Ni som skriver..

Haha! Var då??

Nejmen titta en skrivartråd

Jag håller just nu på med en novell om ett par minst sagt märkliga varleser, vilket den också heter. Den handlar om rymdvarelser som kommer till jorden, men den är ju närapå fördärvad av människor. De bestämmer sig därför för att utrota mänskligheten.
And dot dot dot.

Är det någon som vill läsa om jag lägger ut lite ur min bok här? *om jag vågar* det skulle vara trevligt med lite respons för jag känner mig så osäker i mitt skrivande.

(sorry att jag taggar ungefär halva trådens invånare nu, men jag ville svara på allas frågor som jag såg - bara för att jag är så)

Kattuggla
1. Varför skriver ni? Är det en hobby som ni har enbart för er egen skull, eller siktar ni högre och vill bli publicerade författare en dag?
Mitt intresse för att skriva började pga att man blev tvingad till det i skolan under mellanstadiet någon gång. Efter ett tag insåg jag i och för sig att dikter och låttexter var riktigt fint att skriva (även om det som jag skrev på den tiden bara är skit rent ut sagt, men vad kunde man vänta sig? Jag var endast nyligen fyllda 10 år när jag fick intresset till att skriva på riktigt). När jag var elva bestämde jag mig för att jag ville bli författare och började skriva ned en historia om en värld som jag fantiserat om sedan sju års åldern. Dock skrev jag aldrig klart den och kommer aldrig att skriva klart den heller (den känns alldeles för löjlig om jag ska säga min mening), så mitt mål att bli författare hamnade i "frysen" vid år 2005 eller något sådant tror jag det var... Sedan var det inte förens mitten/slutet av sommarlovet år 2007 som jag än en gång insåg att jag vill bli författare pga historien som jag har skrivit till och från sedan dess. Så ja, det är min hobby att skriva, men mitt mål är att en dag kunna kalla mig själv för "författare".

2. Om ni delar in era projekt i kapitel, ungefär hur långa är kapitlen ungefär? (Nästan lättast att ange i ord, symboler eller antal sidor.)[/b
Det beror alldeles på vilken historia det är och vilken del av historien det gäller. Som regel för mina aningen längre noveller som jag skriver så är väl 10 A4 ett minimum per kapitel. Men i sanningens ord blir de oftast längre ifall det är i någon del av historien där det händer mycket intressant.

När det gäller mina "serier" som jag funderar på att göra antingen "bilder böcker" eller rentav sträva efter att göra en egen manga av är det andra regler å andra sidan. En av dem, den som ska bli något av en "bilderbok" är varje dels text cirka 2-3 A4 lång (fast när jag väl har gjort klart varje del så blir de cirka 110 sidor långa eftersom jag inte skriver ned miljöbeskrivingarna eller beskriver hur personer ser ut eller reagerar, utan har för aviskt att göra det i form av bilder, så det som jag skriver ned är bara namnet på varje del, "introt" och replikerna och små notiser till mig själv ifall inga ord sägs, men att något specifikt ändå händer). Sedan har den väl även det som jag valde att kalla för "osynliga kapitel", de är betydligt kortare och varierar mellan 1-2 A4 i text och lär väl bli ett tiotal sidor i bilder sedan.
Vad gäller de två historierna som jag har för avsikt att försöka göra manga serier av så kan jag inte ens nämna några antal på sidor som jag skriver i text, för det varierar så sjukt mycket... Det jag kan säga är att TlhoD kommer att bli förbannat lång eftersom jag skriver den på ett lite... speciellt sätt... men som ändå är mig (jag gillar att hoppa ifrån en persons perspektiv till en annans och jag har även valt att hoppa tillbaka i tiden för varje gång jag gör detta i de första delarna av historien så att man får se allas perspetiv om hur allt började innan den "riktiga" historien börjar)... Sedan får jag väl gissa på att TSE kommer att bli ganska lång den med, trots att den är baserad på en fd mardröm som jag numera gillar väldigt mycket.

[b] 3. Inom vilken genre brukar ni oftast skriva? Och om ni har något skrivprojekt på gång nu - vad handlar det om?
Fantasy blandat med något är det mest vanliga... Jag älskar att läsa fantasy böcker, därav älskar jag att skriva egna i hopp om att något ska slå det som jag läst.

Så har vi det som jag skriver atm till och från;

1. "På flykt", "Fasornas lakejer" och "Mörkrets härskare" - ev av mina favoriter och min historia som fick mig att än en gång vilja bli författare, dvs är detta historien som jag har sysslat med sedan 2007... Det är lite svårt att säga exakt vad den handlar om, för alla tre delarna är lite olika (men de två sista är mest lika och följer varandra hand i hand). "På flykt" är vår början, men ändå inte, för grunden till historien skedde innan den delen av historien tar plats. En av huvudpersonerna (och som nog är den som man egentligen bör klassa som huvudperson nummer ett) går under namnet Yuna Delgado och det är främst henne alla tre delar av historien kretsar kring. Under "På flykt" handlar det främst om att hon efter fyra års tid i ensamhet efter sin fars död bestämde sig för att ta sig ann att få hans historia avslutad och ta hämnd på personen som tog hans liv ifrån honom - men såklart så går inte saker och ting någonsin som man planerat. Rövare från fjärran land kommer opassande nog för att stjäla så mycket som möjligt av landets rikedomar och Yuna är en av de få som vågar stå upp emot dem. På grund av det blir deras ledare imponerad av hennes skicklighet i strid och dras med i det så pass mycket att han vill besegra henne så hon kan bli en av dem. Därav tvingas hon fly och en rad andra ting händer längstmed vår historias gång. Nära och kära blir till hennes fiender, fiender blir till hennes vänner. (ok, det känns som att jag har sagt nu typ exakt vad historien handlar om, vad dålig jag är på att beskriva saker och ting kortfattat).
Efter det kommer "Fasornas lakejer", som utspelar sig tre-fyra månader efter "På flykt". Det finns ett fjärran land som för öga är helt öde och omöjligt att bosätta sig i pga brist på grönska... Under dess kala yta finns å andra sidan liv - om vi nu kan kalla deras vanskapta existenser för det. I hålrummen fyllda med lavakammare och mörker som är mörkare än den svartaste natt, finns varelser som folk endast tror på i livets mörkaste stunder... Dessa varelser har fem Lorder, som sedan flera hundra år tillbaka i tiden suttit fängslade för orsaker som är okända - men ett jordskalv som skakade världen brutalt fick deras fängelse till helveten att rasa samman och de är än en gång fria att härska som de en gång gjort. Deras främsta mål är inte hämnd på denna någon som fängslade dem, deras främsta mål är att befria sin sanna ledare och att döda de tre personerna som är i kapabla till att hindra detta ifrån att ske. Demoner som vandrar på världens yta än en gång, sätter skräck i sin omvärld och barn som kidnappas för att bli betet att dra de tre personerna som är menade till att dö närmare sig... (ok, var det bara jag eller var det där plötsligt bättre än det förgående?)
"Mörkrets härskare" tar vid historien direkt efter att "Fasornas lakejer" tar slut (anledningen till att de är två olika historier är ganska simpelt - "Fasornas lakejer" hade blivit så förbannat lång ifall jag inte hade gjort det, och dels så vill jag skriva en historia som slutar sorgligt (ok, spoiler, så nu vet alla att "Fasornas lakejer" slutar sorgligt, underbart, right?)). Personen som är orsaken till att ondska finns i världen går lös och har låtit ett mörker som varar dag som natt falla över världen. Helvetets alla varelser lever i frid och fröjd bland människorna som de satt ständig skräck i. Det finns ingenstans att fly, det finns ingenstans att ta skydd - de hittar en överallt. Döda väcks till liv av någon som kanske borde vara liemannen, skuggor förföljer den unga kvinnan som fruktar dem mer än någon annan. Det är kaos och Yuna känner det som att allt hopp är förlorat för att hon misslyckades att stoppa Lorderna ifrån att befria sin herre. Trots att nya personer, såväl välkända ansikten som tidigare helt okända, kommer och står vid hennes sida har hon inte lyckats få tillbaka den delen av sig själv som hon förlorade i snöstormen för flera månader sedan (spoiler från Fasornas lakejer). Världen är upp och ned och allt tycks bara gå fel.

2. The Last Hope Of Delau - den första historien som jag tog mig modet till att skriva på engelska (note to yourself that my English sucks, because my teachers in school wasn't able to teach me more than to say "hello my name is Caius, I'm a 20 years old person who currently lives in sweden. Nice to meet you!"... So all the English I know is what I've learned on my own (and with some help from others) since I joined a site known as dragcave.net back in 200 . Det finns en värld, som är så olik vår egen, men på samma gång ganska lik. Den vilar i en galax flera miljarders ljusår bort ifrån vår egen... Det är en värld kallad Delau, en värld där det endast fred existerar nu för tiden.... Det vill säga... Tills vi kom dit, i hopp om att hitta något som kunde rädda vår moder Jord ifrån att dö efter ett par hundra år av miljöförstörning. Det var där vi hittade dem, varelser som i vår värld endast var myter och legender - drakar. Dock var det bara en av alla dess slag som vi upptäckte kunde rädda vår egen döende planet... Med order om att allt annat som rörde sig skulle dödas, och den specifika sorten som kunde rädda oss skulle fångas, var enda en av dem, var vi orsaken till att en annan planet dog ut.

3. "No matter what" (historia nr två som jag skriver på engelska, bara för att en inte var lagom mycket) - Det finns en sak som kallas smärta. Det finns en mening som lyder "jag hör inte hemma här", en annan som går "varför är jag är?" och en tredje som låter "jag vill dö". Ingen kan leva ett liv utan någon form av smärta, alla har alltid något som tynger ned en. För vissa kan den smärtan bli för mycket, för vissa kan livet komma att bli "helvetet på jordens yta". Detta är en historia om en flicka som kallades för Tori, detta är historien om hennes liv som hon en gång levde. Ett leende kan dölja så mycket mer än vad man först kan tro.
(kan skriva en notering om att den där historien har jag för avsikt att få den som läser det att gråta, och att få de som läser den att tänka efter på hur de behandlar andra. en notering del två är att den inte är något som bara har skrivits ihop för att verka sorglig. den är baserad på en persons liv, en person som inte längre är en del av denna värld och är till de som lever liknande liv - för att jag ska kunna säga utan att säga det till dem direkt "don't give up, don't give in, no matter what, a better day is bound to come".

4. "The spirit eater" - jag drömmer mycket... Jag gillar att skriva ned mina riktigt bra och riktigt fina drömmar. Ännu en historia som skrivs på engelska. men jag orkar inte riktigt skriva vad den handlar om just nu. Låt oss säga det vanliga. Tre världar, två huvudpersoner (som jag slår vad om att någon kommer tycka "omg, so gay!" eller "squee, yaoi!" om, vilket i min hjärna är taskigt - fast på samma gång lite sådär halvkul), spöken, demoner och "vakter" (ok, fail, jag har inte ett enda ord på svenska som är bra nog att beskriva vad de är för något, så "vakt" är väl det närmsta - antar jag). Idioter, blyga personer, överdrivet flummiga personer, lite för seriösa personer och poeter. En väldigt fin blandning av karaktärer - och sist men inte minst är det han som historien döptes efter.

5. "De dödas land", det känns som att titeln säger sig lite självt vad det handlar om? Också en dröm, och något som jag började skriva om med nanowrimo förra året - så det jag skrev upp där på den hemsidan finns säkert kvar där än idag (antingen så heter jag Caius eller Vazchu där, jag minns faktiskt inte) och där har jag nog fortfarande kvar biten om vad den handlar om + att jag säkert har någon annan bit ifrån början / mitt i historien ligger kvar där också.

5. "Ett öde skrivet i blod", en tredje dröm, och en sådan som jag har för avsikt att både skriva om och ge en ny titel (seriöst, jag har haft så sjukt svårt att komma på något namn till den, första versionen hette "I ondskans spel", vilket känns ännu värre än den nuvarande). Den handlar om en tös kallad Leonor, vår värld och en annan värld. Lögner, minnen, äventyr och en mycket vacker demon kallad Exen - samt att det är kryddat av ett ganska sött far och dotter förhållande där till.

4. Hur håller ni upp motivationen? Råkar ni ofta ut för s.k "artblocks" då ni inte har någon inspiration?
Det behövs inte. Jag kan skriva när jag har tid och hittar lätt tillbaka till alla historier igen (men jag måste låta dem vila mellan varven, därav har jag så många igång samtidigt).
"Artblocks" + noveller = nej
"Artblocks" + dikter / låtar = ja, jag kan endast skriva det när jag är deprimerad, allmänt ledsen eller skriver något om en karaktär som jag gillar riktigt riktigt mycket.

Selma...
1. Hur brukar ni "arbeta"? Jag menar, brukar ni lyssna på musik, vända och vrida på idéerna, sova innan ni skriver, eller något annat?
Varierar beroende på vad och när jag skriver. Om jag skriver på lunchrasten på jobbet - ingen musik och jag skriver antingen på "TSE" eller "NMW", eller någon dikt ifall det är så att jag lyckas med det.

Är jag hemma så är det ibland musik (ifall mina timmar på Spotify inte har tagit slut dvs, ibland tar jag iofs någon fin CD som det var evigheter sedan jag lyssnade på sist).

Vad gäller att vända och vrida idéer... Vilka idéer? När jag skriver så skriver jag, jag har inget manus där det står "det här, det här, det här och det här ska hända" som jag skriver efter. Jag låter alltid mina historier växa i sig själva och saker hända som de händer när jag tittar på filmerna som spelas upp på mina näthinnor - ja, detta gäller till och med de historierna som jag baserar på mina drömmar, för trots att de är baserade på mina drömmar så har jag aldrig skrivit ned någon exakt så som drömmen utspelade sig, jag skriver ned dem så det blir "mig" på sättet som de är skrivna och så att man inte blir allt för förvirrad av dem.

2. Och vad föredrar ni att skriva på? Dator/skrivmaskin eller papper?
När jag började skriva noveller skrev jag allt för hand. Efter ett tag bytte jag till att skriva på datorn och det är vid datorn som jag skriver mina längsta historier på. Men jag har på senare tid även börjat skriva de kortare sakerna under lunchrasterna på min iPad vid namn Howl.

AlexZz
Vad gör ni för att få mer inspiration om den försvunnit?
Jag skriver inte på den historien där inspirationen och glöden har försvunnit för tillfället - jag byter helt enkelt över till första bästa andra som jag får en "kick" av efter att jag har läst igenom de senaste två-tre kapitlen och skriver på den historien istället.

Mort
Föredrar ni kulspetspenna eller blyerts?
Kan nog inte välja, för jag har aldrig testat kulspetspenna så vitt jag vet.

TheFifthMarauder
Vilken tid på dygnet har ni mest inspiration? Ellet kan bi skriva vilken tid som helst?
Varierar... Förr i tiden hade jag mest inspiration på nätterna, tidiga mornar och sena kvällar (vi pratar år 2007 nu, för det var faktiskt under natten som jag fick upp de första två-tre meningarna till "På flykt" och som jag insåg att "det där kommer nog att bli min favorithistoria med sådär mysig inledning).

Nu för tiden är det lite olika... I ena stunden sitter jag uppe sena kvällar ifall jag inte ska upp tidigt på morgonen och skriver, i nästa stund kan jag gå upp klockan fyra på morgonen och börja skriva något. Ibland sitter jag mitt på dagen under lunchrasten och skriver något... Så ja... Jag anpassar mig för varje dag som går.

Amaanda
1. Ifall du skriver på datorn, vilket program använder du?
Word 2003 här hemma på min dator (ja, jag är fattig och har inte råd med nyare versioner av office paketen, för övrigt så föredrar jag nog Word 2003 över de nyare, det duger gott och väl till mig att bara skriva i även om felstavnings- och grammatik-saken inte är att lita på).

Under skoltiden skrev jag även i Pages (har noll koll på vilken version det var, men den föredrog jag nog mer än Word om jag ska vara ärlig.)

Och ibland skriver jag på Pages-appen till min iPad vid namn Howl. Eller ibland? Nu var vi klena här, väldigt ofta använder jag den om sanningen ska fram.

2. Har ni någon gång råkat ut för "dåligt självförtroende" inom skrivandet?
Om ja, hur gör ni då för att bli mer positiva?
Svårt att säga... För jag har aldrig riktigt brytt mig om hur vidare bra eller något jag skrev (om sanningen ska fram så hade jag nog ganska stort självförtroende - eller så var jag bara korkad - och tyckte att jag skrev jätte bra. Åtminstone att själva historierna var jätte bra men att mitt sätt att skriva var mindre bra)... Men jag har väl egentligen alltid blivit glad ifall någon har kommenterat något av det som jag har skrivit och tyckt att det var väldigt bra osv.

Dock har jag väl lärt mig nu när jag har läst igenom allt mitt gamla skit som jag har sparat fortfarande (ja, minnen ifrån förr kan vara bra att ha ibland) att jag skrev så sjukt jävla dåligt att det inte är sant... Och på sätt och vis tror jag att jag faktiskt visste redan när jag började skriva mina historier att jag skrev jätte dåligt pga min måttliga dysleksi...

Och de gångerna som någon faktiskt skrev riktigt odrägliga kommentarer som inte alls innehöll konstruktiv kritik (utan bara var riktade åt mig personligen mer än till själva novellerna, för att de hatade mig), så krossades väl mitt självförtroende ganska brutalt... Men jag kom alltid över det igen genom att tänka att jag ska bli bättre en dag.

Solkatten
Asså, vart får ni all inspiration ifrån?!
Överallt och ingenstans. I drömmar om natten, i minnen om dagen. Ifrån små ord i vardagen eller meningar som yttras av antingen mig eller någon annan, ifrån platser som jag besöker eller uppelverser som äger rum i min ganska så tråkiga vardag och ifrån sådant som jag själv egentligen vill vara med om (och därav skriver en historia om för att på så sätt få vara en del av något mer än "vakna på morgonen, äta frukost, gå till jobbet, jobba hela dagen, komma hem och sköta vardagliga sysslor" dag in och dag ut). I bilder som jag ritar, i saker som jag äger och i fotografier som återspeglar. Allt är en inspiration på något höger och vänster - så enkelt är det.

Kreativitet forumet! Eller så kan du skicka en uggla. Båda går lika bra. :3

Okej, slänger in en liten text ur boken. Förstår om det blir lite konstigt att hoppa in mitt i sådär men men. Det blir en dialogfri text.

Jag vill typ skriva något om gudar, men kommer inte på något.

Du kan ju alltid läsa någon bok om ämnet, och sen sno lite där och lite där (som jag sa tidigare, ehehe )

MTEL, det var verkligen bra!
Övervägde om jag skulle läsa eller inte eftersom att jag blev smått svartsjuk på ditt skrivande efter några meningar men läste det sedan
Tänkte inte på att jag läste det på internet och inte ur en bok x)

Vet inte några böcker som handlar om gudar.

Edit; Jag ångrar mig, känner inte för att skriva något om gudar...