Förändrad värld Lupple & Medi

Hon blickade på honom och drog på sig hans tröja och kröp ner.
"Det är bra. Det är lite obahagligt dock. Att vara här nere."

"Jag kan sitta tills du somnar och tills du tröttnar på mig." Sa han ömt.

Rafael satte sig vid henne i sängen och nickade sakta. Han tyckte det var, behagligt. "Jag förstår den känslan." Sa han lugnt och la täcket mer omkring henne.

Aurora log mjukt och satte sig i soffan, bredvid honom och la sig ned med huvudet i hans knä och drog filten omkring sin kropp.

Hon gjorde plats åt honom och gäspade stort.
"Ja kanske så."

Han log och smekte henne över håret. Började sedan läsa med en syst röst för att inte störa de andra.

Han log mjukt och plockade upp boken hon läste som Ashley antagligen tagit ned åt henne och började läsa den för henne.

Aurora lyssnade på hans röst och höll på att somna men väcktes med ett ryck när det mullrade sådär högt och otäckt ute.

Hon öppnade ena ögat.
"Du behöver inte läsa för mig. Jag uppskattar det för då slipper jag höra stormen."

"Shhh det är okej. Åskan vill dig inget illa." Viskade han och smekte henne över håret.

Rafael log mjukt mot henne. "Jag läser gärna för dig." Sa han ärligt.

Aurora såg på honom med rädda ögon och tvingade sig upp i sittande ställning. "Det är för högt." Viskade hon ledset.

"Det är snällt av dig." Viskade hon och lade huvudet på sned.


Han hade armarna om henne och plockade fram ett litet paket.
"Varsegod min vackra dröm."

Han log mjukt och fortsatte att läsa boken för henne.

Aurora såg paketet och öppnade det, studerade innehållet lite tveksamt. Vad var det?

Hon hade snart somnat och hade ena handen på hans mage.

"Öronproppar. Så du kan stänga ute ovädret." Viskade han mjukt
"Jag tänkte att det kunde vara skönt för dig."

Hon stirrade på de små gula propparna och stoppade försiktigt in dem i öronen och allt föll tyst. Hon andades lättat ut, kysste honom tacksamt innan hon sjönk ned med huvudet i hans knä och filten omkring sig och slöt ögonen med ett leende på läpparna.

Rafael fortsatte att läsa en liten stund till innan han la bort boken och såg henne sova, han kände hennes varma hand och slöt sina ögon. Känslan var mäktig.