Förändrad värld Lupple & Medi

Hon stirrade mot dörren innan hon drog djupa andetag. Slöt ögonen innan hon öppnade dem och såg mot honom med sorgsna ögon.
"Finns det inget du kan göra? Jag vill itne vara olydig." Hon drog täcket till näsan.
"Snälla."

Han såg på henne. Det var uppenbarligen mycket jobb att göra här. "Jag ska hjälpa dig." Viskade han och la en hand på hennes panna och hjälpte henne att bli lugnare. Det var steg ett.

Hans hand var som is mo hennes panna. Det kändes kallt och hon slöt sakta ögonen. Det var som ett ända stort lugn som spred sig från honom. Snart hade hon somnat och drog djupa andetag.

Theodore stod utanför och hade lyssnat. De båda var så olika varandra. Han gick mot den stora trappan, inte alls så brant som Rafael hade sagt. Kanske det var att de skulle sova om nätterna.

Han såg henne somna. Han la över täcket mer perfekt och lämnade sedan rummet. Sökte upp sin bror. " Vad tror du om allt? Är du nöjd med Aurora?" Frågade han och gick till kylen för att ordna med blod åt dem båda.

Han gick efter och nickade.
"Så nöjd man kan bli. Hon är så perfekt." Han såg mot honom och gav honom ett svagt leende.
"Och du då? Är du nöjd med Rhiannon trots hur envis hon var?"

"Mycket. Gillar att hon har chans att bli rätt självständig om man får bort de galna idéerna hon har fått från kliniken." Sa han och serverade sin bror ett glas med blod.

"Som vadå?" Han tog emot glaset och drack.
"De var rätt hårda mot dem. Allt skulle vara perfekt. Lära sig massa saker. Så jag skulle förstå hene om jag var henne." Han såg sedan mot sin klocka.
"Jag måste sätta mig med jobb men imorgonkväll så kommer en storm. Så jag funderar på jaga om en timme."

"Jag vet, jag förstår henne. Jag lider dock med henne. Jag ska ge henne tid." Log han och nickade. "Jag förbereder för stormen? För tjejerna? Tar in tillräckligt med ved och liknande." Sa han lugnt.

Han nickade och gav sin bror ett leende.
"Ja det låter som en bra idé. Så ifall elen slås ut så kan vi ändå hålla huset vid liv. Eldstad och så får vi dra igång det gamla köket bara." Han flinade.
"Och så måste vi säga till tjänarna med."

Han log roat. "Tjejerna kommer älska det." Sa han skämtsamt och nickade. "Jag löser allt sånt. Du tar det tråkiga pappersarbetet ikväll." Sa han och log. Tog med sig sitt blod och begav sig ut för att hämta in ved.