Förändrad värld Lupple & Medi

Hon såg på honom med stora ögon. Nickade sakta. Trots att hon tyckte det var läskigt ville hon känna hans läppar mot sin hud. Han var så vacker att det gjorde ont att vara ytan honom.
"Ja jag vill...."

Rafael såg på henne, hon var så vacker. Han tog sig fram till henne med smidiga steg och sjönk ned bredvid henne. "Som du önskar." Viskade han och tog hennes hand varsamt och kysste henne sakta över handleden, för att kyla ned den. Sedan bet han varsamt ned i hennes handled när det var så bedövat som det kunde vara. Han slöt ögonen och njöt av hennes underbara smak.

Hennes hjärts tog ett extra slag när han tog sig närmare och hon svalde. Höll sig stilla. När han bet så slöt hon ögonen och kved till. Det var så skönt.
"Sluta inte.." bad hon och öppnade ögonen.

Han hörde henne hjärta hoppa och lindade en arm om hennes midja och drog henne närmare sig. Hennes bedjan var som elektricitet men han tvingade sig att sluta. Han kunde inte ta för mycket. "Du är underbar." Mumlade han och studerade hennes sår någon sekund innan han varsamt helade det.

Hans arm var så stark om henne att hon kunde luta sig mot honom.
"Är jag?" Frågade hon innan hon vände sig mot elden och såg in.
"Det var skönt. Trodde det skulle höra ont."

Han log mot henne. "Verkligen." Sa han och studerade hennes hår, memorerade hennes doft. "Det kan göra ont. Men jag ville inte det. Jag vill att du ska uppskatta det. Tycka om det." Viskade han ärligt.

Rhiannon såg på henne och nickade sedan.
"Kan jag få något att dricka? Känner mig lite yr." Hon såg på honom med en trött blick.
"Imorgon så vill jag se huset."

Han nickade. "Absolut." Sa han och hämtade en sockerdricka åt henne och gav den till henne. "Socker är bra." Log han.

Hon såg på honom och tog emot den. Drack definitivt och såg på handen.
"Varför helade du mig mig?" Frågade hob och hörde en hög smäll.
"En fråga till. Har vi efternamn?" Hon betraktade honom.
"Har vi samma som ni?"

Han såg på henne och log. "För att det är enklast och jag vill inte att du förblöder. " Sa han lugnt. Han log mjukt. "Samma som oss." Sa han. De hade ju andra egentligen men det behövde inte hon veta. "Vårt efternamn är Wood." Sa han lugnt.