Severus Snape

Snape är mystisk.... 8O

__________________________

Go go Gryffindor

Det gör mig så fruktansvärt arg! It's completely unacceptable, indeed! Orättvisan är så stor att den går att gnaga på, och tro mig; jag vill gnaga. Utsätta den för våld. SEVERELY! Severusly.


:}


Mobbningen gör mig något så otroligt upprörd. Att bystanders bara kan stå där och låta det ske, samt faktiskt uppmuntra mobbarna att fortsätta skada deras offer, mer mentalt än något annat. Så otroligt ruttet och ledsamt. Och inte nog med att Severus förväntningar om en tryggare plats totalt krossas av Marodörerna; his best friend ends upp with POTTER. POTTER the MARAUDER. Mardrömsscenario. All min sympati går till Severus, för det han fick gå igenom var rent ut sagt förjävligt.

Jag kan inte annat än att hålla med, fast å andra sidan har jag heller aldrig reflekterat över det innan.

Snape hade aldrig riktigt en plats där han kände sig helt trygg och det gör mig så ledsen. Han var en av de mest modiga och tuffa personer överhuvudtaget, i hela bokserien, och fick i hela sitt liv uppleva en sån ensamhet.

Och på något sätt gör det mig så glad att veta att det var just Lily Evans som accepterade honom för den han var, det känns verkligen helt i karaktär med vem vem hon verkade vara.

Snape var en riktig hjälte, en stark människa som fick uppleva så mycket och så lite på samma gång. Han är en av de mest intressanta karaktärerna i HP, enligt mig.

Håller med.

Harry funderar ju över det när han går för att låta sig bli dödad av Voldemort. Han kommer ju att det finns vissa likheter mellan Voldemort, Snape och han själv i och med att alla varit ensamma och på något sätt fått ett hem på Hogwarts. Dock hanterade de lite olika och Snape hade väl kanske inte så stort val. Det gör ont att bli mobbad och ärren som blir av de "såren" tar oerhört lång tid att läka, så kanske inte så konstigt att han hatar James och Sirius så mycket.
I mitt senaste inlägg före detta försökte jag ju också mig på en tolkning av hur man kanske bör betrakta hans kärlek till Lily, vilket kanske blev för flummigt. Jag vet inte...

Jo, jag läste det nu, haha, och jag förstår verkligen vad du menar.. Men samtidigt så har jag inte riktigt fått det intrycket.. Eller jag vet inte, jag håller verkligen med dig på punkten om att det inte var vanlig 'modern' kärlek utan en mer medeltida variant. I alla fall enligt Severus, som du sade. Så då förstår jag ditt lite stalkerresonemang faktiskt, men samtidigt känns det som att de var lite för nära för att det skulle bli en klassisk stalker/dyrkande situation...

Jo, tycker också att de var för nära varandra och Snape är ju inte direkt psykiskt störd på det sätt som stalkers brukar vara. Det var därför jag föreslog att man bör betrakta Snapes kärlek till Lily på det sättet istället för att säga att han är "besatt" av henne på ett sätt som stalkers tenderar att vara. Hon gör ju en hel del andra historiska referenser med all grekisk-romersk mytologi och sådant bl.a. så jag tänkte bara att det är ett förslag till en tolkning av hur han ser på henne.

Jag tycker verkligen att det är intressant, hela Snapes och Lilys relation och jag skulle gärna vilja höra mer ingående! Hur tror du då att Lily kände för Snape? För hon tyckte ju om honom, som en vän, antar jag, och de hade ju verkligen en stark vänskap... Hur tror du att hon såg på Snape och hur han såg på henne? (Dåligt formulerad fråga, haha...)
Och vad menar du med referenserna till grekisk-romersk mytologi?

när jag bara hade sett filmerna trodde jag att Snape var typ voldemort (fast jag var liten då) men nu när jag ar läst böckerna fattar jag vem han är hahahaha

JK Rowling har någon gång sagt att Lily kunde ha besvarat Snapes känslor om han inte hade börjat ägna sig åt svartkonster. Det är där jag tror att mobbningen och/eller ensamheten gjorde att han inte riktigt hade något eget val. I och med att han mobbades av marodörerna och också hamnade i Slytherin (som är beskrivet som rekryteringplats för dödsätare och där Lucius Malfoy verkar ha varit prefekt) hamnade han säkert i dåligt sällskap. Det är ju lätt att falla för grupptryck och de här personerna verkade acceptera honom (eller de mobbade honom inte åtminstone) och därför tydde han sig till dem (precis som han en gång tydde sig till Lily).

Ja, det finns en mängd namn och företeelser JKR hämtar från antiken. Alla trollformler i princip är på latin, Severus var en romersk kejsare (som försökte erövra hela Storbritannien, men lyckades inte ta Skottland trots allt), Minerva är visdomsgudinnan (i Grekland kallas hon Atena), Remus (tillsammans med sin bror Romulus) grundar Rom (båda uppfostras av en varghona). Det finns mycket mer. Du får leta och se.