Den onämnda magiska trekampen (SV)

Jätte bra

Hej allihopa!

Tack för alla kommentarer, dom värmer och ni som har svarat på frågorna får ett extra tack och jag ska se till att perspektiven blir uppfyllda, men jag kan säger redan att det med Neville kommer nog att vara epilogen

Och jag har också bestämt att det kommer bli ett Fred/ Tonks kapitel och ett Gabryella innan ''återföreningen'' sen kommer et jag sett fram emot mest, att skriva den tiden Marodörerna och Gabryella är på hogwarts och så kommer mer fakta om t.ex. Aurora

Om ni tycker jag är bra på att skriva kan ni läsa min oneshot innan ni läser detta kapitel för den har med första delen att göra. Här är länken: http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=24823

och Kapitel 15 är upp delat i 3 delar för att det inte ska bli för långt

Hope you like it!


Del 1

Kapitel: 15 Välkomstar och adjön föralltid (James Potters perspektiv)(Detta är en Flashback till fenixorden när Sirius dör och sedan i dödsrelikerna när Remus, Tonks, Fred, Pettigrew och Snape dör…)

Och här kommer en liten förklaring till en grej

När ett ord är kursiverat: Betonas det extra
När ett ord är tjockt : Betyder det att någon/några pratar bulgariska men eftersom jag kan lika mycket bulgariska som jag kan spanska( alltså väldigt lite) och för att ni ska förstå skriver jag vad de säger på svenska istället
------------------------------------------------------------
- Lily, vad ska jag göra med dig? , suckade Gabryella när hon satt med boken under näsan och min hustru ville veta vad det stod.

Allt var som vanligt, Lily och Gabryella små gnabbades fast de var bästa vänner, jag satt i mina egna tankar, Aurora gick runt på övervåningen för sig själv tillsammans med Leyla som kommit hit för några dagar sedan.

Jag avbröts mitt i mina tankar av att Gaby tappar boken och börjar rycka i något som likar krampattacker. Lily försökte få attackerna att upphöra, men flög från borden in i väggen några meter ifrån. Jag rusade fram till henne.

- Lily, älsklingen hur gick det? Frågar jag oroligt.
- Det gick bra James, hur är det med Gaby? Frågar Lily och reser sig upp.

Och när jag vände mig om stod Gaby helt stilla och log mot mig. Hon gick mot oss och rörde min axel.
Vad var det med henne?
- James, gå ner till hallen, jag tror det är någon som väntar på dig.

Jag gick ner och kände hur mitt hjärta slog hårt mot mitt bröst och när jag kommit halvvägs för trappan såg jag honom. Det var Sirius. Sirius min allra bästa vän som varit som en bror för mig. Han såg väldigt förvirrad ut och mumlade något.

- Sirius, min vän det vän ett bra tag sen! skrattar jag.
- James, säger han förvånat och så får han syn på mig.
- Gud va gammal och sliten du har blivit Tramptass, säger jag och känner att jag har en klump i halsen som kan spricka vilken sekund som helst.

Vi bara står där, omfamnar varandra och skrattgråter och sedan hör jag hur Lily kommit och snyftar något och kramar om Sirius.

- Tack, tack för att du funnits för Harry och sett till att sanningen kommit fram om att du var oskyldig till våran död, säger Lily tacksamt.
- Tack Tramptass, instämmer jag.
- Inget att tacka för, men jag har en fråga… var i helvete är vi? Skrattar Sirius.
- Kom med upp så får du se, säger jag och vi börjar gå upp för trappan.

Lily sneglar på mig och ler och jag vet exakt vad hon tänker och jag börjar le och Sirius ger oss misstänksamma blickar. När Lily öppnar dörren släpper jag in Sirius först och jag hör hur han slutar andas.

Han står helt förstenad lika så Gabryella, men det varar inte länge och på mindre än två sekunder står de och kramar varandra och Gabryella gråter. Jag känner hur Lily lutar sitt huvud mot min axel och snyftar, jag lägger armen om hennes axlar och kysser hennes kind.

När Sirius och Gaby släppt varandra nästan helt ser jag hur Leyla och Aurora står vid dörren. Sirius som nu fått syn på de ser väldigt förvånad ut.

- Hej Sirius, säger Aurora och tittar på Leyla och säger något på bulgariska.
- Hej, svarar Sirius förvirrat.

Leyla nickar till svar och säger något till Aurora de bestämmer sig för att gå upp på vinden där de brukar vara för att få vara inte vara i vägen och vara i fred medan Leyla lär sig engelska på nytt.

- Vad är detta för ställe? Varför är vi här? Frågar Sirius förvirrat.
- Detta är vårat gömställe, som tyvärr inte verka vara så hemligt längre, svarar Gabryella.
- Varför gömmer ni er?
- För att hur skulle det se ut om folk som blivit rapporterade som döda inte var döda? Säger hon med ett leende och lyfter upp boken som hamnat under bordet.
- Vadå inte döda? Är inte vi döda? Säger Sirius och ser ut att ha fått en hjärtattack.
- Precis.
- Men varför är vi här då? Vi sticker och träffar Harry och Remus! Säger Sirius glatt och alla kan inte låta bli att bli lite sorgsna.
- Sirius, vi kan inte. Annars hade vi gjort det för flera år sen, säger Lily.
- Vadå inte kan? Klart vi kan!, säger Sirius.
- Nej, vi måste följa reglerna i boken! Det kommer att komma en dag vi får träffa de men det är inte ännu, säger Gaby bestämt.

Sirius gör en ansats att ta boken men Gaby hinner före.
- Gör inte så att jag ångrar mig att jag tog hit dig Black, Säger hon varnande.
- Jaja, prata så att man förstår, säger Sirius retsamt

Vi sitter i flera timmar och pratar i det så kallade finrummet som vi inte använt sedan åtta år tillbaks. Sirius berättar om hur trolldomsministriet börjar gå under på grund av svartkonster och att dödsätarna har nästan lika mycket makt som de hade när vi fortfarande gick på Hogwarts. Mycket hade förändrats.

Du är så snäll som försöker uppfylla våra önskemål men glöm inte att det är din fanfiction jätte bra del? Kan man skriva så?xD haha xD men lägg ut dom andra delarna nu!xD gud vad jag skriver ... Men aja tror jag fick med allt jag ville och JO! Tack så jäkla mycket för att du gjort mig beroende av walking dead... Tack så jäkla mycket!!!!!!!-.-xD ♥ love you anyeay♥
( men bara på vänskapligt sätt xD) äey nu räcker det! Lägg ut dom andra delarna!!!!!

Au revoir så länge och svara på kik! XD

Bra!! Snälla läs min fanficion!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
A Free Elf (sv)

Melissa Malfoy: det kan jag göra

Sourire: Va söt du är, men jag vill att min fanfiction ska bli bättre så jag försöker uppfylla åtminstonde grejer ni önskar som inte är för mycket att begära♥ + jag svarar visst på kik , bara du skriver xD


Här kommer del 2

hope you like it

TVÅ ÅR SENARE

- Hur gamla är ni två? Skrattar Lily åt mig och Sirius som sitter och jämför vem av oss som var bäst på att komma på olika spratt på Slytherin elever.

- Kom igen rödtotten, varför vara så mogen? Skrattar Sirius och ger henne en puss på kinden
- Rör inte min fru tramptass! Du har en egen! Skrattar jag.
- Jag trodde aldrig att du faktiskt skulle gifta dig, eller jag! skrattar Sirius och vi sitter och skrattar tills Gabryella kommit ner från vinden och tittar allvarligt på oss.
- Ska vi inte ta och välkomna vår nya gäst? Säger hon och ger en mörk blick mot dörren.
- Vem? Frågar Lily och reser sig upp och öppnar dörren.

Vi hör ett skrik och både jag och Sirius hoppar till av det. Sirius ser ut att koka av ilska och efter ett tag kommer Gabryella med Slingersvans upp till köket.

- Nämen är det inte Peter Pettigrew, Säger Sirius hårt och Peter darrar.
- Gaby? James? Lily? Sirius?, säger han och skriker sedan till när han får syn på Leyla och Aurora som tagit sig ner genom taket.
- Hej, Peter, säger Lily och ger honom en blick av avsky och jag går fram till henne.
- Det var länge sen! trodde faktiskt aldrig jag skulle se dig igen! Eller rättare sagt ville nog inte, säger jag och har lust att slita huvudet av honom.
- J-J-James , L-L-Lily jag kan förklara! Skriker han desperat.
- Förklara hur du kunde mörda dina vänner? Hur du förrådde oss alla? Skriker Sirius och gjorde en ansats att försöka slita huvudet av honom.
- Han skulle mördat mig! Ni-vet-vem hade mördat mig om jag inte sagt något! Jag ville inte dö men jag ville inte att ni skulle dö heller!
- Du skulle sagt nej till att vara hemlighetsväktare då! fräser jag och Peter ser mållös ut.
- Du såg till att min och James enda son blev föräldralös och fick bo hos min hemska syster och hennes familj! Du såg till att Sirius hamnade i Azkaban i 12 år! Du har inget bra försvar mot det! Säger hon hatiskt.

Peter bryter ihop i gråt och ser bedjande på Gaby.

- Gabryella! Du vet att jag inte är ett monster! Eller hur?
- För mig är inget. Du hjälpte till att förhäxa pokalen! Det är ditt fel att jag inte fick leva ett vanligt liv! Du förstörde James och Lilys liv genom att ta deras son ifrån dem! Du tog tolv år av Sirius liv för att gömma dig! Säger Gabryella och hennes hår ser ut att kunna brinna av dess färg.

Peter bara står och gråter och Gabryella ser sedan på oss, suckar och säger sedan till Peter.
- Vi ska rösta. Om du får en andra chans och får stanna med oss, om du får det låtsas vi att allt är som förr, säger hon och ser på oss.
- Absolut inte! Skicka iväg råttan! Jag tål honom inte! Säger Sirius bestämt.
- Nej, inget av det han har gjort går att förlåta, säger till min stora förvåning Leyla.
- Precis, han förtjänar inte att få stanna här, säger Aurora.
- Inte efter allt han har gjort, säger Lily.
- Inget skulle kunna bli som förut, säger jag och ser på honom och försöker se om något av den gamla Peter finns.
- Nej, säger Gabryella.
- Några sista ord Peter? frågar Sirius.
- Jag klandrar er inte men ni ska veta att jag dog för att jag hjälpte Harry fly från ni-vet-vem, säger Peter och ser om någon av oss kan ändra sig.
- Adjö Slingersvans, säger jag och Peter skriker och sedan är han borta.
- Då var det kräket borta, säger Sirius och slår sig ner på stolen han suttit på innan Peter kommit.

Vi bestämde oss för att låtsas som inget hade hänt och fortsatte prata om det som hänt.

Super duper bra!!!!!!!

Del 3

Hope you like it!


2 Maj 1998

Slaget har börjat på Hogwarts. Man såg ljussken enda hit och hörde höga smällar. Lily satt tårögd och kramade om min hand hårt och Sirius satt jämte Gaby som läste i boken mitt emot oss. Aurora och Leyla satt också vid oss och Dobby kom sedan och satte sig vid oss.

- Hur tror ni det går där borta? Frågade Lily.
- Jag vet inte, suckade Gaby.
- Vi kan inte bara sitta här! Folk dör där borta! Vi borde vara där och hjälpa till! Säger Sirius och smällar handen i bordet.
- Du vet att vi inte kan göra det hur mycket ni än vill! Säger Gabryella.

Alla suckade och Gaby fortsatte läsa i boken. Vi satt tysta i säkert en timme innan Gaby reser sig upp och hämtar sin cape och ropar att hon måste till Hogwarts.

- Jasså, du får sticka men inte vi? Ropar Sirius smått irriterat, men Gaby svarade inte utan smällde igen dörren och försvann.

Efter ca fyra timmar hör jag röster och Lily reser sig upp för att se vilka de är. Vi hör hur dörren öppnas och steg i trappan på väg mot oss. Jag och Sirius sitter kvar tillsammans med Aurora, Leyla och alven Dobby, tills Lily börjar skrattgråta.

Gabryella kommer in tillsammans med en rödhårig ung man, Tonks och Remus. Jag och Sirius reser oss upp och börja gå mot dom.

- Remus! Säger Sirius och drar ut på e:na och hoppar på honom och jag gör detsamma.
- Hej på er med, skrattar han och kramar om oss.
- Det var år och dar sen! skrattar jag.
- Minst sagt! Skrattar han och jag känner att vi har blickar på oss.
- Ja, så kan man också välkomna någon som nyss dött, säger Gaby ironiskt och alla börja skratta förutom den rödhåriga mannen och Leyla, för de verka inte märka av oss andra förutom varandra.
- Aurora? Frågar Remus som just fått syn på henne
- Hej Remus, svarar hon glatt men hennes ’’Remus ’’låter precis som det gjorde då vi fortfarande gick på Hogwarts lite mer som ’’Riemius’’.


När vi pratat en stund berättar Fred, som den rödhåriga mannen hette, att hans yngre bror Ron var Harrys bästa vän och att han hade sett dem två precis innan explosionen han dog av, men Gabryella kunde inte minnas Harry eller Ron efter hur Fred beskrivit honom hon bara minns någon annan av Freds bröder som heter Percy.

- Tänk om något hände dem? Att dem blev skadade och är döende, säger Lily oroligt.
- Jag skulle mörkt det Lily, oroa dig inte, säger Gaby lugnande och stannar sedan upp.
- Jag måste gå, säger hon och reser sig upp.
- Vadå? Vad har hänt Gabryella? Frågar Aurora.
- Jag förklarar sen! ropar hon medan hon rusar ut ur huset.

Vi sitter alla kvar tysta tills vi hör hur Krake har kommit hit och bråkar just nu med Dobby. Krake hade bott här i några månader och till största del är han i källaren och tjurade.

Efter trekvart kom Gaby tillbaka och även denna gången var hon inte ensam. Hon hade med sig en man med svart flottigt hår, mörkt klädd och stor näsa. Det var Severus Snape.

- Snape, säger Fred och ser chockad ut.
- Weasley, svarar han och sedan fastnar hans blick på Lily. Jag gillade det inte.
- Lily, viskar han nästan.
- Severus, skrattar hon och reser sig upp och kramar honom.
- Lily, mumlar han tyst.

Lily släpper taget om honom och vänder sig mot mig och Sirius. Sirius ser skeptiskt på mig, men jag vet vad jag måste göra. Jag går fram till Lily och Snape och räcker fram handen. Han tittar på den och räcker sedan fram sin.

- Tack, säger jag lätt och ser honom i ögonen.
- För vad, Potter?
- För att du sett till att Harry är i säkerhet. Vi vet att du varit en spion för Dumbledore och manipulerat Voldemort, så Tack.
- Så lite så, svarar han.

Jag backar och tar Lilys hand. Sirius reser sig upp och tackar precis som jag gjort en stund sen. Snape ser på oss en stund och hans blick fastnar på Lily. Jag gillar inte hur han tittar på henne.

- Så Severus, du har ett val att göra, säger Gaby och ser honom i ögonen.
- Ett val? Frågar han.
- Vill du stanna här eller gå vidare till döden? Frågar hon och förklarar hela grejen med varför han är här och att vi alla lever.

Han verka fundera en stund och kollar på Lily och sedan på våra sammanflätade fingrar. Han suckar och säger sedan:
- Jag går hellre vidare, suckar han och ser bedjande på Gaby och fortsätter:
- Skicka vidare mig till döden Krum, det är där jag bör vara.
- Det är det inte alls Severus, säger Lily och jag hör gråten i hennes röst.
- Jo, Lily det är det, svarar han och det syns att han är plågad.

Lily brister ut i gråt och jag klappar henne försiktig på ryggen. Då var det bestämt. Snape stannar inte med oss. Även om jag kände en viss lättnad kände jag sorg för att Lily var ledsen, men om Snape ville gå vidare så var det hans val.

- Severus, du måste inte göra detta. Om du väljer att gå vidare finns det ingen återkomst, säger Gaby.
- Det är så jag vill ha det Gabryella, äntligen kunna känna frid.
- Okej, om det är det du vill, säger Gaby.
- Adjö Lily och alla andra, säger Snape.
- Adjö Severus, tack för allt, snyftar Lily.
- Adjö, säger alla andra.

Sedan är han borta. Lily vänder sig mot mig och gråter, det var en hemsk känsla men jag visste att hon skulle komma över det. Jag bara fortsätter klappa henne på ryggen och upprepar samma sak hela tiden: Det är okej älskling, han ville inte vara här, han är lycklig, det är okej älskling, han ville vara kvar här, han är lycklig.

Efter ett tag gick vi in i våra sovrum och Lily satte sig i sängen och tittade på mig med rödsprängda ögon.
- James, lova att aldrig lämna mig, jag kan inte leva utan dig.
- Jag försvinner ingenstans, Lily, jag älskar dig.
- Jag älskar dig med.

1.Gabryella och James
2.Jag tycker att James och Albus perspektiv är bäst och roligast. Så ha kvar dems perspektiv.
3.Inget saknads.
4.Allting är bra
5. Inget är dåligt

Din ff är jättebra!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Super duper bra!!!!!!

Rowling vad bra du är :O♥ + från och med nu heter han r
Riemius Lupin♥