Kiss me [LE/JP] [SV]

Superbra kapitel (som vanligt, no surisers there)!

Älskar att även Peter får en roll, det tillför verkligen något! Och James och Lily, kan ni bara inse att ni ska vara tillsammans? Typ nu?

Längtar till nästa kapitel! (även om jag inte är så bra på att kommentera, haha)

Jag shippar inte Haylee och Sirius alls eh *tar skydd*
And also yeaahhah this is so good ♥♥♥

När kommer du att skriva mer??
(Jag vill inte vara hetsig.)

Läste nyss igenom alla kapitel och HERREGUD vad det är bra! Älskar hur du får fram alla karaktärers personligheter och hur du får dem att kännas så levande och målande!
Är helt kär i James, tråkigt att han gillar Lily (hehe). Aja, sjukt bra! Längtar till nästa kapitel!!!

Grymt bra som vanligt Eli ♥

Jg brukar verkligen inte läsa den här typen av FF:N (det enda jag läser är som du vet om Draco, kallas väl besatthet? haha!) men din är riktigt bra.

Jag tycker om sättet du skriver på & jag gillar hur du lyfter fram dina karaktärer. Tycker om Lilys personlighet, så rar men ändå tuff. Och min lillebror heter John förresten ,så måste väl bara gilla honom också Precis kommit tillbaka till Mugglis efter ett långt uppehåll så det ska bli kul att följa din utveckling. Många kramar, din Elzyii som SAKNAR dig så förbaskat mycket c:

Tack för alla fina kommentarer ♥ blir alldeles varm när jag läser dem. Kan knappt hålla ögonen öppna, så jag hoppas att kapitlet är helt okej trots allt. I värsta fall får jag skriva om det imorgon när jag ser något igen xD

14

"Var är James?" Frågade Haylie som visste att Lily hade tänkt tanken ända sedan de var på väg tillbaka från skogen. Lily försökte se likgiltig ut, men hon var nästan säker på att de kunde se hur hennes hjärta bultade hårt i bröstkorgen på henne.
"Var inte ni på matchen?" Frågade Sirius.
"Vi hade straffkommendering." Förklarade Haylie.
"Lily också?"
"Lily också." Suckade Lily och himlade med ögonen.
"Så varför ser ni ut som två sorgsna, drypvåta, slickade katter?" Frågade han retsamt och kände lite försiktigt på Haylies hår.
"Vi fick straffkommendering med Hagrid i förbjudna skogen." Muttrade hon och tog bort Sirius hand ur hennes hår. Sirius strök henne tröstande över ryggen istället.
"Det förklarar saken. Aja, vi vann, som ni ser." Sade han och såg menande på festen runt om dem. "Men James bröt armen. Han ligger på observation i sjukhusflygeln."
"Så han försöker alltså inte fixa det själv?" Sade Lily. Bitterheten som hon försökt dölja i hennes röst lös rätt igenom, och Sirius märkte det. "Vet ni vad, jag har fortfarande inte skrivit uppsatsen i förvandlingskonst som ska in på måndag, så jag tror faktiskt att jag går och sätter mig i biblioteket en stund."
"Är du säker?" Frågade Haylie och såg forskande på Lily. Lily nickade. "Jag kan följa med dig om du v-"
"Det är verkligen lugnt, Hay. Jag pluggar gärna ensam." Sade Lily och flinade. Hon kastade en hastig blick på Sirius och sedan tillbaka på Haylie som rodnade. "Stanna du här med Sirius."
"Ingen av er har sett Mary, va?" Sade Haylie tvärt och såg sig om över axeln. Sirius började också se sig sakta om samtidigt som han skakade vagt på huvudet.
"Nej, men hon är säkert här någonstans i vimlet. Aja, jag går till biblioteket nu. Festa med måtta. Vi ses sen!"
Haylie skulle precis ropa efter Lily när hon såg henne lämna uppehållsrummet utan varken böcker eller skolväska, men hejdade sig i sista stund. Det fanns ju en liten chans att hon faktiskt inte skulle till biblioteket alls när hon tänkte efter. För visst hade Sirius precis berättat för henne exakt var James befann sig, och även om Haylie inte var någon tankeläsare, så var hon inte alldeles dum.
"Så du är visst lite svartsjuk, alltså?" Flinade Sirius och gav henne en liten knuff i sidan.
"Jag var inte svartsjuk." Sade Haylie men hon lät inte särskilt övertygande. "Lily är verkligen klumpig."
"Vill du hitta på något?" Frågade han direkt.
"Typ som tjugo minuter i en städskrubb, eller?" Gissade Haylie.
"Nej, jag tänkte mer... eller jag vet inte riktigt vad jag tänkte. Tänkte vi kanske bara kunde hänga lite." Sade han. Haylie kunde inte hjälpa det stora leendet som växte sig allt större i hennes ansikte, och ryckte på axlarna i ett försök att spela oberörd.
"Visst."
"Men först måste du byta om till torra kläder. Du luktar blöt hund!" Sa Sirius och vädrade med handen framför näsan. Sirius verkade ha förberett sig på Haylies reaktion, för snabbare än Haylie hade hunnit smälla till honom, hade han tagit tag i hennes handleder så att hon var hjälplös i hans grepp.
"Du är ett sånt svin." Sade hon, men leendet räckte ända från ena ögonvrån till den andra.
"Jag kan leva med det."

Lily tog flera djupa andetag innan hon tog vänster i korridoren som ledde till sjukhusflygeln istället för biblioteket. Hon hade tagit sin chans. Hon insåg dock halvvägs att hon inte hade någon uttänkt plan eller hade någon som helst aning om vad hon skulle göra när hon träffade honom. När hon väl stod utanför var det som om kroppen gick på högvarv. Nervöst sköt hon upp dubbeldörrarna till sjukhusflygeln och hon kände hur hjärtat hoppade över ett slag när hon fick syn på det korpsvarta håret.
"Hej." Hennes röst lät onaturligt hög i det stora rummet. James ryckte till där han satt upp i sjuksängen och lade patiens framför sig. Han vred huvudet mot henne och blinkade några gånger, som om han trodde att hon kanske skulle försvinna. Han hade bytt om till en röd pyjamas istället för den leriga quidditchdräkten som hängde på en krok bredvid sängen. Lily närmade sig försiktigt James utan att invänta en inbjudan eller ett hej. Hon hade en känsla att han kände sig lika ordlös som hon kände sig. "Får jag slå mig ner?" Frågade Lily och pekade på stolen som stod placerad jämte sängen. Han nickade. Hon drog undan det mörkröda håret ur ansiktet, som fortfarande var alldeles vått, och slog sig sedan ner bredvid honom.
"Vad blöt du är." Sade James och såg på henne.
"Va? Jaha, jo, det regnar ute." Sade hon. "Jag hörde att ni vann, grattis."
"Hörde?"
"Jag hade straffkommendering - ja, du hörde rätt - jag hade straffkommendering i förbjudna skogen med Hagrid."
"Ja, jag såg dig inte på läktaren." Sade James och blev plötsligt lite röd om öronen. "Eller, alltså, jag fick syn på Mary, men jag såg varken dig eller Haylie, så-"
"Haylie hade också straffkommendering." Förklarade Lily snabbt.
"Det förklarar saken."
"James, jag saknar dig." Sade Lily så snabbt att hon inte ens hade hunnit forma tanken i huvudet. James såg förvånat på Lily, men hon tycktes se något glimta till i hans nötbruna blick.
"Jag saknar dig också, Lily." Sade James men han log inte.
"Så vad håller vi på med?" Frågade hon honom uppriktigt och såg på honom. Det var något i hans ansikte som fick det att pirra till. Om det var hans ögon, läppar eller kanske hans käklinje visste hon inte. "Jag hade kanske höga förväntningar på oss." Fortsatte hon när han inte hade svarat henne. "Jag menar, du har rätt. Vi har aldrig varit vänner. Jag har snarare gjort det väldigt tydligt att vi är motsatsen, men jag vet inte riktigt... Någonting är annorlunda för mig i alla fall, och jag vill verkligen vara din vän, så jag undrar om det finns någon chans för mig- en chans för oss- att bli det? Om du vill, såklart..."
"Vänner?"
"Ja." Sade Lily.
"Sätt dig, så kan vi spela ett parti schack." Sade han och bjöd in henne att sitta vid fotändan av sängen istället. "Om du inte har bråttom någonstans." Lily verkade lite förvirrad av den plötsliga ändringen av samtalsämne.
"Är detta ett ja, eller?" Frågade hon medan hon satte sig i skräddarställning så att hon satt mitt emot James istället. Han svarade inte, men log hemlighetsfullt.
"Accio schackspel." Sade han och riktade staven mot ett skåp i sjukhusflygeln som var fyllt med roliga saker man kunde göra om man var tvungen att ligga där. "Så du har saknat mig?" Frågade han och låtsades som om han inte brydde sig, men Lily kunde allt skymta det nöjda leendet på hans läppar.
"Se inte så nöjd ut, va? Du har saknat mig också, ju."
"Så frågan är kanske varför du inte ser nöjd ut, va?" Kontrade James retsamt.
"Ska vi spela, eller?"
"Vinnaren måste bjuda den andra på middag." Föreslog James.
"Är det en dejt, eller?" Frågade Lily förvånat.
"Trodde du sa att vi skulle vara vänner?" Flinade James. "Jag och mina vänner brukar inte dejta, men jag vet inte hur ni gör i ditt gäng."

När James vaknade upp på söndagsmorgonen kände han sig gladare än vad han hade gjort på väldigt länge. Tanken på att han och Lily pratade med varandra igen fick en värme att sprida sig i kroppen. Han visste att det kunde vara ett stort misstag med tanke på att han var upp över öronen förälskad i henne, men han var tvungen att ge deras vänskap en riktig chans innan han kastade iväg den på riktigt. Trots allt hade Lily kommit till honom, och hon hade bekräftat något han inte riktigt hade vågats hoppa på; att han betydde något.
James klädde på sig sin klädnad som Remus hade kommit med förgående kväll, och blev undersökt en sista gång av Madame Pomfrey innan han begav sig av mot frukosten. Klockan var knappt nio, så chansen att hans vänner skulle sitta där var inte stor. Sirius och Peter tog gärna långa sovmorgnar. Han kände hur någonting vaknade till liv inom honom när han fick syn på Lily vid gryffindorbordet som satt gömd bakom The Daily Prophet och skyndade sig fram till henne, utan att ens se sig om efter sina vänner. Han hade trots allt suttit med dem varje dag i snart sju år, de klarade sig nog utan honom.
"Godmorgon, Ms Evans." Sade James leende och slog sig ner bredvid henne. Hon såg upp från tidningen och strålade när hon såg honom.
"Så hon har släppt ut dig nu?" Frågade hon. Hon vek ihop tidningen och lade den bredvid sin skål med knappt rörda flingor och såg på hans arm.
"Ja, hon kunde inte hålla kvar mig längre." Sade James. "Bruten arm är ingenting i trollkarlsvärlden. Jag slår vad om att ingen annan elev hade behövt stanna kvar över natten."
"Fast skulle hon hålla kvar dig om hon inte trodde det behövdes?"
"Om hon skulle," suckade James. "Jag är inte hennes mest... frivilliga patient, och hon ogillar väldigt skarpt att jag brukar... lyckas ta mig där ifrån, om man säger så. Hon tar varje chans hon får."
"Försöker du spela svår, Potter?" Flinade Lily.
"Det kommer naturligt." Svarade han skämtsamt. "Och är det inte du som är skyldig mig en... vad var det igen för något... en middag?" Lily himlade med ögonen.
"Borde vi inte ha revansch? Spela under mer... rättvisa förhållanden?" Föreslog hon, men James skakade bara leende på huvudet.
"Rättvisa förhållanden?"
"Ja, jag höll tillbaka eftersom att det var synd om mig." Sade Lily.
"Åh, nej. Jag vann, öppet och ärligt. Du är skyldig mig middag."
"Hur? När?" Frågade hon och såg sig omkring som om hon trodde sig finna lösningen runt om dem. Han ryckte på axlarna och hällde upp ett glas juice i sin bägare.
"Du får väl överraska mig."

"Mr Potter, eh, vad ska, hrmm, det här föreställa?" Professor Snigelhorn stod nu lutad över James kittel och undersökte den bubblande, gröna sörjan. Lily drog upp tröjan över munnen för att kväva ett skratt. Det gjorde det inte lättare när Sirius, som stod bredvid James, beklagade sig högljutt över James MÅNGA misstag. Trots att trolldryckskonst var Lilys älsklingsämne, hade lektionerna de senaste veckorna varit dem som hon hade sett minst fram emot. Ända sedan hon och Davis gjort slut hade stämningen varit olidlig, och det hjälpte inte med Severus brännande blickar.
"Professor Slughorn, tror du att det går att rädda?" Frågade James allvarligt.
"Är du seriös?"
"Nej, det är jag som är han." Sade Sirius kvickt. Professor Snigelhorn såg förvirrat mellan dem och ruskade sedan på huvudet.
"10 minuter kvar på lektionen."
"Behöver du hjälp?" Frågade Lily som redan hade framställt sin dryck och korkat igen sin flaska som hon skulle ge till Snigelhorn vid lektionens slut. James såg upp på henne och gjorde en grimas som fick henne att skratta.
"Ser det ut som att jag behöver hjälp?"
"Vad har du gjort med det egentligen?" Frågade Lily och rörde om en gång i den gröna smörjan.
"Jag gjorde som det stod i receptet!"
"Tycker du det ser ut som att du följde receptet?" Frågade Lily och mötte James hasselnötbruna blick.
"Säg bara vad jag ska göra." Suckade han leende. Lily gav ifrån sig ett klingande skratt.
"Trolldrycken skulle kunna vara helt funktionell, dock med sämre verkan, men helt klart användbar, om du tillsätter två daggpärlor, pressar i en halv- lyssnar du ens?"
"Va? Åh, förlåt. Men din, eh, expojkvän, ser lite... arg ut." Sade James som hade fått ögonkontakt med John.
"Vad pratar du o-" Lily vände sig om och såg John som stirrade på James. Hans ansikte var mörkrött och det såg nästan ut som om det kom rök ur hans näsborrar på grund av ångan från kitteln. "Strunta i honom."
"Han har en blick som är väldigt svår att ignorera." Sade James. "Jag tror han försöker säga mig något."
"Den blicken är väldigt tydlig, James. Han hatar dig." Sade Sirius.
"Han hatar mig inte." Sade James trotsigt.
"Jo, jag tror han hatar dig." Sade Lily och strök James tröstande över armen.

Haylie, Mary och Lily hade trängt ihop sig i Lilys säng och dragit för förhängena eftersom att Abigail var fullt upptagen med att rensa öronvax som hon sparade och fyllde i en liten burk, något hon tydligen inte kunde göra någon annanstans än just i sin säng. Abigail gjorde detta en gång i månaden för att sedan skicka öronvaxet till tillverkarna av Berti Bottsbönor. Lily och hennes vänner hoppades innerligt att detta inte var sant, men ingen av dem hade vågat smaka så mycket som en kolaböna sedan Abigail berättat om det.
Lily hade kastat en muffliatoförtrollning runt dem så att de kunde prata ostört. Haylie målade Lilys tånaglar i Ravenclaws färger medan Mary envist försökte sätta upp Lilys hår i en avancerad uppsättning.
"Bli inte frisör." Sade Haylie efter att ha slängt en hastig blick på den röda hårröran, och återgick till tånaglarna.
"Jag tänker bli frisör så mycket jag vill." Sade Mary irriterat.
"Sen när har du velat bli frisör?" Frågade Haylie misstroget.
"Jag kanske inte berättar allt jag vill till dig?"
"Oavsett-" Sade Lily och höjde rösten för att avbryta deras gnäbb, "- så är det en och en halv månad kvar till nyårsbalen."
"Är det bara så kort tid kvar?" Sade Mary häpet. Lily nickade.
"Jag tänkte köpa en klänning i mellandagarna. Jag har lovat att fira jul hemma, så jag tänkte att det kunde vara en rolig grej för mig och mamma att göra ihop. Sen åker jag tillbaka till Hogwarts den treittoende." Berättade Lily entusiastiskt för dem.
"Om jag skulle ta med min mamma för att köpa en klänning skulle jag lika väl kunna hälla strössel i håret. Ju större, desto bättre är hennes motto. Du ska se hennes bröllopsbilder-" Sade Haylie. "Hon ser ut som en gräddbakelse."
"Du menar att du inte vill se ut som en gräddbakelse?" Frågade Lily och försökte se så seriös ut som hon bara kunde. Haylie räckte ut tungan åt henne.
"Du och jag kanske kan ses på lovet och gå på klänningsjakt tillsammans?" Frågade Mary.
"Bara om du har bättre koll på klänningar än hår. Annars litar jag inte på ditt omdöme."
"Nej, vet du vad. Jag tycker allt du kan få komma som en gräddbakelse, och jag hjälper dig gärna sen med att hälla strössel i håret." Sade Mary spydigt.

Behöver jag ens berätta hur bra det var? Eller vet du redan att jag tycker det?

Tycker det är fint att Hailey och Sirius verkar komma varandra närmre istället för att bara ligga! Fast vad ska dem hitta påååå? Gå en romantisk långpromenad känns inte riktigt som en stil av dem någon går och bär på haha! Så säger Sirius att Hailey luktar blöt hund. PFT. Dubbelmoral much!

Eftersom titeln på fanfictionen är "kiss me" så trodde jag nästan att det var nu som det skulle ske, Lames-kyssen alltså, den skulle nog vara lite lame... Ursäkta min idiothumor, det är sent. Men tycker det är fint att de är vänner igen, dessutom väntar jag bara på att James ska sprängas av all kärlek han håller inne, snart blir han väl psykopat på grund av det och skapar ett nytt kärleksvarumärke.... Man vet aldrig med en marodör!! Lily ska fixa middag till James, me like, betyder detta att jag eller jag menar vi alla läsare får en "kiss me"-scen snarrrt? Vill ha. Tyckte det var ytterst roligt att John blev så sur på att Lily hjälpte James, men vi vet ju hur John är, dålig förlorare och säkerligen riktigt svartsjuk... Tänkte mer att det skulle vara Snape som förargat skrek på James eller Lily för att de är vänner. :o

"Är du seriös?"
"Nej, det är jag som är han." Sade Sirius


ASSÅ HUR KAN DU. Detta skämt blir aldrig gammalt, jag är seriös.

Nu vill jag ännu mindre testa bertibottsbönor, hur kan du få abigail så himla grotesk? HAHA, hon är verkligen anti allt som har med sociala normer och beteenden att göra, tycker vi ska hylla henne lite. Annars gillar jag tanken på Lily i en gräddbakelse-klänning. Och skäms lite över att jag vill ha en överdrivet stor kjol på min egen bröllopsklänning haha! Nu längtar jag efter mer och den där kyssen. Drama är också kul! Kör hårt och hoppas jag gav dig lite inspiration med en lite längre kommentar.

Trezzan: Alltså TACK ♥ jag älskar din respons efter varje kapitel. Det känns så roligt att höra dina reflektioner. Det ger mig massor med inspiration!! ♥

Inspiration, inspiration everywhere! ♥ Tack själv ♥