Innan och efter Harry Potter-sagan började [SV]

Kapitel 15 - Testralhjorden.

Det tog inte länge för Albus Dumbledore att komma till testralhjorden. Där fick han se, till sin förvåning, tre medvetslösa personer. Vid dessa personer stod en man iklädd huva - som Dumbledore förstod var Lando Thinn - och torterade Remus Lupin med Cruciatusförbannelsen. Mannen hade inte sett Dumbledore, så Albus tog tillfället i akt att avväpna mannen.
Albus gjorde en liten viftning med trollstaven, och Lando Thinn tappade sin trollstav. Han såg sig omkring, och hans blick fastnade på Albus.
Dumbledore snärtade till med trollstaven och Landos trollstav kom svishande mot Albus, som fångade den med en hand. Lando försökte fly, men Albus var för snabb; han kastade en lamslagningsbesvärjelse i ryggen på honom, och Lando tuppade av. Albus gick fram till Hagrid, Lily och Remus.
"Enervate", mumlade han tre gången, en gång på varje person.
Sakta vaknade Hagrid, Lily och Remus upp. Dom ställde sig upp. Dumbledore sa inget, utan han gick fram till Lando, lyfte upp honom med en besvärjelse och transporterade Lando med (Hagrid var för svag).
"Jag går med Lando, stanna här", sa Albus lugnt.
"Dum.. Dumb... Dumbledor..e! Teatra...lerna! Skad..ade", sa Hagrid dämpat och svagt.
"Lugn Hagrid, jag kommer tillbaka, och då kommer Poppy och tar han om er, ni kommer till slottet då", sa Albus.
Lily satte sig på backen och hörde hur ljudet av Dumbledore och Landos knastrande steg på backen långsamt tonade ut. Med ens kände hon sig svagare och svagare, till slut blev allt svart igen. Det sista hon hörde var Remus som svagt mumlade: "Lily"

ohh!!!! Spännande!!!!!

Snälla mer!

GUUUUUD vad bra!!!! MER!!

Meeeeeeeeeeeeeeer

Jag måste ursäkta mig för att jag inte har skrivit.. Jag har haft skola nu till lovet - såklart att det blir fullt upp med det, sen nu på lovet så har jag inte haft ork, om jag ska vara uppriktig! Jag har också hållt på med en till FF: Den 31:a Oktober 1981!
Men mer kan jag tro att det kommer nu efter nyår, och inte så länge efter - kanske mellan 2:a och 10:nde Januari!
Hope you understand! ♥

okiii

jag fattar inte vad ni snackar om.

Braa!
Skriv mer!!

zelda1: detta är ju min ff (fanfiction), så jag antar att det är det alla snackar om!
Som jag lovade så kommer mer! NU! Hoppas bara att jag har läsare kvar...
____________________________________________________

Kapitel 16 - Peters tankspriddhet.

Lando och hans kumpaner hade alla tre fått livstid i Azkabans fängelse...

Två veckor senare vaknade Lily på Sankt Mungos sjukhus för magiska sjukdomar och åkommor med allvarliga virus i både lungor och hals. Hon hade dessutom talförbud. Det var hemskt, tänkte Lily, nu kommer jag missa jättemycket!

På Hogwarts gick Peter Pettigrew och funderade.
Hur skulle det vara, tänkte han, om jag skulle sluta vara med James och de? Hade jag inte varit vän med dom skulle jag förmodligen varit lika populär som Severus "Snörveln" Snape... Tur att jag inte är det!
Helt plötsligt - fortfarande djupt försjunken i tankar - gick han in i Sirius Black.
"Förlåt", mumlade han och var påväg vidare.
"Hallå, Slingersvans! Det är jag,Tramptass!" sa Sirius efter honom.
Peter vände sig om.
"Jaha..."
Sirius skrattade.
"Du har varit jätte-tankspridd på sistone! Vad tänker då på?" frågade han.
"Jag tänker inte på något särskilt... Förresten, har inte vi lektion nu?"
Sirius skrattade igen.
"Det är helg, Peter!"
"Visstja'!"
Han skulle precis vända sig om för att gå när Sirius sa:
"Jag skulle inte gå där om jag var du. Vi väntar på att Snörveln ska komma och 'besöka' oss."
"Vad har ni för plan?"
"Jo, du ser den där linan som går från dörren till taket", sa Sirius och pekade. "Vi ska - när James kommer tillbaka från Hogsmeade - sätta fast en överraskning där."
"Och hur ska ni se till att just Snape går där, så att det inte är någon annan?"
Sirius såg lite besviken ut.
"Just den delen, har vi inte kommit på än."
"Okej, behöver ni hjälp?" frågade Peter.
"Ja, tack! Du kan smyga dig ner till trolldrycksklassrummet... Vi skulle behöva lite torkade larver", sa Sirius.
"Okej", sa Peter och gick.

Som tur var så kunde han en massa genvägar, så han var framme på ett kick. Han smög sig in genom dörren till klassrummet. Han var precis framme vid skålen där professor Snigelhorn förvarade torkade larver när...
"Pettigrew!"
Det var Snigelhorn som just kom in i klassrummet. Peter visste att Snigelhorn inte var så snäll gentemot Peter på grund av hans bristande kunskap på trolldryckskonst.
"Vad ska du med det där till?" frågade Snigelhorn skarpt.
"Jag ska... Ähum... Brygga lite drycker i sällskapsrummet", ljög Peter.
Snigelhorn tittade på Peter med smalnade ögon, som om han kunde röntga honom.
"Låt gå för det då", sa Snigelhorn till slut.
Peter hade aldrig varit bra på att ljuga, och när han gick tillbaka mot Sirius så hade han ett belåtet uttryck i ansiktet. Det här skulle han definitivt skryta om!