19 år senare (Privat Roll)

De såg efter Scorpius och sen såg de alla på James som korsade armarna över bröstet och såg trotsigt på dem.
"Gör man inte?" sa Harry.
"Brukar du inte säga att du får jobba som en alf när du ska städa ditt rum?" Sa Ginny.
"Och vem sa att jag var dum som en mugglare?" fortsatte Lily.
"Och vem brukar skämta om Voldemorts näsa?" sa Roxanne och alla såg på James som shippade efter andan och stegade sen iväg till sitt rumm och slängde hårt igen dörren efter sig.
"Hahaha killar" skrattade Lily och Roxanne i kör.

Scorpius satte sig i Albus fönster och såg ut. Han gillade hans föräldrar och syster men han tålde inte James. Vad han än sa så klagade James. Han reste sig upp och gick ner och ut genom dörren. Han undrade hu det såg ut runt deras hus. Och log när de var en sko i närheten och han gick ditåt

Al och Lily satte sig och åt frukost och Harry tittade på Roxanne som nickade.
"Ja, jag hämtar honom." sa hon och härde dörren slog igen och antog att det var Scorpius.
Hon drog på sig skorna och jackan och gick ut, hon såg honom vid skogsbrynet.
"Scorp" ropade hon och sprang ifatt honom. "Harry undra om du inte ska ha frukost."

Scorpius såg på Roxanne
"nej jag är inte hungrig" sa Scorpius och fortsatte gå men log mot henne "jag är glad för din skull. Ja för din och Teds skull" sa han leende "du förtjänar det"

Roxanne nickade och log sedan. "Tack Scorp." sa hon leende.
"Du har inga problem med Ted va?" sa hon, för hon skulle inte orka med om de började bråka och hon ville inte välja bort någon av dem.
"Förtjänar vet jag väll inte." sa hon men flinade sedan och såg mot skogen.
"Vill du gå ensam eller får jag göra dig sällskap?" ler hon.

"jag känns ringe Ted och han har aldrig vari elak mot mig så nej och om jag hade haft det hade jag inte sagt det till sig" sa han leende "jo Roxanne du förtjänar någon som kan göra dig lycklig och så du kan känna dog trygg med" sa han leende "du får göra mig sällskap om du vill" sa han enkelt

"Kanske inte, men hade inte orkat med att ni inte gillat varandra. Och jag vill inte välja bort någon av er. Du är min bäste vän Scorp och Ted.....ja, jag älskar honom." ler Roxanne ovan vid att säga ordet, eller säga ordet och mena det, mena det med hela sitt hjärta.
Hon ler och nickar. "Tack Scorp, det gör du med, du och Al." ler hon och nickar.
"Jag gör dig gärna sällskap." ler hon och de går in i skogen.

"Som sagt hade du aldrig märkt om jag inte gillat honom. jag kan spela spelet väl och jag hade aldrig sagt något för att såra dig" sa han leende och log "Det glädjer mig att höra" sa han leende och funderade på om han älskade Albus, han hade sagt det till Jezebel och han trodde det men han var inte säker alls.
"Jag vet inte om jag håller med där. jag förtjänar honom inte, inte så som jag betedde mig" sa han lågt och log
"Vad trevligt"

"Då vet jag ju inte om du inte gör det eller ej. Du förvirrar mig Scorp." skrattar hon roat.
"Jo, du förtjänar honom visst. Men du betedde dig illa, men det har ju också sina orsaker." Börjar hon och de gpr in i skogen och hon fortsätter.
"Men man måste glömma och förlåta, både du och Al måste glömma och förlåta. Du måste förlåta dig själv Scorp och inse att du inte kunde rå för det eftersom det inte var ditt fel." sa hon alvarligt.

"Jag lovar att jag inte har något emot Teddy" sa han leende "Och det var inte min avsikt att göra dig förvirrad" sa han leende "Ja jag vet det" sa han bara lågt, han visste inte om han skulle ångra det han hade gjort eller inte. Det var så lätt att skylla på hans barndom men han visste att det inte var hela anledningen.
"Roxanne jag har ingen anledning att förlåta Albus, han har inte gjort något och mig själv kommer jag aldrig förlåta. jag kunde fått er båda dödade!" sa han allvarligt