Ni som skriver..

Jag skriver en del på engelska, men mitt nuvarande projekt är på svenska. (Dock berättar jag om den på engelska på bloggen).
Jag läser nästan uteslutande engelska böcker då jag trivs mer med det så orden kommer naturligt när jag skriver, även om det visst kan bli fel då och då..
Men om du trivs bäst med svenska så tycker jag att du bör hålla dig till det

Jag skriver en del på engelska, men sen är nästan alla böcker jag läser på engelska också.

Det är som du misstänker lättare att få ett naturligt flyt i ett språk om man utsätts för språket ofta. Så läs mycket böcker på engelska, se på film med engelsk text och/eller utan text.

De projekten jag skriver på just nu är på engelska, men det är för att jag är bra på det och för att jag tycker engelska är ett finare språk en svenska. Jag läser inte mycket på engelska dock, men jag hänger på engelska hemsidor, spelar spel på engelska m.m. men om du vill breda ut ditt språk så är det ju ett tips att utsätta dig för mycket engelska. ^^

--

Har ni något ord ni tycker ser fult ut? (Jag vet inte om det har med saken att göra.)
Jag tycker ordet värld ser fult ut... world också för den delen. Then again ord ska kanske inte vara "fina".

Elvisp ser lite fult ut. Tycker jag i alla fall x)

Första meningen i den ena:
Kvinnan flåsade efter luft.

Den andra:
Den lilla flickan satte sig till rätta på golvet och tog en slev av sin soppa.

Verkar som att jag har en vana att börja med att en okänd person utför en handling...

Miss Black: Haha, håller med dig!

Fösta meningen i min nuvarande projekt är:

Det känns som att mitt hjärta skulle brista när jag så förödelsen i mitt hem.

Det är första meningen i min prolog

Jag skriver både på svenska och engelska. Har en tendens att oftast skriva fanfictions på engelska, av någon anledning. Kanske för att det är menat att fler ska kunna läsa dem, vet inte riktigt.

Jag tycker inte längre att jag behöver leta efter ord (kan behöva stanna och leta synonomyer ibland dock) när jag skriver texter på engelska, utan det går automatiskt för det mesta. Jag tror att det handlar om att lära sig språket idiomatiskt (att kunna använda sig av riktiga uttryck i rätt sammanhang etc.) och ett stort ordförråd som gör en flytande i ett språk, och detta utvecklades jag i jättemycket, främst under Engelska B-kursen i gymnasiet. I kombination med skolundervisning och det faktum att vi hade en fantastisk lärare så tittade jag väldigt mycket på engelskspråkiga filmer och serier online under den perioden, vilket ledde till att svenska subtitles ofta saknades. Ju mer man tittade, desto mindre saknade man texten. Detta gjorde att jag utvecklades jättemycket främst med uttryck och uttal. Engelska böcker har jag läst sedan högstadiet och det har varit väldigt lärorikt när det kommer till ordförråd.

Som Secchan sa, ju mer man utsätts för språket, desto lättare har man att lära sig. Man lär sig oftast ett språk fortare om man bor i landet där det talas, än om man bara pluggar det i skolan. Så använd engelskan! Det finns ett helt gigantiskt internationellt internet att lära sig ifrån, ta vara på den möjligheten. Engelska är ju inte bara fint, det är extremt viktigt och nyttigt att kunna också.

Jag föredrar att skriva på svenska, hur mycket engelska (eller annat språk) jag än lär mig tror jag aldrig att jag kommer ha samma kontakt med det och känsla för det som jag har med mitt modersmål. Det ska ju inte bara vara språkligt korrekt, det ska ju ha rätt känsla, och jag KÄNNER inte engelska såpass att jag kan hitta precis det jag vill förmedla (är nog inte helt språklig korrekt heller). Jag har en så mycket större kreativ frihet när jag skriver på svenska, har lättare att uttrycka exakt det jag vill, orden går direkt från fantasin till pennan/tangenterna utan omvägar. Jag vill inte offra det, det är det som är det roligaste med att skriva.

Mitt senaste projekt utspelas i ett fiktivt tysktalande land, det hade såklart varit fint att kunna skriva det på tyska. Men det finns inte att jag skulle göra det.

Tack Kattuggla, Secchan, AlexZz, Margaret och Cave Trouble! Ska börja utsätta mig för mer engelska nu

Första meningen in mitt nuvarande projekt:

Det bor folk i Eiffeltornet nu.

Alltså detta med att skriva kärleksscener ♥ Jag känner mig rätt elak som utsätter min stackars tafatta punkare för en påflugen hippie som tror att han heter Kaspar istället för Kasper, men seriöst. De kommer att bli ett så fint par, det ska jag se till ;u;
Jag håller alltså på med en kortare kärleksroman just nu, den utspelar sig runt år 1965 och första meningen är:

De taniga händerna djupt nedkörna i de slitna jeansfickorna.

Det låter intressant Miss Black, vad handlar ditt projekt om, lite kortfattat?