Pinkie's allra första mugglisgame :3

Super!!

Superbra!!!

Ooooh fancy fancy

Super! ^^

Awsome!!!! ♥

Syperbra!!

Distrikt 4 del 1

Clementine Jurrock (Kim Potter)

I morse så vaknade jag sakta, sakta. Ögonen ville inte riktigt öppna sig helt och ljuset var för starkt för att kunna göra det just nu. Jag kände hur någon satte sig på min säng så jag tittade upp och så att det var min bror Lucas. Han strök mig över håret och sa någonting som jag inte kunde uppfatta. Lucas ska fylla 19 år i år och kan därför inte längre bli vald i spelen längre. Spelen. Juste det är slottern idag, kom jag plötsligt på och med hjälp av mina armbågar så hävde jag mig upp i sängen och mötte Lucas blick. Jag steg upp ur sängen samtidigt som honom och han gick ut ur mitt rum så att jag kunde få byta om ifred. På min byrå så låg en prydligt vikt hög med kläder som jag hade tagit fram igår kväll och som jag skulle ha på mig på slottern. Kläderna bestod av en marinblå kjol och en vit blus, till de skulle jag ha på mig ett par marinblåa matchande ballerinaskor. Jag plockade försiktigt upp blusen från byrån och satte på mig den över linnet som jag hade sovigt i och sedan satte jag på mig byxorna och tillsist skorna innan jag gick ut ur mitt rum och in till köket för att äta frukost.

Mina äldre bröder satt och åt frukost vid matbordet i köket när jag kom in, dom tittade snabbt på mig och sedan så sa dom att jag såg söt ut och gav mig ett par smörgåsar och juice att äta till frukost. Mina bröder har tränat mig ända sedan jag var liten, dom har lärt mig att fiska och att göra egna krokar och annat som jag kan ha nytta av. Mamma försvann för några år sedan, jag vet inte riktigt varför men jag tror att hon gjorde motstånd mot regeringen på något sätt och sedan dess har hon varit borta. Pappa har inte visat sig i byn på flera år heller, han har suttit inne i sitt rum och påstår sig skriva en roman, jag vet att det är en lögn då jag har sätt att han bara sitter hela dagarna och grublar på något, han kanske har en plan eller en idé om något som han har utvecklat i flera års tid. Fast jag misstänker att han håller på att bli galen.

När vi hade ätit klart så sa vi hej då till pappa innan vi gick emot torget för att titta på slottern, både jag och Henry kan fortfarande bli valda till spelen men Lucas som ska fylla 19 iår kan inte längre bli vald. Men han följer med oss dit för att stötta oss, Lucas har varit mer som en pappa till mig än vad min riktiga pappa har varit. Lucas har uppfostrat mig sedan barnsben och lärt mig mycket om livet och så, Henry har också uppfostrat mig men inte lika mycket som Lukas har gjort. Henry har mer varit som en kompis eftersom att han bara är två år äldre än mig.

När vi kom fram till torget så var lottningen redan igång, mannen som skulle dra vilka som skulle vara med i spelen var redan igång med att ta upp en lapp med vilken pojke skulle vara med iår. Han hade handen i skålen och tog försiktigt upp en lapp mellan sina långa naglar och ropade upp namnet som stod på lappen.
“Alec Hammill”, ropade mannen upp med sin smala och tunna röst, jag känner igen namnet och var nästan helt säker på att han är ett år äldre en mig och om jag inte minns fel så har han också en tvillingbror som han alltid är med. Precis som jag misstänke så kom det fram en pojke som började gå mot scenen, men han blev hejdad av en exakt kopia av honom som tog tag i honom och nästan putade honom bakåt. Pojken som hade putat bort sin bror gick mot scenen och ropade högt “Jag anmäler mig som frivillig!”. I mitt distrikt var det inte jätte ovanigt att någon anmälde sig frivillig i spelen, ibland var det för någon annans skull men ibland även för sin egen skull. När pojken var framme vid scenen så klampade han bestämt upp för den lilla trappan och ställde sig bredvid mannen med de långa naglarna från huvudstaden, mannen frågade vad han hette och han svarade högt och utan att vingla på rösten “ Jag heter Zac, Zac Hammill!”.
“Jaha, så du tog din brors plats i spelen.. vad fint”, svarade mannen och jag var nästan helt säker på att jag såg en tår på hans kind, men det måste vara teater. Mannen rätade på sig och sa sedan till församlingen att det var dags, “dags att välja ut vilken flicka som skulle tillsammans med Zac åka till arenan och kämpa för sin familj och för sitt distrikt. Vinnaren belönas med så mycket pengar att man inte behöver jobba något mer i hela sitt liv och så får man bo i ett stort och ståtligt hus i segerbyn i sitt distrikt.”, mannen pratade fort och ivrigt så han glömde nästan bort vad det var han skulle faktiskt göra. Efter ett tag så kom han på och ropade ut att han skulle dra namnet nu, han tog upp sin hand ur sin ficka och förde den sakta till glasskålen som var fylld med vita papperslappar. Han rörde runt sin hand ett tag innan han fattade tag om en lapp med sina naglar och tog upp den. Långsamt förde han lappen mot sitt ansikte så att han skulle kunna läsa den genom sina små glasögon som han hade på näsan. Man hörde i mickrofonen att han tog ett andetag innan han skulle ropa ut namnet på den som skulle få “äran” att vara med i spelen.
“Clementine Jurrock”, ropadade han ut med sin tunna röst.
Jag stelnade till när jag hörde mitt namn, det tog ett tag innnan jag förstog att det var jag. Jag tittade upp på Lukas och nickade lätt innan jag började gå mot scenen. Jag gick sakta och rörde inte en min, bara tomt och ansiktslöst var jag.
Jag blev vald.

(förlåt en en gång att det har dröjt så länge innan kapitlet kom ut , vill bara på mina er om att det finns flera lediga platser som jag skulle bli glad om någon gjorde en mall till dom. Bland annat finns det en ledig plats i distrikt 5)

Asgrymt! Du beskriver verkligen riktigt bra!

Ah! Wunderfull! C:
Gillade verkligen hur du gjorde henne :3

Tack så mycket