Epiphany
Elev
|
Skrivet av chokladgrodan:)): GUUD vilken bra tråd! Har lite idetorka, och jag undrar om det är någon som tipsa om roliga bilder på karaktärerna från Harry Potter?
Vad menar du för slags bilder? Stillbilder från filmerna eller roliga bilder som andra har gjort på t.ex Deviantart?
1 jul, 2014 12:00
|
Bullen1
Elev
|
1 jul, 2014 13:51
|
Beben
Elev
|
Skrivet av Bullen1: Något tips på hur man kan börja någon slags novell?
Brukar alltid börja med namnet (jag om det är skrivet så) eller att någon säger något.
T.ex Jag stirrade på mamma, förstod inte vad hon hade sagt
Eller "Jag och pappa kommer skilja oss" sa mamma. Amanda höll tillbaks tårarna.
Så brukar jag för det mesta starta en berättelse 
 
1 jul, 2014 15:00
|
Ellociraptor
Elev
|
Skrivet av Beben: Skrivet av Bullen1: Något tips på hur man kan börja någon slags novell?
Brukar alltid börja med namnet (jag om det är skrivet så) eller att någon säger något.
T.ex Jag stirrade på mamma, förstod inte vad hon hade sagt
Eller "Jag och pappa kommer skilja oss" sa mamma. Amanda höll tillbaks tårarna.
Så brukar jag för det mesta starta en berättelse
Om du i framtiden vill imponera på någon kan du säga att du alltid börjar skriva "in medias res", vilket betyder att man hoppar rätt in i handlingen. ^^
  
1 jul, 2014 15:56
|
Chomonie
Elev
|
Jag har jätte svårt för att beskriva i texter och handlingen brukar oftast gå för fort. Hur ska jag ändra det?
Här är början på en berättelse jag håller på att skriva:
Från hallen hör Amanda, Denise gälla stämma skrika:
-Amanda, vi kommer du snart?
Amanda sminkar på det sista av det nya sminket.
-Amanda! Vi kommer försent om du inte kommer ner nu genast! Skriker Denise.
-Jag är på väg! Skriker Amanda tillbaka.
Amanda drar på sig sina leopardmönstrade jätte höga klackskor, som matchar med hennes klänning som går ner till knäna.
-Jag kommer nu. Ropar hon till Denise.
Amanda springer ut i hallen.
-Äntligen, utbrister Denise en aning iriterat.
Amanda greppar sin handväska och sin jacka från köks bordet och så går dom ut ur lägenheten.
-Du Denise har du sett mina nycklar säger Amanda.
-Ja, dom låg på köks bordet sist jag kollade. Jag går ner till bilen. Säger Denise som redan är på väg ner för trappen.
Amanda går in i lägenheten igen och hämtar sina nycklar på köks bordet, hon låser sedan dörren och börjar gå ner för den långa trappen.
Amanda hinner inte många trappsteg fören hon snubblar på grund av sina höga klackar och det svartnar för Amanda.
5 min senare går Denise in genom porten för att skälla ut Amanda för att hon tar så lång tid på sig. Denise ser Amanda ligga helt stilla nedanför trappan. Denise får panik och börjar skrika. En lägenhetsdörr öppnas och Johan sticker ut huvudet, när han ser Amanda, så tar han fram sin mobiltelefon och ringer 112. Ambulansen är på plats 7 minuter efter Johan ringt. Denise och Johan åker med Amanda in till sjukhuset.
Johan och Amanda har varit kompisar sedan högdtadiet. Amanda har fått en ordentlig smäll i huvudet och hon har hamnat i koma. Denise sitter hoss Amanda varje dag, innan jobbet. Denise jobbar eftermiddag på en skönhets butik. Hon vill egentligen inte jobba så hon kan sitta hoss Amanda hela tiden. Johan som jobbar som gymledare jobbar bara förmiddagar så han löser av Denise. Denise är deprimerad, Amanda är hennes bästa vän och hon klarar inte av att inte kunna prata med henne om allt som händer. 1 vecka efter att Amanda hamnat i koma så bryter Denise ihop och kan varken äta eller sova. Sjukhus personalen ger henne massa lungnande medel och hon tvingas i mat. Johan sitter med Amanda varje dag och läser för henne
Vad kallas det när två fiskar slåss?
Fiskespö
1 jul, 2014 17:08
|
Ellociraptor
Elev
|
Jag skrev helt fräckt om en del av din text så att du kan se hur man kan lägga till lite mer beskrivningar och ge handlingen lite mer tid på sig att hända. Jag tyckte t ex att det andra stycket, där allt drama sker, var lite väl kort. Där kan man verkligen försöka dryga ut det lite, förklara mer hur Denise känner när hon ser sin kompis ligga livlös längst ner i trappan.
(Jag råkade skriva i dåtidsform för det är det enda jag kan, men ja, det är ju bara ett litet förslag på hur man skulle kunna utveckla texten: du kan säkert göra det mycket bättre själv!)
Spoiler:
Tryck här för att visa!Amanda hade fortfarande inte lagt klart det sista av mascara när Denise gälla stämma kunde höras från hallen:
- Amanda, kommer du snart?
Alla visste att man inte kunde lägga på mascara utan att ha munnen öppen, så Amanda la på det sista av mascaran istället för att svara.
- Amanda! Vi kommer försent om du inte kommer ner nu genast!
- Jag är på väg!
Hon drog snabbt på sig sina leopardmönstrade pumps för att matcha den knälånga klänningen, och skyndade ut i hallen. En mindre van person skulle inte kunna springa i de höga klackarna, men Amanda hade spenderat år med att springa till bussen i skyhöga klackar och klarade det utan att så mycket som vingla till.
- Äntligen! utbrast Denise, en aning irriterat.
Amanda gav henne ett leende för att irritera henne ytterligare, ryckte sedan åt sig jackan och handväskan från köksbordet och skyndade ut ur lägenheten. Hon kunde se hur Denise blev mer och mer irriterad när hon letade igenom väskan i jakt på nycklarna.
- Är du säker på att du inte glömde dem på köksbordet?
- Jag får kolla.
- Nycklar på borde betyder otur, ropade Denise efter henne när hon skyndade in i lägenheten igen. Jag går ner till bilen!
Amanda himlade med ögonen. Det var typiskt Denise att tro på skrock: Amanda hade alltid lagt nycklarna på köksbordet, och hon hade inte mer otur än någon annan. Dessutom var det alltid bra att ha dem liggande där om man behövde leta efter dem, eftersom de syntes på en gång.
Hon slet åt sig nyckelknippan, låste dörren och skyndade sig ner för trappan. Hon hörde ett knäckande ljud, kände hur hon tappade fotfästet, såg trappan närma sig hennes ansikte med obehagligt hög hastighet, och sedan blev allt svar.
Denise var mer än irriterat på sin bästa vän: hon var riktigt arg. Hon hade redan väntat flera minuter med bilen på tomgång, och det syntes inte till ett spår av Amanda. Om de ville komma i tid skulle de behövt köra för fem minuter sen, de hade inte tid med det här.
Hon stängde av bilen och smällde igen bildörren bakom sig.
När hon fick syn på Amandas utsträckta kropp nedanför trapporna, med en rödaktig pöl under huvudet och ena armen i en omöjlig pose, började hon skrika.
Johan hade just varit på väg ut för en löprunda när ett skrik ekade i trapphuset. Han var van vid att Amanda och Denise skrek på varandra när de var sena någonstans (vilket de alltid var eftersom Amanda var den största tidsoptimist han någonsin stött på), men det här skriket lät annorlunda.Det här skriket var fullt av ångest och panik.
Han öppnade dörren för att se vad som stod på och möttes av samma syn som just fått Denise att skrika till: Amandas livlösa kropp i botten av trapphuset.
- Åh herregud, fick han ur sig.
Han hade iphonen i handen, hade just varit på väg att dra igång sin favoritspellista att springa till, och ringde larmcentralen samtidigt som han skyndade ner för trappan. Denise var i chock och kunde inte sluta skrika, men Johan hade sinnesnärvaro nog att åtminstone ta Amandas puls. Den slog fortfarande, men mycket svagt.
- 112, vad är det som har hänt? svarade en ung kvinna i telefonen.
- Min kompis, hon har trillat i trapphuset, hon rör inte på sig och det är blod, sa han, och hoppades att operatören hörde någonting över Denise skrik.
- Okej, var är du någonstans?
Han gav kvinnan adressen dit, samtidigt som han försökte kränga av sig sin t-shirt med bara en hand för att trycka den mot såret i Amandas huvud.
- Du får inte flytta på henne, sa kvinnan. Hon kan ha brutit nacken och då måste hon ligga kvar där.
När Johan slet av sig sin t-shirt och tryckte den mot Amandas huvud slutade Denise att skrika, och sjönk ihop snyftande på marken. Det skulle dröja sju minuter innan ambulansen kom dit, och efteråt skulle hon minnas dem som de längsta minuterna i hennes liv. De kommande veckorna skulle hon ha mardrömmar om de minuterna, mardrömmar om hur hon hittade Amanda igen, fast den här gången var det så mycket blod i trapphuset att det höll på att svämma över och dränka Denise i det.
När ambulansen kom fram hjälpte Johan henne upp från marken och tvingade ambulansförarna att ta med honom och Denise till sjukhuset.
1 jul, 2014 17:35
|
Chomonie
Elev
|
Skrivet av Ellociraptor: Jag skrev helt fräckt om en del av din text så att du kan se hur man kan lägga till lite mer beskrivningar och ge handlingen lite mer tid på sig att hända. Jag tyckte t ex att det andra stycket, där allt drama sker, var lite väl kort. Där kan man verkligen försöka dryga ut det lite, förklara mer hur Denise känner när hon ser sin kompis ligga livlös längst ner i trappan.
(Jag råkade skriva i dåtidsform för det är det enda jag kan, men ja, det är ju bara ett litet förslag på hur man skulle kunna utveckla texten: du kan säkert göra det mycket bättre själv!)
Spoiler:
Tryck här för att visa!Amanda hade fortfarande inte lagt klart det sista av mascara när Denise gälla stämma kunde höras från hallen:
- Amanda, kommer du snart?
Alla visste att man inte kunde lägga på mascara utan att ha munnen öppen, så Amanda la på det sista av mascaran istället för att svara.
- Amanda! Vi kommer försent om du inte kommer ner nu genast!
- Jag är på väg!
Hon drog snabbt på sig sina leopardmönstrade pumps för att matcha den knälånga klänningen, och skyndade ut i hallen. En mindre van person skulle inte kunna springa i de höga klackarna, men Amanda hade spenderat år med att springa till bussen i skyhöga klackar och klarade det utan att så mycket som vingla till.
- Äntligen! utbrast Denise, en aning irriterat.
Amanda gav henne ett leende för att irritera henne ytterligare, ryckte sedan åt sig jackan och handväskan från köksbordet och skyndade ut ur lägenheten. Hon kunde se hur Denise blev mer och mer irriterad när hon letade igenom väskan i jakt på nycklarna.
- Är du säker på att du inte glömde dem på köksbordet?
- Jag får kolla.
- Nycklar på borde betyder otur, ropade Denise efter henne när hon skyndade in i lägenheten igen. Jag går ner till bilen!
Amanda himlade med ögonen. Det var typiskt Denise att tro på skrock: Amanda hade alltid lagt nycklarna på köksbordet, och hon hade inte mer otur än någon annan. Dessutom var det alltid bra att ha dem liggande där om man behövde leta efter dem, eftersom de syntes på en gång.
Hon slet åt sig nyckelknippan, låste dörren och skyndade sig ner för trappan. Hon hörde ett knäckande ljud, kände hur hon tappade fotfästet, såg trappan närma sig hennes ansikte med obehagligt hög hastighet, och sedan blev allt svar.
Denise var mer än irriterat på sin bästa vän: hon var riktigt arg. Hon hade redan väntat flera minuter med bilen på tomgång, och det syntes inte till ett spår av Amanda. Om de ville komma i tid skulle de behövt köra för fem minuter sen, de hade inte tid med det här.
Hon stängde av bilen och smällde igen bildörren bakom sig.
När hon fick syn på Amandas utsträckta kropp nedanför trapporna, med en rödaktig pöl under huvudet och ena armen i en omöjlig pose, började hon skrika.
Johan hade just varit på väg ut för en löprunda när ett skrik ekade i trapphuset. Han var van vid att Amanda och Denise skrek på varandra när de var sena någonstans (vilket de alltid var eftersom Amanda var den största tidsoptimist han någonsin stött på), men det här skriket lät annorlunda.Det här skriket var fullt av ångest och panik.
Han öppnade dörren för att se vad som stod på och möttes av samma syn som just fått Denise att skrika till: Amandas livlösa kropp i botten av trapphuset.
- Åh herregud, fick han ur sig.
Han hade iphonen i handen, hade just varit på väg att dra igång sin favoritspellista att springa till, och ringde larmcentralen samtidigt som han skyndade ner för trappan. Denise var i chock och kunde inte sluta skrika, men Johan hade sinnesnärvaro nog att åtminstone ta Amandas puls. Den slog fortfarande, men mycket svagt.
- 112, vad är det som har hänt? svarade en ung kvinna i telefonen.
- Min kompis, hon har trillat i trapphuset, hon rör inte på sig och det är blod, sa han, och hoppades att operatören hörde någonting över Denise skrik.
- Okej, var är du någonstans?
Han gav kvinnan adressen dit, samtidigt som han försökte kränga av sig sin t-shirt med bara en hand för att trycka den mot såret i Amandas huvud.
- Du får inte flytta på henne, sa kvinnan. Hon kan ha brutit nacken och då måste hon ligga kvar där.
När Johan slet av sig sin t-shirt och tryckte den mot Amandas huvud slutade Denise att skrika, och sjönk ihop snyftande på marken. Det skulle dröja sju minuter innan ambulansen kom dit, och efteråt skulle hon minnas dem som de längsta minuterna i hennes liv. De kommande veckorna skulle hon ha mardrömmar om de minuterna, mardrömmar om hur hon hittade Amanda igen, fast den här gången var det så mycket blod i trapphuset att det höll på att svämma över och dränka Denise i det.
När ambulansen kom fram hjälpte Johan henne upp från marken och tvingade ambulansförarna att ta med honom och Denise till sjukhuset.
Tack så jätte mycket! Det hjälper mig jätte mycket!
Vad kallas det när två fiskar slåss?
Fiskespö
1 jul, 2014 18:02
|
Ellociraptor
Elev
|
1 jul, 2014 18:03
|
Chomonie
Elev
|
Skrivet av Ellociraptor: Skrivet av Chomonie:
Tack så jätte mycket! Det hjälper mig jätte mycket!
Vad bra.  Lycka till med skrivandet, det lät som att det kan bli en bra berättlse. ˆˆ
Det du skrev var så himla bra så jag tror att jag snor det och försöker utveckla som du gjorde. Är det okej för dig eller tycker du att jag är ohyffsad. Jag har i vilket fall lärt mig jätte mycket.
Vad kallas det när två fiskar slåss?
Fiskespö
1 jul, 2014 18:34
|
Ellociraptor
Elev
|
Skrivet av Chomonie: Skrivet av Ellociraptor: Skrivet av Chomonie:
Tack så jätte mycket! Det hjälper mig jätte mycket!
Vad bra. Lycka till med skrivandet, det lät som att det kan bli en bra berättlse. ˆˆ
Det du skrev var så himla bra så jag tror att jag snor det och försöker utveckla som du gjorde. Är det okej för dig eller tycker du att jag är ohyffsad. Jag har i vilket fall lärt mig jätte mycket.
Haha, det kan du få göra, det var ju jag som stal din story.  Men försök skriva om det lite så blir det nog bättre som övning (om inte annat för att du skrev i nutid och jag i dåtid, och man får inte blanda!). ˆˆ
1 jul, 2014 18:39
|
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen