Good girls don't make history (SV)

TARTYAWEZHANG!!!!!!!!!!!!

Såå braaa! ♥♥

Jättebra!!! Jag känner typ medlidande för Paul...

Du är så freaking Duktig att jag dööör Ellus

Blir alltid så freaking glad när du skrivit!!♥♥♥

Jag älskar verkligen dina smeknamn! Koffe r sjukt roligt smeknamn påminner mig om kaffe xD
I'm soooooo happy!

Tack så mycket för allt ni skriver ♥
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Del 8

Middagen var helt okej.
Koffe hade lagat chili con carne och eftersom han hade glömt bort att servera sina avokadohalvor och istället stått och dansat var de det enda tillbehör vi fick. Han kunde tydligen inte koka ris (vilket fick Anders och Emil att gapskratta i minst fem minuter). Jag sa att jag hade ätit innan, men jag tog min avokadohalva. Min mage protesterade bara när jag kände lukten av chilin.
Jag satt vid ena änden av det vita, dyra träbordet. Koffe hade sänkt musiken till en lite småmysig nivå och dimmat ljuset. Han hade till och med lagt ut servetter under de mörkblå keramiktallrikarna. Jag fick nästan dåligt samvete över att jag inte åt någonting bara för att känna lyxkänslan av skrapandet mot riktigt keramik.
Emina pratade om allting. Hon lät knappt någon annan säga något. Hon klagade över att svansen på onepiecen hade spruckit, skrattade åt Koffes rufsiga hår, kommenterade missnöjt att Emil knappt hade myskläder utan vanliga jeans. Jag satt tyst och försökte att inte titta på Anders. Det var svårare än möjligt.
Jag ville slå mig själv för att jag höll på att blotta mig själv inför någon på det sättet. Jag visste mycket väl att om jag hade känslor för honom så skulle han kunna skada mig på hundra olika sätt. Jag var för ömtålig för att få känna så just nu.
Ännu en sak jag inte kunde njuta av på grund av mitt självförtroende. Fan.
Ändå kunde jag inte låta bli att kasta små förstulna blickar på honom. Han skrattade åt Eminas babbel men jag märkte även hur han tittade på mig också. Tyvärr märkte han nog att jag tittade på honom också - han log retsamt när min blick mötte hans och jag tittade genast ner på min dyra tallrik igen.
När alla hade ätit klart satt vi bara och snackade. Eller, ja - de andra pratade. Jag satt tyst och funderade på om jag skulle prata eller inte. Jag kom fram till att det var bäst om jag lät bli. Det funkade fram tills Emina började prata enskilt med mig.
“Hörru, Paul! Ska du hälsa på din mamma snart, eller? Vi skulle ju kunna åka hela gänget och bo hos henne någon gång i sommar! Och gå på Gröna Lund!”
Emina pep exalterat och klappade händerna. Jag tittade på henne och försökte tyda vad hon försökte säga. Jag kom fram till att hon bara ville få in mig i samtalet.
“Antagligen åker jag upp i sommar”, sa jag och trummade lite i takt med den låga musiken på bordet. “Men jag vet inte om hon vill att alla åker och bor hos henne.”
Stönanden hördes från alla kanter av bordet och jag undrade vad jag hade sagt för fel. Jag var väl för avvisande. Vadå, jag ville ju inte ens prata med dem!
“Men vadå, tror du att din mamma hade haft något emot oss?” undrade Koffe.
Jag fnös irriterat.
“Tja, hon gillar inte idioter, så jag antar att hon inte skulle uppskatta ert besök.”
Allt blev tyst och hela gänget glodde på mig. Allt blod for upp till mitt ansikte och jag kände vagt hur en panikattack var på väg. Jag knöt nävarna under bordet och tog ett djupt andetag för att trycka undan den och ångrade genast att jag ens öppnat munnen. Nu hade jag förstört allt…
Och ett gapskratt bröt tystnaden. Jag tittade förbryllat på Anders som bankade näven i bordet och frustade.
“Herregud”, skrattade han, “du är helt fantastisk! Vart får du alla spydiga kommentarer från?”
Han fnissade åt mig. Jag blev ännu mer generad av att han skrattade åt mig, men samtidigt lite lättad eftersom han inte såg mig som helt dum i huvudet utan som rolig. Rolig. Jag började tro att det var något konstigt med honom.
Stämningen blev lättare och självklart började även Emil och Koffe skratta. Jag försökte att inte himla med ögonen utan istället skratta med. Det gick inte alls.
---------------------------------------------------------------------------------------
Okej, rätt så tråkigt kapitel men jag försöker fylla ut det hela lite XD

Åh! Stackars Paul! Jättebra skrivet!! ♥

Suuuuuuuuuuuuuuuuuuuper!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Asså toppenbra! Känns cringe med Anders, men vi får se hur det går ♥