Dröm eller Verklighet? En ff om 1D

Så fin denna historien är. Jag förstår värkligen Niall, He is sooooooooo cute!!!!!!!!!!!♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Superbra!!!!!!!

Asså, Det här är jäkligt azum. Bevakar och hoppas på mer. Faktum är att Niall är den killen i 1D som jag alltid gillat minst, men nu äääälskar jag honom! Gud så gullig han är nu ... och alla de andra oxå! ♥

Era kommentarer värmer verkligen och bli jättepeppad till att skriva mer nu så TACK så jättemycket och hoppas att ni tycker om kapitlet som kommer nu för det avslöjas en hemlis...

12.
(Fortarande Nialls POV)
Inget svar, fast ärligt talat så trodde jag inte det heller. Hur jag än ville tro det så, nä detta var ingen dröm. Liam kom upp bredvid mig och jag reste mig rån golvet och satte mig i stolen som fanns på ena sidan av sägen. Sköterska lämnade oss och sa att hon skulle ta reda på lite mer information om vad som kommer hända och hur hon egentligen mår. Liam hämtade en stol från andra sidan rummet och satte sig bredvid mig vid sägen. Jag ar verkligen tacksam över att han alltid var där för en. Jag beundrade hans lugn men det var lite sorgligt att vi antagligen aldrig kommer att få tillbaka den galna, glada, spralliga Liam som var här när Danielle var med i bilden. Eller så räckte det med att han hittade sin drömtjej så var det löst. Men det var ju inte det lättsate om man säger så. Trots att man träffar tusentals tjejer en vanlig dag på jobbet så har jag inte precis hittat någon om man inte räknar med Ellen, men vi har ju bara känt varandra i två dagar och knappt det. Ja, livet var inte rättvist. Liam la en hand på min axel.
”Hey I’m hungry, and I honestly don’t think she’s going to wake up today so are you up to get some breakfast?”
“I’ve already eaten, but I am a bit hungry so yeah. Let’s go.” Vi reste oss och jag gav Ellen en lätt klapp på kinden och sedan handen och sa att vi snart kom tillbaka. Hon kanske inte hörde eller kände något, men om så ville jag inte ta risken att hon kände sig ignorerad. Jag minns när jag låg i någon liknande koma efter att ha blivit ner slagen med en stekpanna så kunde jag höra och känna. Fast detta kanske inte är samma sak. Jag var ju bara borta i några timmar men lyckades ändå komma till komafasen. Jag hade en liten, liten bula kvar mitt på huvudet trotts att det var ett år sedan nu. Det är faktiskt en ganska komisk historia bakom det hela ändå.

Det var julafton 2016, förra året alltså. Vi var ju hemma hos Louis och firade jul då. I mellandagarna så var hela Louis’ familj ute och shoppade och lät oss fem killar stanna kvar utan Paul. Vilket inte var så smart… Vi blev hungriga och bestämde oss för att laga pannkakor. Jag gjorde smeten och turades sedan om med att steka. Harry som alltid jag vara bäst på allt skulle styla och kast upp pannkakan och vända den, men det gick ju så där och det slutade med att jag, som oturligt nog stod närmast blev träffad rak i huvudet hur han nu lyckades med det. Jag kommer inte ihåg något efter det för jag var ju liksom avsvimmad men Louis berättade att Liam ringde ambulansen och det blev blåljus och syrener in till sjukhus med Liam som passagerare. Någon stans under färden så fick jag tillbaka hörsel och känsel. Sedan vaknade jag helt några timmar senare och som plåster på såren lovade Harry att han skulle från och med den dagen alltid fixa något att äta om jag var hungrig. Dock bröts det löftet bara en vecka senare då jag krävde att han skulle fixa mig te och mack en gång i halvtimmen. Men han sa ju förlåt och jag har så gott som förlåtit honom. Jag menar nu skrattar vi ju bara åt det. Även fast det mest var panik när det väl hände.
”What are you smiling at?” frågade Liam och tittade undrade på mig.
”Oh, I just thought about when Harry hit me with the frying pan.” Han flinade till lite av minnet han också medan vi gick in I hissen för att ta oss ner till de andra. Denna dagen skulle jag försöka att ha kul även fast Ellen inte kunde vara med, för det var ju trotsallt därför vi var här.

Viktors POV (Hannas pojkvän om ni inte minns…)
Jag vaknade med Hanna i famnen. Hon var så söt när hon sov. Men ärligt talat så vet jag inte hur kär jag var i henne längre. Jag menar visserligen hade har vi varit tillsammans i fem månader men jag tror att jag börjar få känslor för någon annan. Fast det skulle jag aldrig våga säga. Tänk hennes reaktion. Hjälp! Nej här ska hållas tyst. Hanna skruvade lite på sig och jag tror att hon var på väg att vaka. Liam var inte kvar. Jag kände mig stolt över att jag lärt mig allas namn så fort. Fast i och för sig var jag ju nästan hjärntvättad med deras musik på grund av Hanna. Hon var värkligen ett fan av dem. Även Harry hade börjat skruva lite på sig men Zayn sov som en stock. Konstigt nog gjorde Louis det också även fast han hade halva kroppen på golvet och halva på stolen men ändå i någon typ av liggande stil. Det var ganska komiskt att titta på och jag drog lite på munnen. När jag tittade ner så såg jag Hannas, visserligen fina, men inte lika tindrande ögon. De var glansiga, men jag förstod henne. Jag skulle också vara helt förstörd om min bästa barndoms vän var närmare döden än att leva. Jag gav en tröstande klapp på kinden och viskade.
”Det kommer ordna sig ska du se.” Jag hoppades att hon inte hörde att jag inte var fullt så medlidande som jag borde. Men som sagt jag visste ju inte riktigt vad jag kände för henne längre. Så jag försökte att spela vidare på mitt lilla kärleksspel. För var det något jag hatade var det trubbel och eftersom jag är en riktig troublemaker så jag undvek just det så gott det gick. En lätt puss på kinden kanske skulle övertyga henne om att jag fortfarande ”älskar” henne. Men det bekymrade verkligen mig hur jag skulle göra slut med Hanna. En sak som var säker var ju att nu var inget bra tillfälle. Sen kom ju nästa problem, hur ska jag berätta om mina känslor för Liam?

SUPERBRA!!!!!!!

Omg......
Viktor och Liam? Får tänka lite på det xP

SKITBRA KAPITEL!!!

Vad fantastiskt bra du skriver! Gillar det där du skrev i slutet

OOO, spännande slut! Lika bra som vanligt annars!

Du måste komma på ett shipnamn till Viktor och Liam!

Först trodde jag att Viktor tänkte på Ellen ...

^^Villiam, nej Viktiam, Liktor

Sista var ju grym XD!