Förändrad värld Lupple & Medi

Hon sprang efter och hon såg på bron. Den såg ny ut och hon såg sedan oroad ut.
"Tror du vi kan gå ut?" Frågade hon med en tyst röst.
"Alltså verkligen gå ut utan dem?"

Aurora stannade upp. Såg på Rhiannon med oroad blick. Var det någon slags lek? Hon svalde hårt och såg mot huset. "Jag tror vi kan gå ut." Sa hon och fnissade lite. "Jag menar. De sa att vi fick vara här. Vi är inte på någon fel plats." Viskade hon och såg sig omkring.

Hon stod kvar vid grinden innan hon vände sig om.
"Vi kan ta det en annan dag. Vi ska hinna se oss om. Vi vet inte när stormen kommer.." Sa hon och såg sedan över axeln igen.

"Du har rätt." Sa Aurora och log. "Ditåt?" Frågade hon och pekade mot höger och log. Det var en stor träddunge där.

"Åh det ser mysigt ut." Hon började gå dit och såg sig om.
"Att det inte finns något staket. Vad tror du om det?" Hon pekade mot kanten.
"Hur långt tror du det är?" Frågade hon och kände hur hjärtat började att slå.

" Vi är ju på en ö. Staketet är sämre skydd än vattnet." Sa hon ärligt och gick varsamt fram och tittade ut över kanten. "Oerhört." Viskade hon och kände rädsla inom sig. Det var Såå högt.

"Ja det är ju sant." Hon såg på henne och gick fram och tittade ner.
"Oh det är så högt." Sa hon lågt och backade. Såg över axeln.
"Känner mig som ett husdjur ibland." Viskade hon.

Aurora såg på henne och la fingret över sina läppar. "De hör jättebra." Viskade hon ännu tystare än vad Rhiannon gjorde. "Vi är väl typ det." Fortsatte hon viskande och suckade tyst. "Bättre än där vi bodde förut. Kliniken." Fortsatte hon allvarligt.

Hon såg upp och sken upp. Tänk om de kunde ha ett privat samtal här? Hon såg sedan ner.
"Jo det är väl så. Men jag är inte så nöjd. Jag vill inte vara här." Nu sa hon det genom att röra läpparna och såg sorgset på henne.

Aurora såg det hon mimade. Det var vääldigt farliga ord. Hon svalde hårt. Kände hur hjärtat rusade. Men försökte att samla sig. "Vi kan inte." Mimade hon tillbaka. "Vi är raderade från den vanliga världen. Och de skulle hitta oss." Fortsatte hon att mima tillbaka.