Förändrad värld Lupple & Medi

Hon stannade upp och vände sig om, nickade och lade huvudet på sned.
"Får jag någonsin se ditt arbetsrum? Jag vill gärna se va du har för skrivbord."

Rafael såg på henne och flinade lite. Han hade en tanke på vad han ville svara men bet sig i tungan. Kanske skulle det skrämma henne? "En dag." Viskade han enkelt till henne. Högt nog så hon skulle höra.

"För jag vill ha ett vackert skrivbord. Något som har klass, år på nacken. Lite skavanker här och där. Historia." Hon försvann sedan och kröp upp i en av sofforna.

Rafael flinade lite, han förväntade sig inget mindre än just det. Hon uppskattade historia och han skulle gärna visa henne all historia som faktiskt fanns i detta hus.

Hon hade tagit upp en bok och läste den framför spisen. Mörkret föll snabbt och hon såg upp när hon inte kunde se mera. Lade ifrån sig boken och gäspade.

Det hade tagit hela kvällen, men han hade skrivit sitt brev. Det innehöll allt och ingenting. Att han var ledsen för att ha skadat henne, och att han önskade henne ett gott liv. Att han inte ville att hon skulle frukta honom. Att han tyckte hon var vacker och så vidare. Han vek noggrant ihop pappret och la ned det i ett kuvert och reste sig upp och gick till biblioteket.

Hon såg på den släckta eldstaden men gick istället mot dörrarna. Hon skulle gå till Achleys rum för att sova. Hon kände hur benen vek sig under henne och hon tvingade sig själv att gå vidare.

Rafael stoppade henne i steget. "Rhiannon." Viskade han mjukt. "Jag är ledsen, jag glömde bort tiden." Sa han ömt.

"Åh det gör inget. Jag glömde tiden med." Hon gäspade stort och såg på honom.
"Jag vill sova nu. Har läst bok hela kvällen...." Hon slöt ögonen.

Han nickade sakta. "Kom." Sa han ömt. Hela huset var ju nedsläckt och tyst. "Vill ge dig en sak." Förklarade han och ledde henne mot sitt sovrum. Även om hon inte visste det nu eftersom hon inte visste vart det låg eller såg någonting i det becksvarta huset.