Förändrad värld Lupple & Medi

Han gick in och såg på henne.
"Men vart ska dina vackra tapeter vara om vi bor i ett träd? Hur smal gren ska du sova i?" Han kysste henne.
"Jag är här."

"Men är det så stora då?"

Aurora kände hans kyss och såg på honom och sken upp. "Åh Theo." Viskade hon och sträckte ut sin hand mot hans.

Ashley nickade roat. "Havet gör det alltid värre. Rafael är jätteduktig på det där. Jag kan inte riktigt förklara det. Men vi har ofta riktigt svåra stormar här omkring." Sa hon ärlgt.

han fattade den och kramade den.
"Vi gör huset säkert bara älskade..."

Hon såg på honom och nickade. Drack av chokladen och såg mot de tunga drapperierna.

Hon nickade sakta. "Jag tycker att stormar är dumma." Förklarade hon. "För du måste vara där och göra det säkert. Men vem gör att du är säker då?" Undrade hon oroligt.

"Jag är säker för att jag är starkare än stormen." Sa han och kysste hennes kind.
"Jag lovar dig det. Ingen är säkrare än jag och Rafael.." Sa han och tog henne i famnen.

Hon slog armarna hårt omkring hans hals. "Superduperlovar du?" Viskade hon och pressade ned näsan mot hans axel.

"Jag gör det. Jag lovar att jag ska vara försiktig och jag kommer se till att du får godsaker livet ut."

Aurora nickade sakta. "Okej." Viskade hon och suckade nöjt. "Du var så kall mot min panna." Viskade hon nöjt och pressade pannan mot hans kalla hals.

"För du har feber." Sa han tillbaka och kysste hennes kind.
"Men jag kommer gå ner med er till källaren. Där ska ni fyra vara med några andra."

Hon såg på honom. "Vad är det för källare?" Undrade hon oroligt. "Jag vill inte vara...kedjad." Andades hon oroligt.