Somewhere only we know - Scorbus/Drarry (SV)

Kapitel 18.

Harrys perspektiv - Forts. flashback

Nästa morgon var Harry tillbaka i Gryffindors uppehållsrum. Han hade ont i ryggen efter att ha sovit på kallt golv.
"Harry!" sa Hermione. "Var har du varit?" Harry satte sig i soffan.
"Det är sant, Hermione", sa han. "Jag såg Dracos arm. Mörkrets märke." Hermione fann inga ord.
"Hur... hur såg du det?" Harry visste inte vad han skulle svara.
"Det är en lång historia. Men..." började Harry. "Vi träffades igår kväll. Vi pratade och... Han försökte dölja det, men jag såg det."
"'Pratade'. Menar du-"
"Jag älskar honom", avbröt Harry. Han hade erkänt det nu.
"Va?!" Hermione satte sig bredvid honom i chock. "Harry hur..? När hände detta?"
"Jag har känt såhär länge", sa Harry. Han var beredd att erkänna allt för henne nu. "Du vet Snigelhorns fest? Jag sa ju att jag aldrig gick dit för att jag var sjuk. Sanningen är... Jag skulle gå dit. Sen träffade jag honom på vägen. Det var då allt började."
"Harry... Jag vet inte vad jag ska säga."
"Säg ingenting alls då."
"Han är en dödsätare. Hans familj jobbar för Voldemort! Det är för farligt."
"Tror du jag har valt det här eller?!" Harry kände både ilska och gråt. "Men jag vet fortfarande inte exakt vad han gör i vid-behov-rummet om dagarna." Hermione var tyst ett tag.
"Vet Ron nånting?" frågade hon tillslut. Harry skakade på huvudet.
"Du är den första som får veta. Men lova att inte berätta för någon."


Harry satt nu i sitt kök igen. Han började minnas precis varför hans förhållande med Draco inte funkade under den tiden. Han insåg att det hade funkat mycket bättre idag. Men han tänkte på Albus och Scorpius. Och Ginny förstås. Och att Draco hade förlorat sin kärlek, och var förmodligen inte redo för ett nytt förhållande. Och kunde han verkligen, som förälder, ersätta Astoria enligt Scorpius?

Det jobbiga var att Ginny hade börjat misstänka att något var fel. Han hade inga känslor för henne längre. Han kunde inte ens minnas att han någonsin hade haft det. Ändå hade dom hållit ihop sen 24 år tillbaka. Men egentligen var det Draco han ville ha. Han trodde att Ginny skulle få han att släppa honom. Men han hade fel.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Jättekort kapitel, jag vet, men i dom kommande delarna kommer det hända mer. Nästa blev så långt att jag blev tvungen att dela upp det x)

Super

AWESOME!!!!!!!
Jag bryr mig inte om du skriver jättekorta jag blir bara glad över att du skriver ett kapitel

Här har vi nästa del nu då :3 Vi får se sen hur det blir med skrivandet runt nyår
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Kapitel 19.

Scorpius perspektiv

Scorpius hade lagt sig på sin säng, nyduschad och utmattad, efter en till quidditchträning. Joseph hade gått för att förbereda festen och Albus visste han inte var han var. Men det dröjde inte länge tills Albus kom in med en zonkos-påse i handen.
"Scorpius", började han och slog sig ner på hans sängkant, att han nästan satt på benen. "Du skulle vara vampyr ikväll, eller hur?"
"Antar det. Hur så?"
"Jag var på zonkos med Bea och Lily, och du skulle bara veta hur mycket Halloween-grejer dom har fått in. Titta här", sa Albus och drog fram en liten låda ur påsen och gav den till Scorpius.
"Evighetsblod", läste Scorpius på förpackningen.
"Evighet i citationstecken enligt mig. Det varar bara i sex timmar. Det fanns likadana som höll i 12 timmar, men dom var dyrare." Scorpius läste vidare på förpackningen.
"Det är alltså som att blöda på riktigt", uppfattade Scorpius. "Bara en droppe sprider sig omedelbart."
"Visst är det häftigt?" sa Albus. Scorpius nickade.
"Så vad ska du vara nu då?" Albus tänkte efter en stund.
"Nu vet jag", sa han och reste sig upp. Han tog fram sin svarta mantel och började göra hål i den med trollstaven.
"Är inte det där din skoluniform?" sa Scorpius.
"Min gamla", rättade Albus och höll upp den för att visa hur kort den var. "Hittade den i min koffert. Jag hade visst glömt att packa ur den."
"Vad ska det bli för nånting?" sa Scorpius nyfiket.
"Det får du se."

Albus perspektiv

Albus kom till festen med ett misslyckat försök att likna en dementor, med luvan dragen halvt över ögonen. Scorpius var klädd i en vit skjorta som vid det här laget var nedblodad efter att ha runnit blod från läppen. Den första personen Albus såg var Joseph i... en annorlunda klädsel.
"Men ser man på. Ni kom!" sa han glatt. "Gillar ni looken?" Han såg ut att ha gjort ett misslyckat försök att färga håret svart, bar ett par runda glasögon, ett ritat ärr i sin panna, klädd i Gryffindor-uniform. Albus kunde inte ta utklädnaden på allvar.
"Och du föreställer?"
"Harry Potter! Pojken som överlevde. Ni vet ju vad det är för dag idag", sa Joseph exalterat.
"'Pojke' är väl inte det rätta ordet längre", sa Albus. "Föresten är du inte ett dugg lik min pappa."
"Ska du säga", sa Joseph. "Får jag se dig suga ut någons själ?" Albus försökte komma på ett bra motargument.
"Kan du tala med ormar?" sa han tillslut. Joseph flinade.
"Kom in hörni. Bea har väntat på er, speciellt dig Scorpius."
Dom gick längre in i salen som var välpyntad, och inga långbord syntes till, utan allt var som ett enda stort dansgolv. Därinne såg dom Bianca, klädd i en rödvit dockklänning, med det lockiga rödbruna håret i två tofsar och alldeles mörk runt ögonen. När hon fick syn på dom sprang hon fram och kramade båda samtidigt.
"Vad snygg du blev", sa hon till Scorpius.
"Tack. Och du är?"
"Annabelle. Skräckfilm", sa hon kortfattat och tittade därefter på Albus. "Dementor?"
"Korrekt", sa Albus. "Glädjeförstörare om man kommer för nära." Han la armen runt Scorpius för att visa vem han tillhörde. Innan hon hann reagera kom Lily framrusande, klädd som en fe i sina vingar hon fick förra året.
"Där är ni ju!" sa hon glatt. Albus gjorde ett försök, för att retas, att låta som en dementor. "Jätteroligt", sa hon och slet av honom luvan.

"Okej, okej, kan jag få eran uppmärksamhet?" ropade Joseph så det hördes i hela salen. Alla tittade på honom. Bredvid Joseph stod Elizabeth, Wendy och Isac, gissade Albus.
"Isac, ska du ta över eller?" sa Joseph.
"Självklart", sa Isac som var klädd som en varulv. "Ja som sagt till vissa, välkomna ska ni vara. Vi har ordnat den här festen för att, tja, det är ju Halloween såklart." Några började skratta. "Men det är inte allt. Vi har samlats för att fira pojken som överlevde. Nej inte du Joe, sluta larva dig." Joseph, numera Harry, hade vinkat åt publiken med stolthet. "Okej, vart var vi? Jo. Pojken som överlevde. Det är alltså fyrtio år sen Harry Potter första gången fick Voldemort att försvinna, vilket ledde till en väldigt intressant historia. Vi är alltså här för att hylla våran hjälte, och vi är stolta över att åtminstone två av hans barn har tagit sig hit ikväll." Han riktade sin hand mot Albus och Lily. Albus såg att Lily blev alldeles generad och log mot Isac. Så här betedde sig inte folk under hans första år, tänkte Albus.

Efter talet gick han för att leta upp Scorpius som hade försvunnit. Tillslut såg han honom i ett hörn. Han stod och pratade med Bianca. Han visste inte hur han skulle ta det. Det måste ha varit såhär Scorpius kände när Delphi var en del av dom.

Fortsättning följer

Super

AWESOME!!!!!!!!!!

Vill bara tacka så mycket för att ni gillar det jag skriver. Det är helt otroligt hur långt vi har kommit nu och att inte tala om alla färdiga kommande kapitel som nu har kommit halvvägs in i storyn!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Kapitel 20.

Albus perspektiv

Albus tog en flaska honungsöl, gick fram till dom och höll armen om Scorpius.
"Är det här du gömmer dig älskling?" sa han. "Du bara försvann."
"Förlåt", sa Scorpius. "Vi pratade bara om Isac."
"Han går i min klass", sa Bianca och närmade sig Albus så att ingen skulle höra henne. "Han och jag hade en grej på gång ett tag. Det visade sig att han bara var en player."
"Aj då", sa Albus och tog en klunk av sin honungsöl.

Festen hade varat i en timme nu, och Albus hade just öppnat sin tredje flaska.
"Ska vi köra en lek?" sa Bianca. "Sanning eller konka." Albus tvekade men Scorpius verkade gilla idén. Så dom samlade på sig några kompisar, inklusive Lily, och satte sig i en ring. Albus satt bredvid Scorpius med Bianca mittemot sig.
"Okej, ska jag börja?" sa Bianca och slog lite lätt med trollstaven på flaskan i mitten av ringen, så den började snurra. Tillslut stannade den och riktade mot Scorpius.
"Scorpius, sanning eller konka?" Scorpius funderade.
"Konka", sa han tillslut.
"Okej", sa Bianca och slängde lite med håret. "Var hundra procent ärlig nu. Du måste hångla upp den du tycker är sötast av oss alla."
"Den var ju lätt", sa Scorpius och vände sig mot Albus, och nästa sekund kände han hur tungan slank in. Alla jublade förutom Bianca som bara log ett svagt leende.
"Oj nu fick du blod på läppen", sa Scorpius och torkade bort det med handen. "Okej min tur!" Han slog till på flaskan med sin trollstav på samma sätt som Bianca gjorde.

Leken hade hållit på i timmar nu och fler hade hoppat in utan att Albus märkte något. Under den tiden hade han bland annat avslöjat sin första gaycrush och dansat Macarena-dansen på ett bord (Bianca fick lära honom stegen). Hur många honungsöl han hade druckit hade han tappat räkningen. Han satt nu lutad mot Scorpius axel och bredvid Bianca såg han Isac hålla armen om... Lily?! Det var säkert bara som en vän, hoppades han. Leken fortsatte.
"Isac, sanning eller konka?" sa en okänd person.
"Sanning."
"Okej. Om du var fast på en öde ö utan din trollstav. Vem skulle du vilja ha där med dig?" Isac tittade på Lily.
"Ja, den här damen skulle inte sitta så illa. Då kan vi ju kanske flyga iväg med dom där vackra vingarna du har." Lily rodnade. Albus gillade inte det. Att en kille som påstods vara ett svin flörtade med hans syster. Han drog sin luva över sig och lutade sig mot Scorpius igen samtidigt som han tittade på Isac med en ondskefull blick.

Det närmade sig midnatt och Albus gick och klängde på Scorpius. Han hade svårt att hålla balansen så han behövde stöd.
"Du Scorpius, det här börjar bli tråkigt. Kan vi inte dra?"
"Okej då", sa Scorpius och tog med honom till sovsalen. Evighetsblodet hade slutat sprida sig så det enda som återstod var fläckarna på skjortan. Albus tog av sig manteln och satte sig på sin sängkant medan Scorpius tog av sig sin nedblodade skjorta.
"Vad snygga muskler du har! Har jag nämnt det?" sa Albus fascinerat.
"Hur mår du egentligen?" sa Scorpius och satte sig bredvid honom. "Hur många honungsöl drack du?" Albus började räkna med fingrarna men gav upp direkt.
"Lite för mycket kanske", sa han ivrigt.
"Du behöver sova", sa Scorpius.
"Men var inte så överbeskyddande", sa Albus och började klia Scorpius i håret så mycket att han rufsade till det.
"Jag menar allvar. Gå och lägg dig." Albus försökte byta samtalsämne.
"Du var mycket sexigare när du var blodig. Men ta inte illa upp. Du är skitsnygg nu också." Han lutade sig fram och kysste honom långsamt. Utan att hinna tänka grep han tag i hans armar, brottade ner honom på sängen och la sig över honom.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Och mer detaljer behöver vi inte gå in på där! Nästa kapitel kommer nog inte förrän nästa vecka för jag ska åka bort efter nyår och kommer inte ha tillgång till en dator. Men gott nytt år önskar jag er redan nu! ♥

Bra

SUPERBRA!!!!!!!!

Nytt kapitel kommer förhoppningsvis på torsdag eller fredag så ni vet läget ^^