Fellrendións julkalender 2013 (inspirerad av en i ravenclaws sällskapsrum)
Forum > Kreativitet > Fellrendións julkalender 2013 (inspirerad av en i ravenclaws sällskapsrum)
Användare | Inlägg |
---|---|
Kim Potter
Elev |
22 dec, 2013 20:24 |
Gabrielle delacour 2
Elev |
23 dec, 2013 11:42 |
Fellrendión
Elev |
Den 20-23 december
”Jag kan inte tro att vi äntligen är här”, sa Blånisse när hans blick nådde den gröna tomtens verkstad som stod på en tom ödemark långt borta. Verkstaden bestod av en mycket stor grön fabrik med murar och elstängsel runt sig. ”Hur tar vi oss in”? Frågade Fnissan. Hon skrattade bara. Det hela lät så omöjligt. ”Att vi inte tänkte på det”, suckade Cat. ”Ta det lugnt! Vi kommer på ett sätt”, sa Lisa. ”Vi är korta och smarta! Det kommer nog inte vara så svårt”? Sa Blånisse självsäkert. ”Först och främst tycker jag att vi borde försöka gräva oss under elstängslet, sen måste vi hitta ett sätt att komma över muren”, sa Kate. ”Bra idé”! Sa Cat. ”Jag har en idé om hur vi kommer över muren”, sa Sanna efter en stund. ”Om vi alla ställer oss på varandras axlar så borde någon av oss nå upp till toppen av muren, sen kan vi bara hjälpa varandra över”! ”Bra idé”! Skrattade Fnissan. Loli log glatt men sa ingenting. ”Vi väntar tills det blir mörkt, sen bryter vi oss in”, sa Cat. ”Vi kan så länge äta! Jag köpte de här när vi kom vilse och kom till Japan”, sa Lisa och tog upp några burkar med nudlar. ”JAAA! Jag älskar nudlar”, sa Fnissan. I Blånisses väska fanns ett stormkök och tändstickor. De tände en liten brasa och kokade nudlarna. Det var gott, tyckte de. ”Jag har hört att den gröna tomtens fru ska vara en häxa med ett mycket läskigt utseende”, sa Blånisse oroligt. ”Tänk inte så! Det kommer gå bra”, sa Lisa än en gång. När lamporna i fabriken allt slocknade så smög de långsamt framåt genom snön. Under taggtråden och över muren lyckades de ta sig. Sedan återstod det att komma in. De delade upp sig. Sanna, Fnissan och Cat fick som uppdrag att uppehålla vakterna med upptåg och bus, medan Blånisse, Lisa, Loli och Kate skulle försöka dyrka upp låset. De korkade nissarna märkte knappast hur den ena gruppen smög sig in medan den andra uppehöll dem. Fnissan, Cat och Sanna började skjuta snöbollar på dem. De gröna nissarna kastade tillbaka men det slutade med att de föll omkull i snödrivor. ”NEJ! DET SKA INTE BLI NÅGON JUL I ÅR”! Sa de argt och sprang efter dem till sist. Då tog de andra sin chans. Loli dyrkade upp låset i porten och de andra smög in. Som tur, lyckades också de andra göra det. Inne i den mörka fabriken som såg ut som ett slags spökhus, tillverkades det bara saker för att skrämma små barn och saker som man fångade barnen med. De fick smyga försiktigt. Den gröna tomten gick runt i fabriken och såg hur de andra jobbade. Han var mycket arg och blev aldrig nöjd. De gröna nissarna var inte så bra på att arbeta och hade knappast någon stor motivation. Egentligen var de mest tomtens slavar som från början varit barn som blivit förvandlade. ”Kom”, sa Kate. ”Vi borde nog söka igenom övervåningen först, den är inte lika bevakad som undervåningen”, viskade hon. ”Men om det är så, så kanske det vore bättre om vi sökte igenom undervåningen först, varför skulle tomten vara obevakad egentligen”? Sa Cat. ”Tja... du har nog rätt…”, svarade Kate. ”Men hur tror du att vi kommer igenom”? ”Jag vet inte, men vi måste göra det”, sa Cat. Det blev en tystnad. ”Var är Fnissan”? Frågade Lisa. Alla såg sig omkring. På de gröna nissarnas arbetsplats sprang Fnissan runt och saboterade för dem. Hon skrattade och blev snart jagad som ett bytesdjur av dem. De var jättearga. ”AAAAH”! Skrek Blånisse. ”Varför måste man alltid ha henne under uppsikt”? Istället för att tänka igenom planen ordentligt sprang alla fram till Fnissan. Blånisse och Cat greppade henne i vars en arm och sedan skyndade de sig runt ett hörn och sprang in i en hall som hade två svängar. ”Vi måste dela upp oss i grupper igen, vi tar samma grupper, min grupp springer vänster och er springer höger”, sa Cat. ”Vore det nästan bättre att ge upp”, gäspade Blånisse. ”Men nej! Jag är inte en tomtenisse, men även jag vet att något skumt pågår här. Du börjar redan sakna julkänsla”, sa Loli. ”Ja, det börjar jag”! Sa Blånisse chockat. ”Vi måste hitta tomten, och det fort”! ”Hm… var borde vi kolla”? Frågade Lisa. ”Det känns som att vi kollat överallt! Denna fabriken är ju som en labyrint, den går ju bara runt, runt och runt”! De hade passerat samma dörr där det stod ”Giftigt avfall” väldigt många gånger. Fabriken började bli tystare ju längre de gick. Det var lite spöklikt. ”Vi borde kanske kolla därinne för en gångs skull”, sa Kate. ”Det är det enda stället vi inte kollat på”, sa Loli. De öppnade dörren, och därinne kunde de se… ___ BLÄ! Jag blev klar med slutet också men den blev jättelöjlig, vill ni ändå se den? 24 dec, 2013 12:56 |
Kim Potter
Elev |
25 dec, 2013 11:41 |
Borttagen
|
Åh, ni är otroligt duktiga!
25 dec, 2013 12:17 |
Fellrendión
Elev |
Julafton
… ett stort mörkt rum. ”Borde vi verkligen kolla vad som finns på insidan”? Frågade Blånisse med en känsla av rädsla i rösten. ”Vi måste nog tyvärr”, svarade Kate. ”Åh, stackars tomten… om han skulle finnas härinne”, sa Lisa. ”Den gröna tomten är så hemsk, att inte tycka om julen är en sak… men att kidnappa Jultomten så att ingen annan får fira det är jättehemskt”! De gick längre in i rummet. Plötsligt stängdes dörren bakom dem och det blev kolsvart. ”VAD GÖR NI HÄR”? Sa en arg kvinnoröst som kom från mörkret. På det andra hållet hade inte de andra hittat något, och snart gick de för att leta upp den andra gruppen. Men de kunde inte hitta de andra. När de sedan kom till rummet med lappen ”Giftigt avfall” kom de bara ut till ett ljust rum där det nästan bara låg sopor i högar. Stinkande och äckliga sopor som man blev illamående av bara när man stod i dörröppningen. ”Vi måste hålla ihop… hör du det Fnissan… för nu är den andra gruppen också borta”, sa Sanna. Fnissan hade inte lyssnat. Och snart var hon långt borta från gruppen som hela tiden trodde att hon följt efter dem. Men hon blev lite förvirrad och snart kom hon tillbaka till soprummet. Men när hon öppnade dörren så var det mörkt igen. ”HALLÅ”? Ropade hon högt och ljudligt. Det ekade. Hon gick in. Någon stängde dörren bakom henne och ljuset tändes. ”ÄNNU EN TOMTENISSE”? Sa den arga kvinnorösten. ”Har du sett en till”? Frågade Fnissan glatt. ”Ja, två stycken och två andra sorters tomtar! Men stick nu om du inte vill bli nissesoppa”! ”Jag vill inte bli soppa… men kan du öppna dörren om jag ska ut då”? ”Nej, för nu är det så att jag ändå vill göra dig till nissesoppa”, sa rösten. Sedan tändes ljuset. En gråhårig, krokryggig häxa med vårtor på näsan och gröna kläder stod vid ingången. Hon skrattade och tog fram en pepparkaka. ”Vill du ha”? Frågade hon. ”JA, TACK”! Utbrast Fnissan som älskade pepparkakor. Hon sprang fram. Hon skulle precis ta emot den då den förvandlades till kol som föll ner i hennes hand. ”Varför”? Snyftade Fnissan. ”Dåraktiga nisse”! Skrattade häxan. ”Sträck fram dina händer och bli fastbunden”, sa hon. Fnissan gjorde det. Men hon började fundera. Kanske hon borde hjälpa sina vänner och Jultomten som satt fastbundna med munkavle i sidan. Även hennes egna grupp hade också tillfångatagits. Precis när häxan skulle dra åt bandet så drog Fnissan undan sina händer. ”Jag vill inte”! Sa Fnissan. ”Vem bryr sig om vad du vill?! Det ska inte bli någon jul i år”! Skrattade häxan. ”Jag är den gröna tomtemor och nu ska du göra som jag säger”! Sedan öppnades dörren och den gröna tomten gick in. ”Vad försiggår här”? Sa han med en otrevlig stämma. ”Alla nissar som försökt rädda tomten är nu tagna och tomten håller nu på att ruttna bort. Det enda problemet är att den här nissen måste tas med våld”! Sa den gröna tomtemor. ”Ha! Vargarna sköter saken”! Sa den gröna tomten. Sedan rusade hela vargflocken in i rummet. Alla omringade Fnissan och Bitis gick närmare. Han började morra och visade tänderna. ”Sitt”, sa Fnissan med en orädd röst. I hörnet satt de andra och kollade spänt på. Fnissan var deras enda hopp. ”Glöm att jag sitter, ynkliga nisse”, sa Bitis. Fnissan lyssnade inte men satte sig på Bitis rygg. ”Hoppla”! Sa Fnissan glatt. Sedan försökte hon, galet som det var att rida på vargen som självklart kämpade för att kasta av henne. ”HOPPA AV MIG”! Sa Bitis. Men tystnade när Fnissan började klappa honom på öronen och massera honom i nacken. Det verkade han tycka var skönt. Sedan blev hans nos långsamt röd. Han hade precis förstått att den gröna tomten hade aldrig varit snäll mot honom och hade aldrig visat uppskattning. Bara gett nya uppdrag efter att det senaste avslutats utan att ens säga tack. ”Nå? Ska du inte bita henne”? Sa den gröna tomten efter att Fnissan hoppat av vargen. ”Hmm… nä! Jag tycker faktiskt att vi borde fira julen för en gångs skull”, sa Bitis. ”Dumma byracka! Ställ dig i ledet, någon annan får göra det åt dig”! Fräste den gröna tomten. Men Bitis lyssnade inte. Istället gick han fram till Jultomten och de andra nissarna och bet sönder repen så att de blev fria. ”Tack, så mycket”! Sa fångarna. ”Dum hund! Du är inte välkommen här mer”! Sa den gröna tomten argt. Anledningen till att Bitis plötsligt hade gjort motstånd till den gröna tomten kunde både bero på att han insåg det själv, och för att Fnissan gav honom en förtrollning som fick honom att bli snäll. Som tur fanns det ett sopnedkast som de kunde smita ut genom. Fast tomten som var lite större än de andra fick man knuffa lite på, men sedan lyckades alla fly. De landade på en mjuk snöhög, det var bara det att när de landade på varandra var det inte lika mjukt. Fastän att Sanna var den som landat sist och inte blev påkörd så hade hon på något sätt fått ett sår på foten. Det gjorde ont men varade inte länge. På vägen tillbaka till släden så kunde inte Kate undvika att lägga märke till att Cat var mycket lik hennes mamma när hon log. Efter ett litet samtal så förstod de att Cat var Kates försvunna syster som försvunnit för många år sen. Som på något sätt hamnat i arbete hos tomten. När de till sist kom tillbaka till släden så fick även Bitis följa med och börja jobba som en personlig livvakt för tomten ifall den gröna tomten skulle våga försöka sig på samma sak igen. ”Då är det väl bara att bege sig hemåt igen”, suckade Loli besviket när alla satt sig i släden som nu blivit mycket trångare. ”Se inte så negativt på saken! Såklart vi kommer träffas igen, och å andra sidan så kan ni andra följa med oss tillbaka till verkstaden och fira jul med oss”, sa Lisa. ”Åh, vad kul”! Sa Sanna. ”Men mina vänner i bäverhyddan skulle nog sakna mig…”, sa Kate som blev lite fundersam. ”De alla kan ju följa med”, sa Jultomten. ”Men just nu måste vi dela ut julklappar, det är jul idag”, sa han. De lyckades resa runt och dela ut julklappar runt i världen, och efter att hämtat allas vänner som skulle följa med så nådde de fram till Nordpolen igen. Även nissarna själva hade fått presenter av tomten. GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! 25 dec, 2013 21:30 |
Kim Potter
Elev |
26 dec, 2013 11:14 |
Borttagen
|
Har nu läst ikapp ^-^
De två kapitlena jag missade var superawesome, ok? c: 27 dec, 2013 10:23 |
Anne Potter
Elev |
27 dec, 2013 17:36 |
Fellrendión
Elev |
28 dec, 2013 16:46 |
Forum > Kreativitet > Fellrendións julkalender 2013 (inspirerad av en i ravenclaws sällskapsrum)
Du får inte svara på den här tråden.