Birth in a place of death, light of a fire in darkness [SV] [THG-ff]

Ny läsare!!!!

Kapitel 6
Trust

Musiken börjar spela och William ser portarna slås upp långt där framme. Han förstår inte hur han någonsin ska kunna få några sponsorer genom att åka igenom staden klädd till morot, tillsammans med Jane som om möjligt ser ännu värre ut i det tygbylte hennes stylist tydligen kallar en potatis. Nu kommer de inte ha en chans att bli sponsrade.
Han tar ett hårt tag om Janes hand och kysser henne snabbt på pannan. Hans stylist Donn Baker fixar till dem en sista gång och kliver sedan av vagnen precis innan den börjar rulla. Man kan höra folket jubla åt spelarna från de första distrikten. Särskilt högt hörs det när distrikt 6 rullar ut genom de stora portarna. William hann få en skymt av dem förut, och de verkar vara klädda som gammaldags sjömän och deras vagn liknar en båt. Tydligen går det att göra det mesta med ett distrikt som jobbar med transport, när de faktiskt ska just transporteras genom staden.
När deras egen vagn rullar ut på gatan dragen av två kastanjebruna hästar hörs några få artiga applåder, men inte mycket. När de åkt en bit är det ingen alls som klappar händerna längre, utan alla är tysta bortsett från ett och annat buande eller skratt. Halva tiden på triumfvagnen borde ha gått vid det här laget om William har räknat rätt och han skäms något så enormt över sin klädsel. Hittills har han tittat ut över folkhavet, men det känns konstigt och fel. Istället vänder han sig mot Jane och kysser henne försiktigt.
Det är som om allt blir raka motsatsen mot tidigare. Man hör en busvissling någonstans i publiken och de jublar högre än innan. William bryr sig inte om dem. Han ser eller hör inget annat än Jane trots oväsendet som utbrutit när han påbörjade kyssen. Resten av färden håller han armen om hennes midja.

När vagnen kommer fram till träningscentret sätter sig Jane ner på vagnens kant. Hon sitter kvar en stund för att hämta sig. Hon ser på medan William hoppar ner på marken och går fram till en av hästarna. Han klappar den försiktigt på halsen. Han har alltid haft god hand med djur, det fanns många djur hemma som hjälpte till med jordbruket.
Jane önskar att hon förstått sig på dem så där bra. Hon kommer överens med djuren, visst, men de tycks aldrig lita på henne lika mycket som de litar på William.
Han klappar hästen en sista gång på mulen och går tillbaka till Jane. Hon låter honom hjälpa henne upp och de går tillsammans in i den stora byggnaden där de ska bo fram tills spelen börjar.

Jättebra!!!

Awesome!

Jättebra!

Helt fantastiskt säger jag bara nu! Men det har du väl redan hört några gånger

Superbra

... >_>
Det alla andra redan sagt.
*Applådera.*

Ledsen att jag inte hunnit läsa! Kära OLA! Men nu har jag hunnit ikapp!

OCH JAG BLIR SÅ FÄNGSLAD ATT DU SNART HAR MIG FAST!

NY LÄSARE!

AWESOME! *BEVAKAR!*
((Tänker inte göra samma misstag som Alex...))