatade att bli kallad flamman, något James kallade henne ofta, på grund av hennes röda Weasleyhår.

Efter maten hängde de med Lily och Monique på nedre våningen. Till slut gick de upp.
James uppförde sig som vanligt, det vill säga, han sprang uppför trapporna och kastade sig i soffan. Alla sjönk ner i en och samma soffa.
Det hördes ett ljud från James ficka. Långsamt och med ett förvirrat ansiktsuttryck stoppade han ner handen i fickan. Den var fylld med sand. Innan någon av de hann reagera blev allting svart.

Det sista de hörde var James säga "Ojdå!"

Så, vad tyckte ni?Nästa del kommer snart!