Förändrad värld Lupple & Medi

Rafael bet hål på sitt finger och lät några droppar falla ned på hennes tunga. Så nu skulle hon bli läkt.

En piga kom in och såg på honom.
"Jag har dukat för middag i matsalen. Hur mår hon?" Frågade hon.

"Bättre hoppas jag." Sa han och såg på pigan. "Betala kvinnan vad hon än önskar." Sa han stilla.

"Det ska bli sir." Hon neg och gick i väg. Hon hämtade Oliver och tog mannen med sig.
"Mr La Cour säger ni ska ha betalt?" Oliver log ömt.
"Va kan vi ge er i betalning?"

Zarah log mot mannen. "Åh det kan inte du ge. Det kommer Rafael behöva ge själv." Sa hon enkelt. "Men det tar vi senare." Log hon. "Jag blev lovad middag." Log hon.

"Åh han har mycket att ta igen men låt mig visa matsalen då." Han log ömt mot henne.
"Säg mig... Vad är ditt namn?"

"Zarah." Log hon och kramade den äldre mannens hand. "Hon vakar över dig." Sa hon ärligt och lyckligt innan hon följde efter mot matsalen.

Han såg på henne och fick tårar i ansiktet.
"Är det sant?" Frågade han och gick in till matsalen för att visa.

"Ja såklart. Hon säger att du borde gå i pension. Njuta av din båt lite." Sa hon varmt.

Han kunde inte låta bli att skratta.
"Oj säger hon det? Ja då får jag väl göra det..." Han lade huvudet på sned.
"Men jag förstår inte. Hon dog när vi var så unga. Därav att jag frågade om en bostad här."