Hungergames roll [SÖKER DELTAGARE!]

Liz sprang och kände hela tiden den tunga ryggsäcken mot sin rygg, dunk, dunk, dunk. Plötsligt stannade hon till. En smal kille med rött hår stod några meter framför henne och lite längre bort stod en liten flicka med jätte långt hår. Hon kände medlidande för den lilla flickan, så ung, snart död. Hon tittade på den röd håriga killen igen. Och först nu såg hon det, hans vänstra arm var avkapad lite under armbågen. Nu kände hon medlidande för de båda två. Gud vad fånig hon var! De kanske är jätte duktiga på något, de kan kanske något ingen annan kan. Bara för att de är små eller handikappade ska de väl inte bli självklart att de inte kan vinna Hungerspelen?
Nej, nej, nej, nej! Så här kan hon inte tänka. Hon är ju i hungerspelen, vill du vinna eller inte Liz? Ja, svarade hon sig själv. Men döda dem då, med ditt svärd! Gör det bara Liz. Hon tog ett hårdare tag om sitt svärd och tittade ner i marken några sekunder. Hon tittade upp igen. Nej, hon kunde inte döda det här två, det var omöjligt.

Lance ryckte till då två spelare plötsligt dök upp framför honom. Den ena var en liten flicka med väldigt långt ljusbrunt hår. Hon kunde inte vara äldre än tolv-tretton, och Lance kom omedelbart att tänka på sin lillasyster, Zandra, som antagligen satt hemma i TV-soffan och tittade på honom just nu. Om det var någon han ville vinna det här hemska spelet för så var det henne.
Den andra spelaren var också en flicka, som var åtminstone ett halvt huvud längre än Lance, även om hon inte kunde vara särskilt mycket äldre. Hon hade blont hår och höll ett mycket otäckt svärd i handen. Lance förde försiktigt handen mot kniven som han fortfarande hade fastsatt i bältet, men han var redan nu väldigt säker på att han inte skulle kunna döda någon av dem.
“Om ni låter bli att döda mig”, började han. “Så lovar jag att låta bli att döda er.”

Nicole lossade lite på repen som höll fast henne och sträckte sig efter en röd frukt som växte precis över henne.
Hon hade aldrig sett en sådan frukt förut och var fundersam om den var giftig eller inte.

Hon luktade först på den, och sedan tog hon chansen. Det kunde vara gift, men den verkade inte vara giftig.

Hon tog ett litet bett av den, den var saftig och god. Ganska söt också. Hon åt sedan upp den helt.

Hon tänkte sedan kasta ner den på marken men sen hörde hon röster och fick vara så tyst som möjligt så att de inte skulle märka henne.

[Maybe to late... but yeah:
Namn: Wade Rivendell
Ålder: 18 (Han fyllde år dagen efter slåttern.)
Distrikt: 9
Utseende:

Wade är cirka 180 centimeter lång, muskulös efter arbete på fälten och extremt solbränd. När han kommer till Hunger Games så hade han åtminstone blivit av med den extrema solbränna han fått när han varit ute på fältet.
Styrkor: Wade kan hantera en lie som om den var en del av hans arm och han är väldigt duktig på att dölja sina spår och gömma sig också, men han inser själv att det är inte mycket att överleva på och han skattar sig lycklig att han lärt känna många växter.
Svagheter: Wade är alltför paranoid, han trodde han var säker men det visade sig att han hade helt fel, han är svår att ha att göra med och det gör det svårt att närma sig honom. Han kan inte simma och har problem med att klättra.
Familj: Ingen kvar, moder och fader döda och han har aldrig haft några syskon.
Frivillig: Nej.
Övrigt: Rollas fram...]

(AlexZz, it's never to late! )

(Vad har jag missat , är tjejen i distrikt 2 , shakline )

Det är jag c:

( Nej ? Jag paxade ! Eller så va jag distrikt 1 ? , haaha XD )

Tror det var 1

( haha ok XD ? )