Svenska trollkarlsskolan roll

(ändrar namn till Joanne) Joanne kommer in till en av kupeerna efter att ha letat efter en ledig, där sitter en det redan rätt så många, men hon frågar ändå "Får jag sitta med er?"

"Okej", svarade Lina till Joanne. "Det är bara att slå sig ner".

"Inget speciellt. Bara besök några släktingar i Wales. Har varit hemma för det mesta." Han släppte blicken från boken och kollade upp på Ina. "Du Då?"

"Jag har varit på barnhemmet. Vi åkte på en liten utflykt. Annars har jag setat ensam och ritat eller läst" hon ler lite mot Liam.

Hedwig vinkar hejdå till sin storebror medan dörrarna till tunnelbanan stängs framför henne och hon börjar släpa sin koffert efter sig genom tåget. Det är hennes fjärde år på skolan och det enda hon har gjort under sommarlovet är att längta hit.
Hedwig suckar högt när alla kupéer verkar vara fulla. Tillslut knackar hon på en kupé som också den nästan är full, men hon orkar inte släpa mycket mer på sin koffert.
"Kan jag sitta här?" frågar Hedwig försiktigt och ler smått mot människorna som sitter där.

"Självklart!" säger Joanne och tiitar på de andra, "visst går det bra?" fortsätter hon medan hon lägger upp sin koffert på bagagehyllan.

"Visst, det går bra" säger Ina och tittar på alla. Det började bli väldigt trångt. Med ugglor, koffertar och elever. Ina makade lite på sig så att hon fick lite rum. Hon tog upp sin bok. Hon orkade inte prata något mera.

För att alla skulle få plats med bagaget tog Liam Freds bur i famnen och tryckte in sin väska lite mer.

"Tack", andades Hedwig innan hon tryckte ner sig i ett säte, sittandes på sin koffert för att den inte skulle ta någon plats. Hon log för sig själv när hon verkade bli ett huvud längre där på väskan än sin vanliga korta längd. Hedwig ryckte till när hon blev medveten om att det inte bara satt människor i kupén utan även ugglor. Hedwig kröp ihop och försökte bortse från detta.

Liam sneglade ut genom fönstert. Även fast de var under mark, var det en härlig känsla, på något sett. Han lutade handflatan mot rutan och drog sedan bort den långsamt.